Inom den anknytningsteoretiska forskningen har individers interna Arbetsmodeller avseende anknytning i tidigare studier undersökts via mer medvetna metoder, såsom Adult Attachment Interview (AAI; George, Kaplan & Main 1984/1996). I ett försök att nå mer implicita och automatiska representationer utav anknytning och även omvårdnad rekryterades 78 deltagare i syfte att undersöka hur olika individers skript för trygghet i detta sammanhang ser ut i jämförelse med deras interna Arbetsmodeller för anknytning och omvårdnad. Två mätinstrument i form utav ett experimentellt reaktionstidstest utvecklat för undersökningen samt en berättelsekompletteringsuppgift (Story Completion Task; Waters & Waters, 2006) användes. En rad jämförelser mätinstrumenten emellan visade på ett svagt negativt samband mellan de två mätmetoderna, vilket föreslogs förklaras utifrån en påverkan från en majoritet otrygga individer med upprepade avvisande anknytningserfarenheter som tenderade att idealisera sina anknytningsrelationer. Denna idealisering antogs resultera i en försiktighet gentemot anknytningsladdade stimuli..

Denna undersökning hade för avsikt att granska relationen mellan skam och vuxenanknytning. Både skam och anknytning har genom tidigare forskning visat sig vara Arbetsmodeller som grundläggs tidigt i människors liv och som påverkar vår självuppfattning, självkänsla och hur vi relaterar och fungerar med andra människor. Dessa inre modeller förblir relativt stabila under vår livstid. Med hjälp av självskattningsformulär mättes deltagarnas anknytningstyp och deras upplevelse och hantering av skam. Resultaten visar på en signifikant skillnad mellan anknytningskategori och självrapporterad nivå av skamuppleverser.

Syfte: Målet med detta arbete är att göra en jämförande studie utifrån ett Skoldatateks två Arbetsmodeller för att undersöka i vilken omfattning och hur IKT används i det vardagspedagogiska arbetet. Syftet med arbetet är att undersöka hur IKT kan användas som ett integrerat verktyg för att uppnå pedagogisk inkludering på den aktuella skolan.Teori: Arbetet vilar på en sociokulturell teoribas med tillhörande specialpedagogisk teoribildning och perspektiv med inkludering som fokusområde. Även IKT-relaterad teori och forskning är inkluderad i studien.Metod: Som metod har intervju, enkätundersökning och observationer använts. I arbetet ingår två grupper elever, två klasslärare och en specialpedagog. Totalt genomfördes tre intervjuer med skolpersonal, två enkätundersökningar med elever och 14 observationer i elevgrupp.

Intresset för ämnet uppstod efter en lång yrkesverksamhet i människobehandlande organisationer och den brist på samverkan och förståelse för andra yrkesområdens perspektiv som framkommit i den dagliga verksamheten. En önskan att se hur samverkansarbetet praktiseras, hos dem i vars uppgifter samarbete över institutionsgränserna ingår som en central del. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur case managers organiserar sitt arbete utifrån frågetällningarna: vilka uppgifter har en case manager? Hur beskriver de sin respektive arbetsmodell och vilka för- och nackdelar ser de med sitt arbete? För att svara på frågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med sju case managers i tre skilda Arbetsmodeller: klinisk case management, personligt ombud och Assertive Community Treatment (ACT). Teoridelen består av en sammankoppling av de tre begreppen: biopsykosocialt perspektiv, samverkan och människobehandlande organisationer.

Annonseringstjänster på nätet finns idag för alla möjliga ändamål. På grund av detta ökar även bedrägerier och annonser med tvivelaktigt innehåll, för att undvika att sådana annonser publiceras är det viktigt att annonseringsföretagen granskar sina annonser innan dem publiceras.Detta examensarbete har utförts på ett annonseringsföretag som behandlar jobbannonser. Företaget är stationerat någonstans i Europa.Eftersom annonserna granskas av ett externt företag vars tjänster annonseringsföretaget hyr in så är tanken med examensarbetet att skapa en förståelse för hur arbetsprocessen fungerar på granskningsföretaget samt identifiera vad som kan förbättras med det granskningsverktyg som används för att granska annonser idag.Detta har utförts genom kontextuella intervjuer på plats hos granskningsföretaget. Resultatet av dessa har sedan visualiserats i fem olika Arbetsmodeller: (flödesmodellen), (sekvensmodellen), (artefaktmodellen), (den kulturella modellen) samt (den fysiska modellen) Beyer och Holtzblatt (1998). Tanken med dessa modeller är att de ska agera som en grund när nya designbeslut fattas och bidra med en förståelse för hur arbetet fungerar hos granskningsföretaget.Rapporten kommer för övrigt presentera en del designförslag som framkommit av de fakta som finns i Arbetsmodellerna vilka kan förbättra den nuvarande lösningen.All information i denna rapport är tänkt att fungera som ett stöd för annonseringsföretaget när dem designar nya lösningar som rör granskningen av jobbannonser..

I dagens grundskola ställs en mängd olika krav på elever och på de kunskaper som bör besittas. Det beror på att skolan har till uppgift att förbereda eleverna inför det föränderliga samhälle vi lever i. För att kunna göra detta krävs att de är aktiva och delaktiga i den undervisning som rör dem och för att öka denna delaktighet finns en mängd olika Arbetsmodeller som alla handlar om att förbättra elevers aktivitet. Bland dessa finns en modell som kallas problembaserat lärande och förkortas PBL.Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om, och i så fall hur ett problembaserat lärande kan användas i grundskolans tidigare år som en elevaktiv undervisningsmodell. Anledningen till att detta ämne och syfte valts är för att merparten av den forskning som finns som rör PBL fokuserar på högre studier medan de lägre undervisningsnivåerna har undersökts relativt lite.

Ursprunget till detta projektarbete är det rådande informationssamhälle vi nu befinner oss i. Detta innebär förändringar rörande både kontorsutformning och arbetssätt. Examensarbetet har gjorts för Martela AB. Martela är Finlands största tillverkare av möbler för offentliga miljöer och fann idén med framtida kontorsförvaring intressant. De har själva utfört projekt inom området, samt ser stundande förändring på de svenska kontoren.

Enligt lagar och förordningar, omvårdnadsteorier och etiska förhållningsregler ska hälso- sjukvården ge god omvårdnad till alla patienter och den ska utgå från den enskilda individens behov. Denna litteraturstudies syfte är att belysa innebörden av god omvårdnad ur patientens perspektiv. Efter litteratursökning i databasen CINAHL valdes åtta artiklar som motsvarade syftet ut. Metoden som använts utgår från Fribergs (2006) modell om analys av kvalitativ forskning. Friberg (2006) skriver att kvalitativa studier har ökad förståelse som yttersta mål.

Vårt syfte med denna studie är att belysa inskolning av små barn ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Vi vill genom intervjuer ta del av pedagogers tankar om inskolning och med hjälp av anknytningsteorin försöka inta barnets perspektiv i inskolningssituationen. Studien har en kvalitativ ansats med en enkät som kvantitativt inslag. Intervjuerna vänder sig till förskollärare, aktiva på småbarnsavdelning, med erfarenhet av inskolning. Enkäten kartlägger inskolningsmodeller i den aktuella kommunen.

Uppsatsen, som har en kvalitativ ansats, syftar till att lyfta fram den beprövade erfarenhet som sex lärare från ungdomsskolan har från sitt arbete med muntlig framställning och den respons de ger eleverna på framställningen. Svårigheten med att ge respons ligger oftast i att som lyssnare upptäcka allt fler språkliga uttrycksformer på olika nivåer i innehåll och form i det som framförs. All muntlighet har sin teoretiska grund i retoriken och i denna finns tanke- och Arbetsmodeller som kan användas både som pragmatiska handlingsteorier och som analysverktyg i interaktionen mellan lärare och elev. I retoriken finns det metaspråk man ofta saknar när man skall kommunicera muntlighet..

Denna uppsats undersöker hur chefers och anställdas personliga inställning till medarbetarundersökningar kan påverka dess tillämpning.Metoden för detta har dels varit studier av teorier för medarbetarundersökningar, och för sådana teorier som ligger till grund för syftet med medarbetarundersökningar. Den huvudsakliga empirin är dock uppbyggd av resultat från intervjuer med tre stycken fallföretag. Fallföretagen verkar inom teknikbranschen och inom handeln.Uppsatsen mynnar, efter en jämförelse mellan teori och intervjuresultat ut i att personlig inställning på olika sätt kan påverka arbetet med medarbetarundersökningar. Samt att denna inställning eller attityd kan skilja sig mycket mellan personal på olika företag.Slutsatsen visar också på att grundläggande Arbetsmodeller/ affärsmodeller i stor utsträckning kan påverka arbetet med medarbetarundersökningar, och därmed den egna personalens inställning till dem som tillförlitligt verktyg..

Anknytningsteorin betonar det viktiga samspelet mellan barn och vårdnadsgivare som resulterar i trygg, otrygg/undvikande eller otrygg/ambivalent anknytningsstil. Anknytning representeras genom inre Arbetsmodeller vilka färgar individens syn på sig själv och sin omgivning. Dessa synsätt tenderar även att vara stabila längs livet.  Begreppet motivation rymmer flertalet motivationsorienteringar som ligger till grund för individens handlingar. Syftet var att undersöka om anknytningsstil kan relateras till individens inre och yttre motivation i arbetet. Ytterligare syfte var att studera inverkan av kön, ålder, utbildning och/eller civilstånd på denna relation.

Känslomässiga anknytningserfarenheter tidigt i livet föreslås ligga till grund för individens politiska värderingar senare i livet. Olika politiska ideologier appellerar till individer på olika sätt, kanske beroende på tankar om den egna förmågan att ta hand om sig själv samt tillit till andra personers stöd. Syftet med studien var att undersöka om individuella skillnader i vuxen anknytning är relaterade till politisk preferens och inställning till välfärdsfunktioner. I enkätstudien deltog 120 psykologistudenter vid Stockholm universitet. Hierarkiska regressionsanalyser visade en huvudeffekt av oro/ängslan-anknytning på politisk preferens i form av mer vänsterpolitiska preferenser, samt en interaktionseffekt av de båda otrygghetsdimensionerna oro/ängslan och undvikande.

Med detta fördjupningsarbete vill vi belysa vikten av polisens nya arbetssätt vad gäller mängdbrott, dvs vardagsbrottslighet. De nya arbetsmetoderna är Polisens Nationella Utredningskoncept (PNU) och Polisens Underrättelse Modell (PUM) som ska möjliggöra en minskad genomströmningstid av mängdbrotten. Hanteringen av mängdbrott går genom hela rättskedjan från polisens förstahandsåtgärder till åklagarkammarens beslut i åtalsfrågan. Med vår rapport vill vi belysa problematiken kring hanteringen i rättskedjan samt samarbetet mellan polis, åklagare och deras utbildningsbehov. Vi ska även belysa problematiken med begreppet mängdbrott.

Under sent 1990-tal bo?rjade utvecklare att bli mer och mer missno?jda med ra?dande arbetsformer i projekt. Utvecklarna upplevde att modeller som vattenfallsmodellen inte la?ngre speglade verkligheten fo?r utvecklingen. Detta missno?je resulterade i att en ma?ngd nya Arbetsmodeller uppstod och 2001 samlades de under Agile Manifesto.