Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ vilket sÀtt de fysiska miljöerna pÄ tvÄ universitetsbibliotek (UmeÄ universitetsbibliotek och Skogsbiblioteket) pÄverkar studiemotivationen hos dem som studerar dÀr. För att skaffa mig kunskap om detta har jag bÄde gjort intervjuer med studenter och anstÀllda, och observationer pÄ de tvÄ biblioteken. Tidigare forskning inom ÀmnesomrÄdena anvÀndarvÀnlighet, biblioteksarkitektur och ?planering, arkitekturpsykologi och rummets betydelse för studiemotivation har Àven anvÀnds som grund för min studie.Mina resultat visar att de fysiska miljöerna pÄ biblioteken har bÄde positiva och negativa effekter pÄ de studerandes studiemotivation. Det som avgör om effekterna Àr positiva eller negativa Àr en rad olika aspekter - utrymme, belysning, fÀrg, ljudnivÄ, inomhusklimat, studieplatser, datorer, konstverk och vÀxter.

Bakgrund; 3 % av vÀrldens befolkning lider av venösa bensÄr och de drabbade Àr frÀmst Àldre och kvinnor. Kompressionsbehandling och fysisk aktivitet Àr de tvÄ vanligaste egenvÄrdsÄtgÀrderna och det ligger ett stort ansvar pÄ sjuksköterskan att motivera patienten till en fungerande egenvÄrd. Syfte; Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters svÄrigheter till följsamhet av egenvÄrd och att belysa betydande aspekter i sjuksköterskans arbete för att kunna motivera patienter till följsamhet av egenvÄrd vid venösa bensÄr samt att undersöka kvaliteten pÄ urvalsmetoden forskarna till valda artiklar anvÀnt sig av. Metod; Denna litteraturstudie har en deskriptiv design och Àr baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar varav fyra Àr kvalitativa, tre Àr kvantitativa och tre Àr kvalitativa/kvantitativa och publicerade mellan 2004-2014. De vetenskapliga artiklarna inhÀmtades frÄn databasen PubMed.

Epilepsi Àr en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna som beror pÄ en elektrisk överstimulering av hjÀrnans neuron. Att leva med epilepsi pÄverkar mÄnga omrÄden i livet; fysiska, psykiska, sociala, emotionella aspekter Àr bara nÄgra av de som berörs.Syftet med studien var att beskriva hur livskvaliteten i det dagliga livet pÄverkas av att ha epilepsi. Studien utfördes som en litteratur-studie dÀr resultatet bygger pÄ 14 vetenskapliga artiklar. TvÄ aspekter kom fram i resultatet, sociala och emotionella. I dessa vi-sades det bland annat att personer med epilepsi Àr rÀdda att berÀtta om sin sjukdom för omgivningen av rÀdsla att bli behandlade an-norlunda.

InterdisciplinĂ€rt arbete, SIS133 15 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: VT 2015Handledare: Sofia Tingsell.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

BakgrundI bakgrundskapitlet tar vi upp olika författares uppfattning kring huruvida man skall tillÀmpa livskunskapsundervisning i förskola och förskoleklass. GenomgÄende för all litteratur och övriga kÀllor som viuppmÀrksammar i detta kapitel Àr att samtliga, med undantag för styrdokumenten, har livskunskap som skolÀmne och socioemotionell utveckling i fokus.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ pedagogers syn pÄ livskunskap som Àmne i förskola och förskoleklass. De frÄgestÀllningar som vi vill försöka svara pÄ genom vÄr undersökning Àr:- Vad Àr livskunskap enligt pedagoger i förskola och förskoleklass?- Hur arbetar pedagoger med livskunskap i förskola och förskoleklass?- Varför anser pedagoger att man bör/inte bör arbeta med livskunskap i förskola och förskoleklass?MetodVi har genomfört en kvalitativ studie som grundar sig pÄ en fenomenografisk forskningsansats. VÄrt redskap varhalvstrukturerade intervjuer.

Föreliggande undersökning analyserar ett urval stil- och sprÄkliga drag i tre av Selma Lagerlöfs romaner: Gösta Berglings saga (1891), En herrgÄrdssÀgen (1899) och Kejsarn av Portugallien (1914). Analysen Àr av stilistisk karaktÀr och har avsett att visa eventuella likheter och skillnader mellan de tre romanerna. Metoden utgÄr frÄn Cassirer (1970) dÀr ett urval aspekter av relevans för denna undersökning har analyserats. Dessa Àr aspekter pÄ berÀttarperspektiv, samt sprÄkliga och allmÀnt stilistiska aspekter, som redogörs bÄde kvalitativt och kvantitativt. Resultatet i föreliggande undersökning visar att Lagerlöfs sprÄk och stil under det 23-Ärigatidspann som analyserats Àr tÀmligen enhetlig.

Med hÀnvisning till hur fine dining restauranger i Sverige idag lÀggs ned alternativt byter koncept föreföll det relevant att undersöka vilka betydelsefulla faktorer som avgör huruvida ett fine dining koncept blir konkurrenskraftigt. Med hÀnvisning till detta formulerades syftet att identifiera betydelsefulla faktorer som bidrar till ett konkurrenskraftigt fine dining koncept. Med kvalitativ ansats och ett induktivt förhÄllningssÀtt har vi undersökt detta problem med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Studien har under hela processen utgÄtt frÄn FAMMs fem aspekter, rummet, mötet, produkten, atmosfÀren samt styrsystemet och modellen har anvÀnts för att analysera insamlad empiri samt strukturera resultatet. Studien har pÄvisat flertalet faktorer som bidrar till ett konkurrenskraftigt fine dining koncept.

Enligt vÄr erfarenhet har textilslöjden och matematiken en naturlig koppling till varandra och det vardagliga bruket av matematik. Vi tror att textilslöjden kan bidra till att öka elevers förstÄelse för matematisk problemlösning. Litteraturstudier vi gjort visar att teoretiskt och praktiskt arbete gynnar varandra och genom ett Àmnesövergripande arbete med den teoretiska matematiken och den praktiska textilslöjden skulle elevers lÀrande kunna frÀmjas. I en kvalitativ undersökning har 14 personer verksamma i skolan intervjuats, i syfte att öka förstÄelsen hur Äsikter och erfarenheter pÄverkar förutsÀttningar för Àmnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik. Resultatet redovisas i bÄde kvalitativ och kvantitativ form.

Att arbeta i en organisation som socialtjÀnsten innebÀr ofta att man stÄr mitt emellan vad organisationen vill och vad klienten behöver. Vi som författare menar att detta samt den ofta överbelastade arbetssituationen som socialsekreterarna befinner sig i har en viss pÄverkan pÄ motivationen och i förlÀngningen pÄ upplevelsen av arbetstillfredsstÀllelse. Syftet med denna studie har dÀrför varit att utifrÄn litteraturstudier och vÄr empiri undersöka vilka motivationsaspekter som kan vara till hjÀlp och vilka som kan ses som hinder i socialsekreterarnas upplevelse av arbetstillfredsstÀllelse. VÄr intention Àr att fÄ fram en övergripande bild av hur de olika omrÄdena organisation och klientkontakt pÄverkar socialsekreterarna i sitt arbete. Studien bygger pÄ följande frÄgestÀllningar: Vad upplevs som hinder i att kÀnna motivation i arbetet med klienten? Vilka aspekter pÄverkar i positiv riktning motivationen i arbetet med klienten? Upplever socialsekreterarna sig motiverade i arbetet med klienten? Studien har utgÄtt frÄn tidigare forskning kring motivationsaspekter och det samband de har med den arbetstillfredsstÀllelse man kÀnner.

 HÄllbar utveckling Àr ett komplext begrepp dÀr det inte finns nÄgon fÀrdig metod för hur pedagoger ska integrera sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter i sitt vardagliga arbete med barnen. Vi ansÄg det intressant att se om det som vi tror om pedagogernas förhÄllningssÀtt till hÄllbar utveckling stÀmde med verkligheten. Syftet med vÄrt examensarbete var att genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur nÄgra pedagoger och tvÄ rektorer tolkar innebörden av hÄllbar utveckling och dess aspekter. Vi ville ocksÄ veta hur styrdokumentens betydelse i planering och tillÀmpning av de olika aspekterna kom till uttryck. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativ intervjumetod som Àr semistrukturerad för vi ansÄg att vi kunde fÄ en bÀttre inblick i hur intervjupersonerna förhÄller sig till begreppet hÄllbar utveckling.

Under senare tid har det pÄ den svenska livsmedelsmarknaden vÀxt olika miljö- och kvalitetsmÀrkningar som grundar sig pÄ olika kriterier. Vi har i denna uppsats valt att studera tvÄ av dessa: Svenskt Sigill coh SVENSKODLAT. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att ur ett producentperspektiv, undersöka huruvida Svenskt Sigill och SVENSKODLAT certifieringarna kan utgöra en strategisk konkurrensfördel. Vi har identifierat tre aspekter som var och en i varierande grad kan sÀgas bidra till att de bÄda certifieringar vi studerat skapar konkurrensfördelar. Dessa tre aspekter vilka vi sammanfattat i en ABC-modell Àr: adding value, barrier to entry och cost saving.

Journalistiken gÄr en dyster framtid till mötes. Det Àr vad som framkommer i en stor del av den litteratur som riktar sig till journalister och journaliststudenter. Huvudparten av forskningen om journalisters framtid rör de som har en fast anstÀllning vid ett medieföretag. Den hÀr studien undersöker hur de frilansande journalisterna ser pÄ sitt arbete i dag och vad de tror om framtidens utmaningar, utifrÄn de aspekter som beskrivs i litteraturen. Genom en enkÀtundersökning har frilansjournalister besvarat i vilken mÄn de hÄller med om de pÄstÄenden som finns i litteraturen.

Denna studie jÀmför rapporteringen om naturkatastroferna i Haiti och Pakistan Är 2010. Syftet Àr att förstÄ hur Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har prioriterat och gestaltat respektive lands katastrof vilket i sin tur skapar en bild av nationens stÀllning som offer.221 artiklar ligger till grund för mÀtning av utrymme och placering, varpÄ 72 artiklar analyserades mer ingÄende med hjÀlp av kvantitativ innehÄllsanalys för att ta fram viktiga aspekter i gestaltningen. Huvudsakliga aspekter var Lidande mÀnniskor, de Skyldiga och RÀddaren.UtifrÄn teorier om Agenda-Setting fann vi stöd för de resultat vi fann angÄende utrymme och prioritering. Compassion Fatigue och synen pÄ Vi som en vÀsterlÀndsk norm och De Andra fick stÄ som teoretisk grund för hur journalister skapar medkÀnsla hos lÀsaren för att öka intresset för nyheten.Resultatet visar att katastrofen i Haiti var den som prioriterades högst. Det pÄ grund av att medier prioriterar plötsliga hÀndelser framför lÄngsamma och att Haiti utifrÄn ett vÀsterlÀndskt perspektiv hade en högre nationell status som offer Àn Pakistan.

MĂ„let med uppsatsen Ă€r att beskriva vilka fysiska och sociala planeringsaspekter som kan verka trygghetsskapande pĂ„ urbana platser. MĂ„let har Ă€ven varit att undersöka eskilstunabornas trygghetsuppfattning pĂ„ Fristadstorget. De frĂ„gestĂ€llningar som stĂ€llts Ă€r vilka aspekter som kan leda till trygghet pĂ„ en urban plats? Är Fristadstorget en trygg plats och finns det kopplingar mellan trygghetsupplevelsen och dess planering utifrĂ„n ett trygghetsperspektiv? Syftet med arbetet Ă€r att fĂ„ en djupare kunskap och förstĂ„else för hur vi som landskapsarkitekter kan skapa tryggare platser i staden. TvĂ„ olika litteraturstudier har gjorts.