Sökresultat:
1274 Uppsatser om Arbetsmiljöledning - Sida 15 av 85
Cirkulationsplats Mullberget: Arbetsbeskrivning
Denna rapport behandlar min VFU-period pÄ PEAB. Vad jag har gjort under praktiken och vilket slags projekt som jag har varit med och utfört. Jag blev placerad pÄ rondellbygget pÄ Mullberget i SkellefteÄ, dÀr jag fick vara arbetsledare tillsammans med min mentor. Det var mÄnga stora projekt förutom sjÀlva rondellbygget, t.ex. omdragning av SkellefteÄs huvudmatning av fjÀrrvÀrmekulvert och omdragning av en Þ 800 dagvattenledning pÄ ca: 100 m.
Moraliska aspekter pÄ belöningssystem
Syftet med vÄr uppsats var att analysera vilken moraluppfattning som ligger bakom olika aktörsgruppers stÀllningstaganden kring hur belöningssystemen i stora svenska företag Àr utformade och huruvida de anses vara etiskt försvarbara. För att göra detta har vi uttgÄtt frÄn tre olika etiklÀror och dessa Àr: konsekvensetiken, pliktetiken och diskursetiken. Vi har kommit fram till att aktörsgruppernas moraluppfattning kan hÀrledas ur alla tre etiklÀror. Dock har vi funnit stöd för en tydligare konsekvensetik hos Àgarna och ledning, samt en mer tydlig pliktetik hos anstÀllda samt stat och myndigheter. Diskursetiken har dÀremot varit svÄrare att hÀrleda..
Att animera utifrÄn kultur : En studie kring kulturella skillnader hos kroppssprÄk i spel
I detta arbete undersöks det huruvida personer kan placera in animationsklipp, som skapats efter de skillnader som analyserats, i rĂ€tt kultur. För att besvara frĂ„gan har först en litteraturstudie genomförts som fokuserar pĂ„ omrĂ„dena kroppssprĂ„k och kulturskillnader. Ă
tta animationer med fyra olika slags rörelser har skapats med ledning av studien, fyra av dem Àr influerade av japanskt kroppssprÄk och fyra Àr influerade av amerikanskt kroppssprÄk. Dessa animationsklipp utvÀrderades sedan genom en kvalitativ underöksning dÀr det visade sig att de animationer vars rörelser Àr influerade av japanskt kroppssprÄk var lÀttast att kÀnna igen..
"All you need to know about me is that I always repay my debts" : Redovisningsinformation och förtroende vid kreditbedömning av smÄ och medelstora organisationer
Denna uppsats undersöker rollerna av förtroende och redovisningsinformation vid bankers kreditbedömning av smÄ och medelstora organisationer. Fem intervjuer med kreditbedömare har genomförts med avsikt att fÄ en djupare förstÄelse för hur förtroende och redovisningsinformation interagerar och pÄverkar vid en kreditbedömning. Intervjuerna företogs med dels respondenter som bedömer bostadsrÀttsföreningar dels med respondenter som bedömer övriga typer av organisationer. Detta gjordes för att ta hÀnsyn till den effekt sÀkerheter kan ha pÄ kreditbedömningen. Studien finner att kreditbedömningen till smÄ och medelstora organisationer Àr beroende av bÄde utförlig och noggrann redovisningsinformation, och av förtroende för redovisningens kvalitet och organisationens ledning..
Processbeskrivning av arbetet med att starta en matematikverkstad
Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva processen i skapandet av en matematikverkstad.I beskrivningen av processen kring ett bestÀmt förÀndringsarbete pÄ en skola har jag genomfört en kvalitativ studie. De undersökningsmetoder som anvÀnts Àr ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer.I resultatet visas de faktorer som har en betydande roll i den undersökande skolans förÀndringsarbete. Studien belyser ocksÄ vad som kan pÄverka en process utifrÄn de deltagandes tidigare kunskaper och erfarenheter kring Àmnet matematik. I resultatet redovisas Àven viktiga aspekter att beakta i uppyggandet av en matematikverkstad, utifrÄn vad som framkommit i studien sÄsom tid, förvÀntningar, delaktighet, ledning, utrymme och ekonomi. .
LedningsrÀtt och servitut för kommunala va-anlÀggningar : ? Fallstudie i Nacka kommun
Detta examensarbete jÀmför olika rÀttighetsupplÄtelser som kan anvÀndas för att sÀkra allmÀnna VA-ledningar som ligger i mark som inte Àgs av ledningshavaren. NÀr fastighetsÀgaren och ledningshavaren har en överenskommelse bör de vÀlja att sÀkra ledningen med ett avtalsservitut eller en ledningsrÀtt. Avtalsservitutets frÀmsta egenskaper Àr en lÄg upprÀttandekostnad, gÄr att upprÀtta snabbt samt att den underlÀttar vid en framtida flytt av ledningen medan ledningsrÀttens frÀmsta fördel Àr att den gÀller med bÀsta rÀtt i fastigheten. JÀmförelsen mellan de olika rÀttigheterna visade att ledningshavaren borde anvÀnda sig av ledningsrÀtten men i de fall avtalsservitutets fördelar passar bÀttre för situationen kan Àven den anvÀndas. NÀr det inte finns en överenskommelse har ledningshavaren möjlighet att expropriera marken genom ledningsrÀtt eller mark- och miljödomstolen. Arbetet behandlar de negativa konsekvenserna med en oskyddad VA-ledning, ledningshavaren kan t.ex.
InternprissÀttning av tjÀnster
Dagens stora bolag bestÄr ofta av en stor mÀngd medarbetare. Samtliga medarbetare ska arbeta mot ett och samma mÄl, vilket innebÀr att verksamheten behöver ledning. Denna ledning bör ges genom nÄgon form av styrsystem och i de fall dÀr enheterna i organisationen har ett resultatansvar Àr en möjlighet till detta internpriser. Ofta Àr det dock internprissÀttning av företagens produkter som diskuteras i den befintliga teorin och mindre sÀllan diskuteras de olika tjÀnstefunktioner som ofta finns inom organisationen. DÀrför fokuserar denna studie pÄ hur de företag som utvÀxlar tjÀnster internt arbetar med internprissÀttning av dessa interna tjÀnster.
Systemförvaltning ur IT-chefens perspektiv
Vi har undersökt vad tvÄ olika företag gör, enligt dess IT-chefer, för att styra och sÀkerstÀlla att de kan förvalta och utveckla befintliga informationssystem över tiden. Undersökningen genomfördes som en fallstudie utifrÄn intervjuer med IT-cheferna vid dessa tvÄ företag. Resultatet visar att informationssystem och dess förvaltning ses som en naturlig del i företagets kÀrnverksamhet, eftersom IT-chefen placerats i företagets ledning. De undersökta organisationerna strÀvar efter en IRM baserad systemarkitektur för att hÄlla nere kostnaderna och samt att hÄlla informationen aktuell och samlad pÄ ett stÀlle. Den snabba tekniska utvecklingen i kombination med stora kostnader vid investeringar i nya system har gjort att resurserna i huvudsak satsas pÄ att underhÄlla och utveckla befintliga informationssystem..
Pedagogisk dokumentation : En studie om reflektionsarbetet i förskolan
Pedagogisk dokumentation har fÄtt en allt större del i förskolans lÀroplan, syftet Àr att tillÀmpa den som ett verktyg frÀmst för att utveckla verksamheten. Det handlar ocksÄ om att synliggöra barnens lÀroprocesser och skapa reflektion med syfte att utveckla barnens lÀrande. Syftet med den hÀr studien var dels att lyfta viktiga delar inom arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Dels att lyfta konkreta exempel pÄ hur pedagoger arbetar med verktyget pedagogisk dokumentationen i förskolan. Resultatet i studien visar att arbetet bör begrÀnsas och att man bestÀmmer vad man ska reflektera kring, samt att reflektionen sker tillsammans med barn och kollegor.
Upplevd arbetsmiljö : En kvalitativ studie om omsorgsgivares erfarenheter av ledningens och organisationens inverkan pÄ deras arbetsmiljö
The aim of this essay was to describe and interpret the managements and organizations impact regarding the caregivers working conditions. To examine this we used a qualitative method. We completed two group interviews and five individual interviews with a total of fifteen enrolled nurses that worked within elderly care. In our interviews we found that the enrolled nurses felt that the organizations economic interests collided with their personal values regarding good quality elderly care. We also found that the caregivers experienced that they had an impact on their working conditions and that their employer was the main reason for making it possible..
Metoder för identifiering av elever i behov av stöd i sin skolvardag
Syftet med denna studie Àr att belysa och kartlÀgga vilka metoder specialpedagog och pedagoger anvÀnder sig av pÄ en förskola och tre grundskolor i en kommun och pÄ tvÄ olika stadier nÀr de upptÀcker en elev som avviker kunskapsmÀssigt och/eller emotionellt/socialt, samt vad detta fÄr för pedagogiska konsekvenser i skolvardagen. I den halvstrukturerade intervjuformen sökte jag i huvudsak svar pÄ följande frÄgor. Vad Àr det hos eleven som pedagogerna inom förskolan och grundskolans tvÄ stadier samt specialpedagog betraktar som avvikande vad gÀller kunskapsmÀssig och/eller social, emotionell utveckling? Hur ser en kartlÀggning ut av en elev som man anser avvika och vem initierar denna kartlÀggning? Vad hÀnder konkret i förskol/skolsituationen med ledning av resultaten som framkommer vid kartlÀggningen/utredningen? Hur ser uppföljning och utvÀrdering av kartlÀggning/utredning ut för den enskilde eleven i behov av stöd? Vari bestÄr skillnader och likheter mellan pedagogkategorierna vilka ingick i undersökningen utifrÄn deras syn pÄ ovannÀmnda frÄgestÀllning. Resultatet i denna studie visar att det föreligger skillnader i sÀttet att se pÄ elever vilka anses avvika pÄ skolans tvÄ stadier gentemot förskolepedagogens syn pÄ desamma.
Kris och katastrofberedskap i skolan
Den hÀr uppsatsen handlar om skolans kris och katastrofberedskap. Undersökningen bestÄr i att ta reda pÄ om skolan och lÀrare Àr redo att möta elever i en traumatisk kris och om skolan tagit till sig Skolverkets (2000) uppmaningar hur man kan förbereda sig inför en traumatisk kris. Genom kvalitativa intervjuer med lÀrare och skolpersonal har undersökningen genomförts. Resultatet visar att lÀrarnas relationer till eleverna Àr viktiga i krishanteringsarbetet samt förÀldrarnas och rektorns roll. LÀrarna behöver stöd för att kunna vara tillhands för de elever som behöver stöd.
Proteströrelser i lantbrukskooperativa företag : vad Àr problemet?
Denna uppsats handlar om grupper av medlemmar i lantbrukskooperativa företag och deras
protester gentemot föreningens styrelse och ledning. Syftet Àr att förstÄ varför proteströrelser
uppstÄr i lantbruksföretag, de drivande medlemmarnas prioriteringar och syften och genom
det söka vÀgar för styrelsen att hantera eller ta vara pÄ dessa proteströrelser.
Uppsatsens teoretiska referensram Àr institutionell ekonomi, med dess agent- och
transaktionskostnadsteorier liksom Albert Hirschmans klassiska voice & exitteori.
Organsiationsteori och teori om subkulturer ger perspektiv pÄ proteströrelser sett som ett
socialpsykologiskt fenomen. Inom ramen för uppsatsen har en kvalitativ studie genomförts
bland Arla Foods ambas svenska medlemmar. Fem grupper av medlemmar, som under de
senaste fem Ären genomfört tÀmligen omfattande proteströrelser gentemot föreningen, har
genomgÄtt gruppintervjuer i sÄ kallade fokusgrupper. De transkriberade intervjuerna utgör
uppsatsens analysunderlag.
Förenande var en allmÀn grundmurad misstro mot föreningens interna information, ett starkt
krav pÄ fördjupad och omfattande kommunikation mellan sÄvÀl företagsledning som
medlemmar, men ocksÄ medlemmar olika regioner emellan.
A Study of a Swap of Information Systems in an Organisation
Denna studie Àr en fallstudie som behandlar telekomföretaget Relacoms arbete med att gÄ frÄn ett affÀrssystem till ett annat. Vi har med hjÀlp av intervjuer och flera enkÀtundersökningar bland personal samt diskussion med företagets ledning erhÄllit relevant fakta. Den planering och de processer som företaget anvÀnts sig av har dokumenterats och analyserat med hjÀlp av teorier hÀmtade frÄn diverse akademiska skrifter inom omrÄdet. Vi avslutar vÄr studie med en slutsats dÀr vi presenterar vÄrt resultat samt en rekommendation till Relacom som behandlar fortsÀttningen av övergÄngsarbetet.
VÄrt resultat av Relacoms tillvÀgagÄngssÀtt vid byte av affÀrssystem Àr att ledningen skötte sig vÀl, men vissa kommunikationsbrister uppstod..
Intern- och externrekrytering : Vad hÀnder sen?
SammanfattningEftersom mÀnniskor befinner sig till stor del av sin vakna tid pÄ arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Studier visar hur viktigt det Àr för företag att ha friska och hÀlsosamma medarbetare. HÀlsa Àr en förutsÀttning för ett sunt arbetsliv. En god hÀlsa och vÀlmÄende ökar prestationen och bör dÀrmed betraktas som en resurs av arbetsgivare. Det har blivit alltmer vanligt att utforma policys kring hÀlsofrÀmjande arbete pÄ arbetsplatser.