Sökresultat:
1274 Uppsatser om Arbetsmiljöledning - Sida 14 av 85
VÄrdpersonalens upplevelse av hot och vÄld pÄ en psykiatrisk vÄrdavdelning : en kvalitativ intervjustudie
Studiens syfte Àr att beskriva vÄrdpersonalens upplevelse av hot och vÄld pÄ en psykiatrisk vÄrdavdelning samt deras upplevelse av gÀllande handlingsplan. Det Àr en kvalitativ intervjustudie. Materialet Àr insamlat pÄ en psykiatrisk vÄrdavdelning pÄ en mindre ort i Sverige och bestÄr av semistrukturerade intervjuer med Ätta ur vÄrdpersonalen, bÄde sjuksköterskor och mentalskötare. Det finns Ätta vÄrdplatser och avdelningen Àr en lÄst avdelning med sÀkerhetsklassificering tre. DÀr vÄrdas vuxna patienter som lider av allvarlig psykisk störning.
Att göra det bÀsta av en god image - en analys av och ÄtgÀrder för servicemötet pÄ IKEA Helsingborg
IKEA har under hela sin verksamhetstid befunnit sig i den strategiska position som benÀmnes hybrid, men har pÄ senare tid tack vare ett förbÀttrat produktsortiment förflyttat sig nÀrmare en differentieringsposition. Det har i sin tur medfört en höjd image som gjort att kunderna nu krÀver mer service av IKEA Helsingborgs personal, en begÀran som inte tillgodoses. Servicemötet ? interaktionen mellan frontpersonal och kund ? pÄ IKEA Helsingborg har sÄledes kvalitetsproblem och fungerar inte tillfredsstÀllande för vare sig kund, personal eller ledning. Uppsatsens primÀra syfte Àr att undersöka vilka ledningsÄtgÀrder som behövs för att nÄ god kvalitet pÄ servicemötet pÄ IKEA: s varuhus i Helsingborg.
"I have become cynical..." VÄrdpersonalens kÀnslor gentemot patienter som skadar sig sjÀlva : En litteraturstudie
Bakgrund: Patienter som avsiktligt skadar sin egen kropp blir allt vanligare inom dagens sjukvÄrd. SjÀlvskada innebÀr att personer tillfogar yttre skador pÄ sin egen kropp med olika föremÄl, och kommer dÀrmed inte enbart i kontakt med psykiatrin, utan Àven med den somatiska vÄrden. DÀrför Àr det av vikt att Àven sjuksköterskor inom den somatiska vÄrden kan ge dem en god vÄrd. MÀnniskor som skadar sig sjÀlv har ofta traumatiska erfarenheter i sin bakgrund och det krÀver att sjuksköterskan bÄde kan behandla och se bakom de fysiska skadorna för att hjÀlpa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vÄrdpersonalens kÀnslor gentemot patienter som skadar sig sjÀlva.
Ett hÄllbart arbetsliv : Villkor för en hÄllbar utveckling pÄ arbetsplatsen
VÄrt samhÀlle prÀglas av stora förÀndringar och sÄ Àr det Àven i arbetslivet. Det Àr av stort intresse att undersöka vad organisationer kan göra för att skapa de bÀsta arbetsvillkoren för anstÀllda. Studien avser att ta ett helhetsgrepp pÄ anstÀlldas arbetsattityder utifrÄn ett hÄllbarhetsperspektiv och prövar prediktorer för en hÄllbar utveckling pÄ arbetsplatsen. Datamaterialet bestÄr av en medarbetarundersökning vid en statlig myndighet (N=111, svarsfrekvensen=89 %). Resultatet av regressionsanalyser antyder att ett hÄllbart arbetsliv dÀr anstÀllda kÀnner arbetstillfredsstÀllelse, engagemang, och upplever tillit kan skapas om de anstÀllda fÄr möjlighet till delaktighet, stöd frÄn sin nÀrmaste chef och upplever sig ha en bra ledning samt en effektiv organisation..
Nyttan av revision : Uppfattningar om den svenska revisionen
Bakgrund och problem: Denna uppsats tar avstamp i den aktuella debatten om revisionspliktens vara eller inte vara för de allra minsta aktiebolagen i Sverige. I Sverige rÄder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag, oavsett storlek. Detta trots att EU:s regler tillÄter att medlemslÀnderna lÀttar pÄ eller helt undantar kraven pÄ revision för smÄ företag. Ju mindre ett företag blir desto mindre tenderar nyttan av revisionen för just Àgarna bli. Vad syftet med revisionen Àr för dessa smÄ företag, för vem den Àr viktig och vilka effekter den har Àr sÄledes lÄngt ifrÄn sjÀlvklart.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka uppfattningar som finns kring syftet, intressenterna och effekterna av revision hos personer och organisationer som har stor kunskap om och/eller stort intresse i revisionspliktens utformning.Metod: En kvalitativ studie har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer och analys av ett antal debattartiklar och texter.Teori: Uppsatsens teoretiska referensram bygger pÄ Agentteorin (eng.
En skola för alla, i Thailand? En kvalitativ intervjustudie ur pedagog- och förÀdraperspektiv mellan en svensk privatskola i Thailand och skolan i Sverige.
Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ge en bild av varför nÄgra förÀldrar vÀljer att resa frÄn Sverige, och en skola för alla, till Thailand och placerar sina barn i en svensk privatskola dÀr. I intervjuerna ville jag fÄ reda pÄ hur den svenska privatskolan i Thailand upplevs av lÀrarna, skolans ledning men framför allt av förÀldrarna i jÀmförelse med deras erfarenheter av skolan i Sverige..
Vad Àr MÄngfald? : En studie om lÀrare samt ledning i tvÄ skolor i olika delar i
The subject of this paper is to examine the view of diversity among ten teachers and three principals in the Swedish compulsory school. The purpose is to investigate how they relate to the diversity and in what ways it is involved in their work.The French sociologist Pierre Bourdieus basic ideas of habitus, capital and field are used as a theoretical starting point. The study is mainly based on interviews supported by literature in the subject area.The findings show that diversity is associated with ethnicity among all informants. The drawn conclusion is that this is partly due to the mediated picture but also since ethnicity mainly serves as a starting point in the literature..
Kommunicera, informera och modellera : Kommunikationsprocessen inom Clas Ohlson
Kommunikation har stor pa?verkan pa? hur en organisation fungerar och hur va?l den arbetar enhetligt mot sina uppsatta ma?l. Kommunikation a?r ett komplext a?mne som kan vara sva?rt att fo?rsta? och beskriva. O?vergripande finns tva? skolor vars synsa?tt a?mnar angripa fo?rklarandet av kommunikation.
?NÀr min kompetens tillvaratas pÄ ett bra sÀtt? ? skolpsykologers upplevelser av att arbeta i elevhÀlsan
Syftet med denna uppsats var att beskriva under vilka omstÀndigheter skolpsykologer upplever att deras kompetens tillvaratas i elevhÀlsan. Sju intervjuer genomfördes utifrÄn Critical Incident Technique och analyserades med innehÄllsanalys. Resultatet visade att 1) insats som genererar psykologisk insikt hos mottagaren, 2) kontroll över yrkesroll, 3) anpassning till given organisationsform, 4) ledning som har psykologisk kunskap och 5) vÀlfungerande elevhÀlsoteam Àr viktiga omstÀndigheter för att psykologisk kompetens ska tillvaratas. Resultatets vÀrde för att förstÄ skolpsykologers psykosociala arbetsmiljö diskuterades och en generell slutsats som drogs var att resurser behöver prioriteras till utvecklingsarbete av elevhÀlsan..
Tankar och tips för projektledare inom kultur
Syftet med detta examensarbete Àr att skapa ett underlag med hÄllpunkter att anvÀnda ledning av kulturprojekt. FrÄgestÀllningen lyder: Hur leder man ett kulturprojekt effektivt som möjligt? Den utgÄr frÄn hur man leder kulturprojekt dÀr deltagarna utvecklas, prestera som bÀst och ha kul under tiden. Det teoretiska underlaget utgörs ett antal böcker samt intervjuer med erfarna projektledare. Som metod har jag anvÀnt av aktörssynsÀttet.
Ekonomistyrning vid sjukhus med stöd av kostnad per patient
Denna uppsats studerar universitetssjukhus implementering och anvÀndning av mÄttet KPP, kostnad per patient, inom den interna ekonomiska uppföljningen i somatisk slutenvÄrd genom en intervju- och enkÀtundersökning. Syftet Àr att se hur KPP bör implementeras och anvÀndas. Slutsatsen Àr att sjukhusens ledning inte fokuserats pÄ den strategiska och operativa styrningen med hjÀlp av KPP, vilket försenat utbredningen av den interna anvÀndningen. KPP-mÄttet mÄste vara tillgÀngligt för alla nivÄer inom sjukhuset och speciellt för verksamhetschefer med ansvar för vÄrden av patienter; goda IT-system Àr ocksÄ nödvÀndiga. Tiden sedan KPP införts har pÄverkat den interna anvÀndningen..
Ledningsfilosofi i luftvÀrnet : Uppdragstaktik - FrÄn decentralisering till centralisering
Kriget Àr ingenting annat Àn en utvidgad tvekamp, en vÄldsakt för att pÄtvinga motstÄndaren vÄr vilja.MÄlet Àr att göra motstÄndaren vÀrnlös. Om motstÄndaren skall uppfylla vÄr vilja, mÄste vi försÀtta honom i ett lÀge, som Àr ogynnsammare Àn det offer vi krÀver av honom. Varje förÀndring i lÀget, som kan Ästadkommas genom fortsatta krigshandlingar mÄste alltsÄ leda till nÄgot Àn ogynnsammare. Med denna sanning tar mÄnga teorier och doktriner sina avstamp. För att lyckas med att försÀtta vÄr motstÄndare i ett ogynnsamt lÀge gÀller det att föra striden och att göra det snabbare Àn motstÄndaren.
Ett Tech Data : En kvalitativ fallstudie av företagskultur
Denna uppsats utgÄr frÄn en fallstudie av ett företag som arbetar med IT-distribution. Studiens syfte var att genom undersökningar av tre nivÄer av kultur kartlÀgga och undersöka vad som kÀnnetecknar företagskulturen. Detta gjordes genom intervjuer med företagets ledning, dokumentgranskning och observationer.UtifrÄn denna kartlÀggning analyserades resultatet utifrÄn Edgar Scheins tre nivÄer för kultur. Dessa tre nivÄer kan liknas vid en pyramid dÀr grundlÀggande antaganden utgör pyramidens bas, uttalade vÀrderingar befinner sig i mitten av pyramiden och artefakter bildar pyramidens topp. DÀrefter undersöktes det hur företagets kultur kunde relateras till Daniel R.
Compassion Fatigue - priset av att vÄrda. Sjuksköterskans egen ohÀlsa i möte med lidande och trauma
Bakgrund: ?Compassion fatigue? (CF) Àr ett begrepp som syftar pÄ fenomenet att mÀnniskor, dÀribland sjuksköterskor, som arbetar med mÀnniskor, kan drabbas av en slags professionell utbrÀndhet. UtbrÀndheten uppstÄr i mötet med den andra partens (patientens) lidande och trauma och yttrandet av tillstÄndet följer ett klassiskt stressmönster. ArbetsomstÀndigheter, vissa personlighetsdrag sÄsom hög empatisk förmÄga hos sjuksköterskan har identifierats som eventuella riskfaktorer till CF. Det finns behov av att vidare utreda vad CF Àr, vad det orsakas av och hur tillstÄndet kan lindras och motarbetas.
Flexibilitet eller ej, det Àr frÄgan!
Denna studie handlar om hur flexibiliteten inom arbetslivet tar sig uttryck nÀr det gÀller arbetstidsflexibilitet. Studiens forskningsomrÄden ligger i grÀnssnittet mellan organisation/ledning, arbetstid och kvinnor inom hemtjÀnsten. TvÄ hemtjÀnstgrupper som praktiserar olika arbetstidsmodeller inom Halmstads kommun studerades. Syftet var att skapa förstÄelse för ledningens och personalens upplevelser av flexibel- respektive icke flexibel arbetstid med avseende pÄ de för- och nackdelar som modellerna uppfattats att ha. FrÄgestÀllningarna var, Hur upplevs de olika arbetstidsmodellerna? Vilka för- och nackdelar uppfattas modellerna ha för ledning och personal? Samt vilka möjligheter ger dessa arbetstidsmodeller personalen att förena arbetsliv med privatliv? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes en kvalitativ metod baserad pÄ intervjuer med hemtjÀnstchefen, tvÄ omrÄdeschefer samt fyra anstÀllda.