Sökresultat:
466 Uppsatser om Arbetsmiljöverket. - Sida 23 av 32
Förorenad mark Förekomst och spridning av koppar och zink i GrĂ€sdalenanlĂ€ggningens nĂ€romrĂ„de, Gusum, Ăstergötland.
Förorenade omrĂ„den kan utgöra en stor risk för den omgivande miljön. Föroreningar som tungmetaller kan pĂ„verka det mikrobiologiska livet samt genom urlakning föras ut i grundvatten och vidare förorena omgivande miljö och dricksvatten. Tungmetaller tas Ă€ven upp i organismer och sprids vidare i nĂ€ringskedjor och kan ocksĂ„ nĂ„ mĂ€nniskan genom föda som vĂ€xer eller odlas pĂ„ förorenad mark. Föroreningar i mark hĂ€rstammar oftast frĂ„n gammal industriell produktion, sĂ„ Ă€ven i och omkring samhĂ€llet Gusum i Ăstergötland. HĂ€r har verksamhet med smĂ€ltverk bedrivits sedan 60-talet och Ă€nda fram till början av 80-talet var rökgaserna frĂ„n verket orenade frĂ„n metaller och har kraftigt förorenat och skadat nĂ€romrĂ„det kring bruket.
En studie av Drei Tentos, ur Kammermusik 1958 av Hans Werner Henze med utgÄngspunkt i hans musikestetik
Tyngdpunkten ligger pÄ att klargöra Henzes syn pÄ musikalisk interpretation ur sitt perspektiv som tonsÀttare och hans syn pÄ konstnÀrlig frihet för de musiker som framför hans verk. Relationen mellan tonsÀttare och interpret i processen av tillblivelsen av ett verk studeras ocksÄ i anknytning till Henzes egna resonemang kring interpretation och kompositionsprocessen. Uppsatsens huvudfrÄgor och delmoment kommer fortlöpande att belysas och stÀllas i relation till konkreta exempel i diskuterade form. Undersökningen Àr frÀmst baserad pÄ litteraturstudier. Litteraturen behandlar i huvudsak Àmnena musikestetik och musikalisk interpretation, samt gitarren som instrument och dess repertoar frÄn senare hÀlften av 1900-talet och framÄt.
Fallstudie - vÀrdering av en hotellfastighet
Syftet med denna uppsats har varit att vÀrdera en hotellfastighet utifrÄn dels Àgarens, dels potentiell köpares perspektiv för att se om det skulle löna sig för Àgaren att sÀlja respektive behÄlla fastigheten. För att göra denna vÀrdering har jag anvÀnt mig utav tvÄ metoder. Ortprismetoden innebÀr att man anvÀnder information om överlÄtelser som skett av jÀmförelsebara objekt inom de nÀrmast Ären. För att vara jÀmförbart bör objektet vara en fastighet av samma typ, dvs en hotellfastighet, det bör vara belÀget pÄ samma eller motsvarande ort, inrymma samma typ av hotellverksamhet osv. Köpeskillingen relateras sedan till olika faktorer varefter ett vÀrde kan sÀttas pÄ vÀrderingsobjektet.
BerÀttande som identitetsskapare? : En jÀmförelse mellan tvÄ romaner
Den hÀr uppsatsen har anknytning, men ingen direkt koppling, till b-uppsatsen Invandrarsvenska ? ett ungdomssprÄk?, dÀrför kan man se denna uppsats bÄde som fristÄende och som en del av Invandrarsvenska ? ett ungdomssprÄk? I uppsatsen har jag valt att titta nÀrmre pÄ det litterÀra verket Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri, som frÄn början skulle ha fÄtt ett större utrymme i Invandrarsvenska ? ett ungdomssprÄk? Ett öga rött publicerades 2003 och blev snabbt en omtalad bok eftersom den inte var skriven pÄ korrekt grammatisk svenska. Den Àr skriven pÄ vad som kom att kallas ?invandrarsvenska?, en form av talsprÄk, dÀr det svenska sprÄket blandats med slang och ord frÄn andra sprÄk. Ett öga rött handlar om en ung pojke som söker svar pÄ frÄgor om sin omgivning och identitet.
Performativ estetik : diskursiva formationer i det konstmusikaliska fa?ltet
Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.
Kategoriseringar och makt i Àmnet idrott och hÀlsa : En studie om hur lÀrare beskriver och resonerar om elever som riskerar att inte uppnÄ kunskapskraven och vilka maktrelationer lÀrarna förhÄller sig till vid bedömning och betygsÀttning av dessa elever
Syftet med studien Àr att undersöka hur gymnasielÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa uppfattar och resonerar om elever som har ÄtgÀrdsprogram eller som riskerar att inte uppnÄ kunskapskraven. Vidare syftar studien till att belysa vilka diskurser och maktrelationer lÀrarna Àr en del av och hur dessa förhÄller sig till varandra vid bedömning och betygsÀttning av dessa elever. För att nÄ syftet anvÀnds fyra kvalitativa intervjuer tillsammans med fyra befintliga ÄtgÀrdsprogram i Àmnet idrott och hÀlsa. Empirin analyseras sedan med hjÀlp av diskursanalys samt begreppen makt och kategorisering. Studien visar att lÀrarna delar in elever som riskerar att inte uppnÄ kunskapskraven i ett antal olika kategorier: lata och bekvÀma, rÀdda, ointresserade, sprÄkliga förbistringar och fysiologiska och eller psykologiska orsaker.
Bildens betydelse för barns/elevers skrivutveckling : hur bilden kan pÄverka som ett hjÀlpmedel för barn/elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter
Studien syftar Àven till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjÀlpmedel stimulerar lÀs- och skrivinlÀrningen. VÄr uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den pÄverkar den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen. Vi undersöker vad forskningen sÀger i Àmnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. SÄsom skolans verksamhet ser ut Àr det i sjÀlva verket en viktig förutsÀttning för individuell framgÄng att man tidigt har sprÄket i sin makt ? muntligt och skriftligt sprÄk, lÀrande och identitetsutveckling Àr nÀra förknippade.
En postmodern litteraturdidaktik? : En undersökning av Hjalmar Söderbergs Doktor Glas och dess litterÀra ekon i skolan
Hjalmar Söderberg Àr en svensk författare vars verk i allra högsta grad lever kvar i vÄra dagar, vilket visar sig i de mÄngtaliga omtolkningar pÄ hans romaner som uppkommit under 2000-talet. Med detta arbete vill jag dels analysera Hjalmar Söderbergs mest uppmÀrksammande roman Doktor Glas (1905), dels utveckla en didaktisering av de sentida pastischer som sprungit ur verket och belysa pastischernas postmoderna tendenser.Mitt syfte Àr ocksÄ att undersöka hur dagens gymnasielÀrare ser pÄ anvÀndandet av Hjalmar Söderbergs texter i sin undervisning. I arbetet intervjuar jag sex yrkesverksamma svensklÀrare som pekar pÄ olika förtjÀnster med att anvÀnda sig av Söderbergs texter i elevsammanhang, dÀribland sprÄket, stockholmsskildringen, de etiska och moraliska frÄgestÀllningarna som tas upp i texterna samt Söderbergs texter som förmedlare av ett svenskt kulturarv.DÀrutöver har jag sjÀlv gÄtt ut i skolan och provat min didaktisering av de sentida omtolkningarna av Söderbergs Doktor Glas med en elevgrupp. Eleverna har sedermera fÄtt besvara en skriftlig uppgift om pastischerna samt en utvÀrderande enkÀt om hur de upplevde mitt lektionsmoment. UtifrÄn detta diskuterar jag hur och varför Söderbergs texter kan ha en plats i skolundervisningen samt vilka förtjÀnster det finns med att undervisa om postmodernistisk litteratur i skolan.Resultatet frÄn lÀrarintervjuerna och elevenkÀterna för mitt resonemang in pÄ hur vissa elever kan ha svÄrigheter att förstÄ Àldre texter och forna tiders moralsyn, men ocksÄ nyttan av att utmana sina egna perspektiv och sin egen tids tankesÀtt.
Analys av en analys : Dag Wiréns "analysmetod" och dess adekvans för andra verk av Wirén
AbstractPer-Henning Olsson: Analys av en analys. Dag Wiréns "analysmetod" och dess adekvans för andra verk av Wirén. - Uppsala: Institutionen för musikvetenskap, 2000. 60 p.I de flesta större dagstidningarna pÄgick frÄn jultiden 1956 till vÄren 1957, en debatt om den nya musiken. Den handlade om att det fanns en klyfta mellan tonsÀttarna och publiken, och huruvida tonsÀttarna skulle anpassa sig till publiken eller inte.
Vindkraftverk pÄ gÄrdsnivÄ
Lantbrukare blir mer och mer intresserade av att kunna producera el och ge sin
verksamhet ytterligare ett ben att stÄ pÄ, men för att detta ska vara intressant krÀvs
lönsamhet. DÄ energipriserna varierar och kraven pÄ energieffektivisering blir hÄrdare,
ökar intresset i gÄrdsbaserad elproduktion.
Vindkraftverken har med Ären blivit allt större och investeringssummorna har blivit
högre. Ett vindkraftverk pÄ 2 MW har en investeringskostnad pÄ ca 30 miljoner, en
summa som Àr sÄ hög att det i princip omöjliggör investeringen för en mindre
nÀringsidkare. Men nu har intresse vÀckts frÄn mindre elkonsumenter att investera i
mindre vindkraftverk för att producera delar av sin konsumtion.
Syftet med detta arbete Àr att undersöka lönsamheten i mindre vindkraftverk, s.k.
gÄrdsverk. För att besvara frÄgan görs en fallstudie.
I fallstudien rÀknas pÄ ett eventuellt uppförande av ett 43,5 kW gÄrdsverk frÄn WindEn
Sweden AB.
Vilken matematik ligger g(l)ömd? : En studie om matematikens och de övriga Àmnenas inbördes förhÄllande i mellanstadiets kursplaner
?Vilken matematik ligger g(l)ömd?? Àr en studie som syftar till att rannsaka matematiken i den nya lÀroplanen och om den hÄller Àven för övergÄngen till det Àmnesintegrerande arbete i skolan som den har för avsikt. HÀr finner du svaret pÄ hur vÀl matematikÀmnets syften och centrala innehÄll överensstÀmmer med eventuell matematik i övriga Àmnens syften och centrala innehÄll i Lgr 11, Ärskurs 4-6? UtifrÄn en hermeneutisk ansats med kritisk-teoretiska inslag gjordes en innehÄllsanalys deducerad frÄn en övergripande definition av vad matematiken innebar. Den skulle ge kvalitativ förstÄelse för lÀrares skoltillvaro och vilken effekt den fÄr för eleverna genom att analyseras idécentrerat.
En hel del : en undersökning av leksaksdockan som tecken och konstnÀrens anvÀndning av denna i den samtida konsten
Den frÄgestÀllning som behandlas i uppsatsen Àr hur upplevelsen, förstÄelsen och tolkningen av leksaksdockan anvÀnds av konstnÀren, samt hur detta tolkas/lÀses i verket av betraktaren. Undersökningens frÄgestÀllning Àr ?Hur anvÀnder konstnÀren bilden av leksaksdockan för att skapa konstnÀrliga verk?? samt ?Hur lÀser/tolkar jag som betraktare innehÄllet i dessa verk??.Jag anvÀnder mig av semiotiken för att definiera begrepp kring leksaksdockan som tecken samt anvÀndandet av denna i konstverk. Bildanalyser utgör undersökningens centrala del.Leksaksdockan förknippas med en mÀngd saker. Det har blivit tydligt för mig hur jag som ÄskÄdare av de konstverk jag analyserat vÀxlar mellan konstnÀrens budskap, de olika aspekterna av det dockan förmedlar och det jag sjÀlv lÀser in och konnoterar.
Flaskhalsar i Aitik koppargruva: identifikation och förbÀttringsförslag
Aitik i GÀllivare kommun Àr en dagbrottsgruva vars huvudprodukt Àr kopparkoncentrat som transporteras till RönnskÀrsverken för vidareförÀdling. Gruvbrytningen sker pÄ ett konventionellt sÀtt med stora producerande enheter, i likhet med andra dagbrottsgruvor. För att sÀkerstÀlla dagens produktion och vara förberedd för en framtida produktionsökning vill man identifiera och dÀrigenom möjliggöra en eliminering av de flaskhalsar som finns i brytningsprocesserna. Syftet med denna studie har varit att identifiera flaskhalsar som ger upphov till produktionsminskningar och brist pÄ malm till anrikningsverket, och sedan utifrÄn dessa ge förslag pÄ allmÀnna och specifika ÄtgÀrds- och förbÀttringsförslag. För att lokalisera problemen gjordes en fallstudie och en genomgripande nulÀgesbeskrivning av de sex processtegen frÄn tillredningen till lagren i malmladorna.
En analys av tillgÀngligheten pÄ Osby kommuns hemsida
FrÄgan om en tillgÀnglig hemsida har fÄtt en allt större betydelse i offentliga verksamheter. Genom att följa riktlinjerna i VÀgledningen 24-timmarswebben, utgiven av Verva (Verket För Förvaltningsutveckling), kan man fÄ en tillgÀnglig hemsida. En rapport frÄn FunkaNu som gjordes 2006 visade att Osby kommuns hemsida hade tillgÀnglighetsproblem och kommunen bestÀmde sig för att förbÀttra tillgÀngligheten. Ett första steg i detta arbete var att uppgradera till ny version av sitt publiceringssystem och att utbilda webbredaktörerna i webbtillgÀnglighet. Vilket resultat har dessa satsningar gett? Syftet med denna rapport Àr att undersöka i vilken omfattning Osby kommuns hemsida följer riktlinjerna i VÀgledningen 24-timmarswebben och dÀrigenom se hur tillgÀnglig Osby kommuns hemsida Àr.
DÄ mÄste jag typ börja reta nÄn annan : En intervjustudie om den psykosociala skolmiljön i en Ärskurs sex
Syftet med denna undersökning Àr att belysa den psykosociala sidan av skolmiljön i ett barnperspektiv. Genom gruppintervjuer med 30 elever i en Ärskurs sex har undersökningen försökt kasta ljus pÄ elevernas egna uppfattningar i Àmnet. Till intervjuerna finns ocksÄ en viss förförstÄelse och kunskap om lÀrarnas syn pÄ elevernas skolmiljö genom en verksamhetsförlagd utbildning som Àgt rum i den aktuella klassen.Studien visar att eleverna vÀrderar de relationer de har i klassen, frÀmst till kamrater men ocksÄ till lÀrare, mycket högt. Det socialiserande uppdrag som finns inbyggt i skolsystemet upplevs av eleverna som viktigare Àn det utbildande trots att mÄnga av de intervjuade oroar sig för sina bristande Àmneskunskaper.Vidare visar studien att man kan hos eleverna, se och höra hur beslut rörande skolan tagna pÄ riksdagsnivÄ, via skolan och lÀraren, pÄverkar dem, i detta fall negativt. Den senaste tidens mÄnga och relativt stora förÀndringar i grundskolan med en ny lÀroplan, nya sÀtt att planera och dokumentera den dagliga verksamheten och striktare krav pÄ dokumentering genom individuella studieplaner och ÄtgÀrdsprogram stÀller fler och högre administrativa krav pÄ lÀrarna.