Detta arbete handlar om Arbetsplaner inom minerallagen. En Arbetsplan är en planering i skriftlig form som förtydligar ett undersökningsarbete gällande tid, plats, material med mera. En prospektör måste alltid ha en Arbetsplan för att få utföra undersökningsarbete i syfte att påvisa mineralfyndigheter inom ett visst område. Om allt går som det ska kan mineralfyndigheten sedan komma att utvinnas i en gruva. Förförandet med Arbetsplaner är ett av exploateringsprocessens många moment och dessutom relativt nytt i svensk minerallagstiftning.

I januari 2009 bildades Vectura Consulting AB genom en sammanslagning av Vägverket Konsult och Banverket Projektering. Vectura arbetar med transportinfrastruktur och har kontor på 40 orter i Sverige. Trafikverket utkom 2010 med en ny publikation, Arbetsplan ? Handbok. Där ställs nya krav på utformningen och innehållet i Arbetsplanen.

Att varje förskola ska erbjuda en likvärdig verksamhet var den än anordnas i landet, är ett av de kraven från Skollagen. Vi undrar om skillnaden mellan stadsförskolors verksamhet och landsortsförskolors verksamhet är synlig genom deras Arbetsplan. Påverkas förskolans verksamhet och förskollärarnas arbetssätt av det geografiska läget?Genom att göra intervjuer med förskollärarna kan vi se om deras metoder går hand i hand med deras lokala Arbetsplaner. Med en sammanställning av de aktuella förskolornas Arbetsplaner har vi gjort likheter och skillnader mellan stadsförskolor och landsortsförskolor synliga.Undersökningens resulterade inte som vi förväntat oss.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieelever uppfattar skolans demokratiska fostrande roll samt hur den lokala skolan har lyckats i sin roll som demokratiska fostrare. För att svara på syftet har vi ställt följande frågeställningar: Hur medvetna är eleverna egentligen om skolans demokratiska fostrande roll? Vilken typ av regler anser eleverna vara de viktigaste? Stämmer de demokratiska mål som presenteras i den undersökta skolans Arbetsplan och skolplan väl överens med de mål som finns i läroplanen Lpf 94 och skollagen?Det använda källmaterialet består av enkätundersökningar gjorda med elever som går årskurs 3 på gymnasiet samt även Arbetsplan och skolplan från den undersökta skolan. Resultaten visar på att eleverna är medvetna om skolans demokratiska fostrande roll i de flesta aspekterna. Däremot visar undersökningen på att det praktiska arbetet kring skolans demokratiska fostran är bristfällig.

Undersökningen handlar om en kommuns arbete med implementering av surfplattor i förskoleverksamheten samt pedagogernas upplevelse av den nya tekniken i förskolan. I studien belyses pedagogernas syn på surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer som metod. Valet föll sig naturligt då det är en primär metod för att få fram den information man söker. I resultatet visar det sig att kommunen inte hade någon plan på hur arbetet med surfplattor i förskolan skulle se ut.

I det här arbetet synliggörs våra styrdokument på skolans område, de statliga, kommunala och lokala, utifrån den tes/fråga som lyder; ?Tar man grundläggande värden på allvar? Tar man barns frågor om livet, på allvar?? En presentation av respektive dokument och en kompletterande intervju med den pedagogiska ledaren/rektorn på en skola analyseras och sammanfattas. Undersökningens huvudresultat är som följer; Vardagstillvaron och den sociala gemenskapen är viktiga som utgångspunkt för samtal, reflekterande och kunskapsutveckling.Barns/vuxnas syn på medmänniskor är mycket viktigt - det utvecklande mänskliga mötet. Synliggör värden, normer, tankar och idéer och våga visa att du söker svar. Begrepp och värden är otydligare i den kommunala skolplanen och den lokala Arbetsplanen.Grundtanken med arbetet är att följa idéer och tankar som är presenterade i våra styrdokument.

Bakgrunden till denna undersökning är den eskalerande ohälsan bland barn och ungdomar. Syftet är att visa skolans möjligheter att förebygga hälsoproblem.Resultat: På de skolor som vi undersökte fattades det en lokal Arbetsplan gällande hälsa. Trots detta var rektorerna väl medvetna om hälsans betydelse i skolan. Ett ökat hälsoarbete i skolorna leder till att eleverna har lättare för att koncentrera sig. Detta leder i sin tur till ett bättre resultat i undervisningen..

Vår ambition med den här studien har varit att belysa hur rättsäkerheten och kvaliteten bibehålls utifrån de beviljade besluten till det når de individer besluten gäller för i de praktiska verksamheterna. Vi har studerat vissa insatser inom hemtjänsten. De insatser som varit aktuella för studien är de insatser inom hemtjänsten som kräver att det upprättas en målstyrd Arbetsplan. Vi har tagit hjälp av teorier som belyser organisationer och teorier som handlar om implementering för att kunna ge en förklaring till det framkomna resultatet. Vi har också tagit hjälp av viss lagstiftning samt föreskrifter som anger hur och vad som ska göras för att uppnå rättsäkerhet och kvalitet i den undersökta verksamheten.För att öka förståelsen med målstyrt arbete beskrivs även de inblandade parterna i den implementeringsprocess vi valt att fokusera på.Vi har i studien använt oss av enbart textmaterial för att komma fram till ett resultat.

Syftet med rapporten var att undersöka hur samarbetsförmågan i en skolklass påverkades av gruppstärkande övningar. Undersökningen grundade vi på ämnesanknuten litteratur, Lpo-94, mål och skolplan, lokal Arbetsplan samt tidigare forskning. Den empiriska studien genomfördes under sju veckor i Kalix kommun. Vi valde att genomföra studien i årskurs tre eftersom vi ansåg att det var viktigt att eleverna fick träna sig i att samarbeta så tidigt som möjligt. Vi genomförde totalt 17 övningar i klassen, tio av dem observerade vi, dels med hjälp av ett observationsschema, dels genom allmänna observationer.

The aim of this study is to investigate the effects ofWork plan for study- and vocational guidance in Enköpings municipality 2008-2010 to see how it has affected the educators in the municipal primary schools. Questionnaires to teachers and interviews with principals have been made and it came out that the teachers are not very familiar with the plan. Of the few teachers who considered themselves to be familiar with the plan, the majority replied that they had benefited from the plan.The study´s analysis indicates that one of explanation for why so few educators are aware of and working according to the plan is partly in implementation efforts. Weaknesses are shown according to the equivalence of the implementation, but also the importance of the existence of an engaging and driven person, located at the primary schools, that continuously inspires and motivates the teachers to work with this plan. Educators also indicate that they already use study-and vocational guidance in their teaching..

Syftet med detta examensarbete är att studera i vilken utsträckning teknikundervisning sker under tidiga år, med särskild betoning på hur den organiseras och lärarens inställning till ämnet. Arbetet vill även belysa hur målen i den lokala Arbetsplanen uppfylls. Metoden som användes för att få svar på ovanstående frågor var att intervjua lärare som undervisar på de tidiga åren, samt att jämföra de lokala Arbetsplaner skolor tillhandahöll med Lpo 94. Resultatet av undersökningen visar att i de lokala Arbetsplanerna var ämnet teknik dåligt representerat och att lärarens inställning till ämnet blir avgörande för hur mycket undervisning eleverna får under de tidiga åren. I diskussionsavsnittet funderar vi på om läraren tillhandahålls de rätta verktygen, som till exempel de lokala Arbetsplanerna, grundutbildning och vidareutbildning, för att göra ämnet teknik lättare att undervisa i..

Vår undersökning visar att den lokala Arbetsplanen inte har någon nämnvärd betydelse för pedagogerna i deras dagliga arbete. Två av fem intervjuade pedagoger kände inte till begreppet lokala Arbetsplan från deras skola. Vi såg en stor variation mellan de olika Arbetsplanerna, både när det gäller beteckning, innehåll och funktion. Arbetsplanerna användes inte som ett självvärderande utvecklingsinstrument vilket var en av dess ursprungliga målsättningar. Vår undersökning visade även att förutsättningarna för pedagogerna att diskutera, reflektera och analysera kring målen är begränsade.

Syftet med uppsatsen var att undersöka lärare och elevers inställning till teknikämnet i skolan och om lärarna når ut med sin undervisning till sina elever. För att ta reda på detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer och 78 enkäter. Lärarna intervjuades med hjälp av intervjuguide för att kunna låta intervjun gå i olika riktningar. Eleverna fick enkäter med både öppna och slutna frågor. Resultatet visar på att undervisning i teknik sker i större utsträckning än förväntat.

Syfte:Syftet med studien är att belysa och lyfta fram hur det inom förskolan kan arbetas med inte-greringen/inkluderingen av barn inom autismspektrumtillståndet. Centrala frågeställningar i studien är ? Vad utmärker förskolans sociala och fysiska miljö?? Vad sker på organisations-, grupp- och individnivå för att bedriva inkluderande verksamhet i förskolan?? Hur organiseras lek och inlärningsaktiviteter?? Hur ser samverkan ut mellan förskola och skola och hur ser överlämningen ut till skolan?Verksamhetens arbetssätt förankras i styrdokument och forskning inom området.Teori, metod och forskningsansats:I studien används aktionsforskning som forskningsansats och etnografi som metod. Aktions-forskning är väl lämpad eftersom forskaren genom ett aktivt deltagande ska kunna urskilja och problematisera olika faktorer i den praktiskt inriktade forskningen. Forskningen ska resul-tera i att försöka finna förbättringsområden inom verksamheten och bidra till en ökad förståel-se inom området.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om det går att se något samband mellan Helsingborgselevernas resultat i matematik och skolornas sätt att arbeta med helhetssyn inom matematikundervisningen.Denna undersökning har genomförts vid alla kommunala f-9 skolor i Helsingborgs kommun. Undersökningen har gjorts m.h.a både intervjuer och enkäter, och såväl rektorer som lärare har deltagit. Elevernas resultat har bedömts med utgångspunkt i slutbetyg och nationella prov. Min undersökning visar att på tre av elva skolor når över 90% av eleverna G både i slutbetyg i matematik och på det nationella provet i matematik. Samma tre skolor har en tydlig lokal Arbetsplan.