På en konkurrenskraftig marknad är det viktigt för företag att differentiera sig genom ett starkt varumärke. Genom att vara en ?god medborgare? i form av Corporate Social Responsibility, CSR, kan företagstärka relationen mellan kund och företag och på så sett varumärket. CSR innebär att företag på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen kräver. Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur företag arbetar med CSR och vidare diskutera vad som stärker ett varumärke, för att sedan klargöra om och hur företagens CSR-arbete kan definieras som varumärkesstärkande.

Ipred-lagen, som trädde i kraft den 1 april 2009, implementerades i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Bestämmelserna, som infördes i 53 c-g §§ URL, innebär att det har blivit lättare att ingripa mot illegal fildelning på Internet. Upphovsrättsinnehavare har, enligt bestämmelserna, rätt att få ut information om ursprung och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget gäller, efter beslut av domstol. Förfarandet kallas informationsföreläggande. Bestämmelserna genomfördes trots personuppgiftslagens bestämmelser om att människor ska skyddas mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter.I uppsatsen analyseras var gränsen mellan upphovsrättsinnehavares ekonomiska intressen och skyddet för den personliga integriteten ska anses gå genom studerande av bestämmelserna om informationsföreläggande i 53 c-g §§ URL i förhållande till bestämmelser kring skyddet för den personliga integriteten.Analysen visar klart att lagstiftningen på områdena är utformad till upphovsrättsinnehavarnas fördel och att skyddet för den personliga integriteten ofta får stå tillbaka för upphovsrättsinnehavarnas ekonomiska intressen.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen över 100,000 patienter av vårdskador inom den somatiska sjukvården. En bristande arbetsmiljö ökade risken för att sjuksköterskor skulle begå misstag. Internationella rekommendationer belyste att sjukvården måste förbättra patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att belysa patientsäkerheten på sjukhus i förhållande till sjuksköterskors arbetssituation. Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på 12 vetenskapliga artiklar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka två olika teorier om frihet och äganderätt som vi kommer tillämpa för att svara på frågan om det är rätt att fildela och ladda ner musik. För att svara på syftet har vi använt oss av följande frågeställningar. Anser studenterna och de vi intervjuat att det är rätt att det finns musik tillgänglig ute på Internet gratis? Hur ser åsikten ut om fildelning och nedladdning av musik idag? Och kan fildelning och nedladdning av musik jämföras med stöld. Vår utgångspunkt för denna uppsats är händelsen mot Bahnhof.

Purpose: The aim is to investigate the mechanisms behind the destructive entrepreneurship in the assistance industry.Method: To investigate the destructive entrepreneurship in the assistance industry, we conducted a qualitative study in the form of semi-structured questions. In total, we interviewed four authorities and an employer organization.Theory: Theoretical framework: The study is based on Baumol's (1990) theory of productive, unproductive and destructive entrepreneurship and rent-seeking by Murphy et al (1991), but the study's principal theory that we have chosen to apply is the routine activity theory of Cohen & Felson (1979) that describes three elements that must come together in order for a crime to be committed.Conclusions and discussion: Our study shows that it is clear that there is both fraud and abuse within the assistance allowance, which can be done in different ways. Some users simulate their illness that they exaggerate their need for assistance. Some assistance providers have abused the compensation by paying lower wages and empty false wages etc. The study showed that there also exists a type of human trafficking.

Den 1 januari 2009 infördes Diskrimineringslagen och ersatte den tidigare Jämställdhetslagen samt upphävde övriga diskrimineringslagar som fanns för att samlas under en och samma lag. Lagen kräver att alla företag i Sverige med minst 25 anställda måste ha en jämställdhetsplan. En artikel i tidningen ETC har uppgett att bankbranschen är den minst jämlika branschen. Frågan denna studie sökt svar på är om man kan jämföra storbankers jämställdhetsarbete, och i så fall om det kan urskiljas några skillnader och/eller likheter? Detta för att bidra till en ökad förståelse för hur företag arbetar och engagerar sig i jämställdhet.Frågan besvaras genom att granska och studera två storbankers jämställdhetsplaner och intervjua personer som har ansvaret för jämställdhetsplanerna.

Sverige är ett mångkulturellt land men trots det är etnisk diskriminering en del av vardagen för många människor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla människor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rättigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet än svensk på arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och få ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering på olika samhällsområden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvärda. Diskrimineringsförbudet råder således även inom arbetslivet.

Problembakgrund ? EU har infört en ny livsmedelslag, nr 178/2002 av den 28 januari 2002 som kräver spårbarhet på livsmedel och foder. Problemet är att upprätthålla en bra spårbarhet genom de olika leden i livsmedelskedjan. Vår uppgift är att undersöka vilka krav lagen om spårbarhet ställer och hur bra spårbarheten är idag i livsmedelskedjan. Vi vill också ta reda på myndigheternas syn på spårbarhet och vad som krävs med avseende på logistik, märkning och förpackningsteknik för att inte spårbarheten skall gå förlorad.Syfte ? Vårt syfte med rapporten är att skaffa en övergripande syn på vad som krävs för att behålla spårbarheten genom den svenska livsmedelskedjan.

Syfte och frågeställningar: Syftet med min studie är att undersöka hur biståndshandläggare inom socialtjänstens äldreomsorg tolkar sekretesslagstiftningen utifrån sitt arbete, om de upplever problem i förhållande till sekretessen och hur de i så fall hanterar dessa. Detta undersöker jag med hjälp av följande frågeställningar:?Hur tolkar biståndshandläggare inom socialtjänstens äldreomsorg sekretesslagstiftningen utifrån sitt arbete??I vilka situationer uppkommer eventuella problem??Hur upplever och hanterar man problemen?Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Jag har intervjuat sju biståndshandläggare i lika många stadsdelar i Göteborg.Resultat och slutsatser: Jag har i min studie kunna urskilja vissa centrala områden i handläggarnas tolkning av sekretesslagstiftningen. Biståndshandläggarna i studien talar samtliga om den enskildes samtycke till hävd sekretess som en viktig aspekt.

Den ökade privatiseringen i samhället har lett till en lagförändring inom primärvården. Lagen om Valfrihetssystem har öppnat upp för nya vårdgivare på primärvårdsmarknaden. Den här fallstudien har undersökt vilka olika institutionella förutsättningar landstingsdrivna och privata vårdgivare har och hur det påverkar dem i utformningen av deras affärsmodeller. Studien har till syfte att undersöka vilka olika resurser de olika vårdgivarna lägger fokus på i och med dessa olika förutsättningar. Empirin har primärt samlats in genom intervjuer med utvalda vårdgivare på både den landstingsdrivna och privata sidan i primärvården i Norrbotten.

Denna rapport handlar om utformning av en energideklaration för fastigheter i Sverige. Deklarationen har sedan tillämpats på två bostäder. Enligt EU:s direktiv om energideklarationer skall byggnader som renoveras, säljs samt nybyggs genomgå en typ av kontroll av en energiexpert. Detta för att få ett dokument på hur bra eller dålig byggnaden är ur energisynpunkt. Lagen angående dessa deklarationer skall enligt regeringens ladugårdsremiss träda i kraft den 1 oktober 2006.

Titel: Är lärarna dagens hycklare?Kurs: Medie- & kommunikationsvetenskap C-kursFörfattare: Karl Jakobsson & Mattias LindgrenHandledare: Jan StridTermin: VT07Syfte: Att undersöka lärarnas attityd och förhållningssätt till upphovsrättenMetod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Respondentintervjuer av fyra yrkesverksamma lärareHuvudresultat:Lärarna använder sig av en mängd olika material. Bortsett från kursböcker är det vanligt att artiklar och tidskrifter brukas frekvent i undervisningen. I övrigt används även film, overheadblad, bilder och fotografier.Om lärarna följer upphovsrättslagen eller inte, beror både på kunskapsnivå och på resurser.Det finns lärare som på grund av stor okunskap bryter mot lagstiftningen ideligen, samtidigt som det finns lärare som är medvetna om lagstiftningen men som väljer att stundtals bryta mot lagstiftningen för att tillgodose eleverna.De flesta lärarna är dock nöjda med upphovsrättslagen trots att de saknar ingående kunskaper om den. Lärarna lyfter fram den ekonomiska faktorn som en större käpp i hjulen när det gäller begränsningar i deras yrkesroll.

Syftet med vår undersökning var att undersöka vilka skillnader i bistån¬dets/insatsens omfattning begreppen skälig levnadsnivå och goda levnadsvillkor medför vid bedömning enligt Socialtjänslagen (SoL) respektive Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Göteborg. Syftet var att undersöka hur dessa begrepp påverkar bedömningen av insatserna ledsagning och kontakt¬person vid likvärdig problematik. Studien byggde på två hypoteser; (1) det är mer troligt att en och samma insats blir beviljad när man söker via LSS än när man sö¬ker via SoL och (2) beviljade insatser enligt LSS blir mer omfattande än beviljat bistånd enligt SoL. Respondenterna var tio handläggare som arbetar med bi¬ståndsbedömningar enligt SoL och/eller LSS för funktionshindrade från nio olika stadsdelar i Göteborg. Studien genomfördes i form av en vinjettundersökning.

Studien bygger på en enkät undersökning som gjordes bland 150 pensionärshushåll i Luleå Kommun. Syftet med studien är att undersöka pensionärernas betalningsvilja av att inte källsortera förpackningsavfall. Samt hur ett antal faktorer påverkar pensionärers medverkan i källsorteringen. Sedan 1994 gäller lagen om producentansvar för förpackningar. Detta betyder mer arbete för pensionärshushållen i form av källsortering av förpackningsavfall.

Bygglov handlar om att väga enskilda intressen mot allmänna intressen i hur vår omvärld skase ut. Tolkningen av hur lagen ska efter levas faller på bygglovshandläggaren, dennes chefoch däröver nämnden. Att handlägga ett bygglov kräver kunskaper i både PBL (plan- ochbygglagen) och BBR (boverkets byggregler), rätt instanser ska kontaktas samt remisser ochgrannhöranden skickas i de fall de behövs. En handläggare måste kunna läsa och tolkalagtexter, kartor och detaljplaner som ibland är av äldre datum och svårtydda.Det här arbetet tar upp hur kommunerna arbetar med bygglovshandläggningen och hurkunderna upplever kommunernas arbete. Vilka uppgifter en bygglovshandläggare utför underen dag undersöks.