Sök:

Sökresultat:

1526 Uppsatser om Arbetsmiljölagen - Sida 29 av 102

Kriget mot terrorismen : En diskursanalys av den amerikanska regeringens förÀndrade uppfattning av terroristhotet - mellan Ären 2003, 2006 samt 2011

NyanlÀnda elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjÀlp av intervjuer med nyanlÀnda elever och skolpersonal Àr det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlÀnda elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet Àr Àven att se i vilken utstrÀckning skolorna tillÀmpar och strÀvar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvÀrdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlÀnda eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

En normstudie angÄende motkulturer som subkulturer och varför mÀnniskor vÀljer att bryta mot normer

Min uppsats kommer att belysa subkulturer, hur och varför de uppkommer. Vad det Àr som driver mÀnniskor till att agera mot lagstiftningen. (Etnometodologins "Against the law"). Jag Àmnar Àn sÄ lÀnge se dels pÄ de organisatoriska förhÄllanden under vilka beslut fattas, strukturella förÀndringar i samhÀllet. Jag kommer att titta pÄ sociala förhÄllanden dels mÀnniskor emellan och dels deras förhÄllande till rÀtten och om dessa har pÄverkats av de strukturella förÀndringar som har skett.

Londonsvenskar.com : om betydelsen av ett virtuellt nÀtverk-

LAG ELLER VÄRDEGRUND. VAD STYR I PRAKTIKEN?Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete, 61-90 poĂ€ngC-uppsats, 15 poĂ€ngHt 2009 SammanfattningStudien syftar till att belysa den problematik som finns gĂ€llande tillĂ€mpningen av lagstiftningen i brottsbalken (BrB, 1962:700) och offentlighet ? och sekretesslagen (OSL, 2009:400) dĂ„ brukare inom 9:9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) begĂ„r brott. Dessutom vill vi undersöka chefers tillĂ€mpning av ovan nĂ€mnda lagstiftning utifrĂ„n fiktiva fall. Vidare syftar studien till att undersöka hur de etiska grundprinciperna inom LSS pĂ„verkar enhetschefernas beslut om Ă„tgĂ€rder gĂ€llande situationer dĂ„ brukare begĂ„tt brott.

Lag om kvalificerade elektroniska signaturer : -verkningslös eller uppfyller den sitt syfte?

SammanfattningElektronisk handel har under senare Är vuxit fram som ett av de potentiellt mest betydelsefulla anvÀndningsomrÄdena för den moderna informations- och kommunikationstekniken. Genom lag (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer, implementerades EG-direktivet (1999/93), om ett gemenskapsverk för elektroniska signaturer. Det övergripande syftet med direktivet har varit att samordna medlemsstaternas tekniska och juridiska arbete vad gÀller elektroniska signaturer. Kommisionens mÄl var att underlÀtta anvÀndningen av elektroniska signaturer och bidra till ett rÀttsligt erkÀnnande av dessa, frÀmst för att undanröja eventuella hinder mot elektronisk handel.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ om svensk lagstiftning pÄ omrÄdet, lagen om kvalificerade elektroniska signaturer, har underlÀttat anvÀndningen av elektroniska signaturer. Anslutningsvis kan man pÄpeka att lagens rÀttsliga skyddsmekanismer och dess tillsyn, samt det skadestÄndsansvar som lagen reglerar, endast tillÀmpas om det Àr frÄga om kvalificerade elektroniska signaturer som Àr baserade pÄ kvalificerade certifikat, och som utfÀrdas till allmÀnheten.

Metoder för medborgarinflytande -En analys av tre fallstudier

Syftet med arbetet Àr att redovisa bakgrunden till demokrati och medborgar-inflytande, för att sedan undersöka vilka metoder för medborgarinflytande som finns och vilka som Àr effektiva. Arbetet kommer Àven visa vilka problem som kan uppstÄ i samband med det ökade medborgarinflytandet. Detta pÄ en nationell nivÄ för att se hur samrÄd och medborgarinflytandet i planeringen kan förbÀttras. Det leder fram till huvudfrÄgan; Hur kan planeringen uppnÄ medborgarnas och lagens krav pÄ medborgarinflytande? Den avhandlande delen kommer att inledas med en litteraturstudie innehÄllande avsnitten Lagstiftningen, Demokratihistorik, Demokrati och kommunal planering samt Medborgarinflytande.

VÄrdnadsöverflyttningar : En utredning av i vilka situationer förÀldrar riskerar att förlora vÄrdnaden om sina barn

SAMMANDRAGC-uppsats i rÀttsvetenskap av Sofie Johansson, ht-08.?VÄrdnadsöverflyttningar ? En utredning av i vilka situationer förÀldrarriskerar att förlora vÄrdnaden om sina barn?Handledare: Jeanna LantzUppsatsen syfte Àr att undersöka och analysera vad som krÀvs för att envÄrdnadsöverflyttning ska komma till stÄnd. GrundfrÄgan handlar alltsÄ om nÀr förÀldrar kanförlora vÄrdnaden om sina barn och dÀrmed om nÀr en vÄrdnadsöverflyttning kan ske. Föratt undersöka detta krÀvs att Àven den faktiska vÄrdnaden utreds. Inom detta omrÄde Àrbarnperspektivet och barns bÀsta centralt.

Början pÄ allmÀnnyttans vÀg mot affÀrsmÀssighet? : AllmÀnnyttiga fastighetsbolags strategiska planering av sitt fastighetsbestÄnd

1 juli 2007 upphörde tillstÄndsplikten att gÀlla i Sverige och allmÀnnyttiga bostadsföretag undslapp att ansöka om tillÄtelse hos LÀnsstyrelsen för försÀljning av företagets fastigheter. I spÄren av detta öppnades möjligheten för företagen att i större utstrÀckning planera sitt fastighetsbestÄnd, och dÀrmed Àven företagets och kommunens ekonomi. Syftet med vÄr studie Àr att beskriva allmÀnnyttiga bostadsföretags ekonomiska planering av sitt fastighetsbestÄnd, förklara huruvida upphÀvandet av tillstÄndsplikten har pÄverkat planering och motiv för försÀljning. Dessutom vill vi belysa allmÀnnyttans tankar kring den nya lagstiftningen som Àr pÄ gÄng genom att arbeta utifrÄn frÄgestÀllningen nedan:Hur planerar allmÀnnyttiga bostadsföretag sitt fastighetsbestÄnd, hur har borttagandet av tillstÄndsplikten pÄverkat och hur kommer den nya lagen som ska ersÀtta allbolagen pÄverka allmÀnnyttan och dess planering?För vÄr studie har vi valt en kvalitativ ansats och genomfört intervjuer med tio olika allmÀnnyttiga bostadsföretag i olika lÀn i Sverige.

Fysisk Kapacitet Hos Manlig Innebandyelit : En studie kring sambandet mellan fysisk kapacitet och tabellplacering

Syfte och frĂ„gestĂ€llning: Studien Ă€r gjord för att undersöka sambandet mellan den fysiska prestationsförmĂ„gan hos manliga innebandyspelare pĂ„ elitnivĂ„ och lagets tabellplacering efter avslutat grundserie.Är det sĂ„ att det lag som har bĂ€st fysik ocksĂ„ uppvisar bĂ€st resultat i form av tabellplacering efter avslutad grundserie?Metod: Fyra lag i den svenska elitserien för herrar, alla med ambitionen att nĂ„ slutspelsplats valdes ut för att delta i studien. Efter kontakt med lagens ansvariga coacher, dĂ€r förutsĂ€ttningarna noggrant förklarades angĂ„ende anonymitet och upplĂ€gg etc. testades lagen i en rad olika fysiska tester baserade pĂ„ de grenspecifika krav som stĂ€lls pĂ„ en innebandyspelare. De tester som genomfördes var chins, dips, brutalbĂ€nk, moment som Ă€r vanligt förekommande inom fysprofiler.

Arbetsgivarens ansvar vid rehabilitering av arbetstagare - en rÀttsvetenskaplig utredning

Syftet med uppsatsen Àr att klargöra vad som kan utlÀsas i lagtext och praxis om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar för arbetstagare. Uppsatsen Àr rÀttsvetenskaplig och utgÄr frÄn rÀttsdogmatisk metod. Arbetsgivaren har förstahandsansvaret för att utreda en arbetstagares rehabiliteringsbehov. GenomgÄende i rÀttsfallen kan det utlÀsas att koncentration ska ligga pÄ arbetstagarens arbetsförmÄga. Rehabiliteringsutredningen som arbetsgivaren Àr skyldig att upprÀtta, ska ligga till grund för en prövning av vilka ÄtgÀrder som kan vidtas pÄ arbetsplatsen.

Power and exercise public authority.

I denna studie har jag försökt fÄ en ökad kunskap om hur bistÄndshandlÀggare upplever samt hur dessa hanterar makten i sina arbeten som myndighetsutövare. För att kunna uppnÄ mitt syfte har jag intervjuat fyra bistÄndshandlÀggare inom samma kommun som alla arbetar mot lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Intervjumaterialet har jag analyserat utifrÄn Michel Foucaults relationella maktbegrepp. Det visade sig att informanterna inte reflekterade över makten utan fokuserar istÀllet pÄ den enskilde brukarens behov av diverse hjÀlpinsatser frÄn kommunen..

Internrevision : Hur internrevisionen har utvecklats inom olika företag i Sverige

Som ett resultat av ekonomiska skandaler, sÄsom Enron och Worldcom, dÀr man har konstaterat att bristen pÄ den interna kontrollen har varit orsaken, stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act som gÀller för amerikanska börsnoterade företag. Denna lag Àr till följd av att Àgarna stÀller högre krav pÄ Corporate Governance (bolagsstyrning) i de nordamerikanska börsnoterade företagen. Detta leder till ett ökat skydd för finansiÀrerna eftersom i dagens komplexa bolag Àr Àgandet och styrningen till stor del Ätskilda. Lagen har lett till att internrevisionen har fÄtt en allt starkare roll i att stödja ledningens arbete med att dokumentera och följa upp den interna kontrollen. En liknande lag, svensk kod för bolagsstyrning, har stiftats i Sverige och gÀller för svenska börsnoterade företag.Författarna har undersökt hur den interna revisionen har utvecklats inom olika företag i Sverige.

Hur ser internrevisionen ut i företag som följer Svensk kod för bolagsstyrning och SOX?

Skandalen i Enron skakade hela företagsvĂ€rlden dĂ„ ett av USA:s mest framgĂ„ngsrika företag helt plötsligt försattes i konkurs. Det var ledningen pĂ„ företaget som handlade i eget intresse utan hĂ€nsyn till aktieĂ€garna. Tillika förvĂ„nade blev vi svenskar nĂ€r skandalen i Skandia uppdagades. Även hĂ€r agerade ledningen i egenintresse och mycket information doldes för aktieĂ€garna. Till följd av en rad uppmĂ€rksammade företagsskandaler, sĂ„som i Enron och Skandia, har det dĂ€rför införts regleringar angĂ„ende den interna revisionen och den interna kontrollen.

RĂ€ttsstatsbegreppet i utvecklingsarbetet

Under de senaste decennierna har rÀttsliga reformer ökat kraftigt. Idag satsas stora summor pengar och mycket tid pÄ omrÄdet. Ett stort antal organisationer och lÀnder ser idag rÀttsreformer som nÄgot av det viktigaste i utvecklingssamarbeten med lÀnder i tredje vÀrlden. Som grund för de flesta av reformerna finns principerna om rÀttsstaten. Organisationerna och ett stort antal av vÀrldens ledare ser rÀttsstaten som en lösning för olika problem, inte bara rÀttsliga utan Àven ekonomiska och politiska.

Arbetsgivarens respektive FörsÀkringskassans skyldigheter för arbetslivsinriktad rehabilitering : en rÀttsvetenskaplig studie

Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga arbetsgivarens respektive FörsÀkringskassans ansvarför arbetslivsinriktad rehabilitering, genom lagtext, föreskrifter, domstolspraxis och doktrin. Iden arbetslivsinriktade rehabiliteringen finns det tre huvudaktörer: arbetsgivaren,FörsÀkringskassan och arbetstagaren. Arbetsgivaren har en rehabiliteringsskyldighet gentemotsina anstÀllda, enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmÀn försÀkring. Irehabiliteringsansvaret ingÄr sedan 1992 att arbetsgivaren ska genomföra enrehabiliteringsutredning nÀr den anstÀllde varit helt eller delvis borta frÄn arbetet under en tid.Arbetsgivaren har Àven ett ansvar för arbetsanpassning av t.ex. arbetsuppgifter, för att pÄ sÄsÀtt möjliggöra för arbetstagaren att kunna fortsÀtta sitt arbete trots eventuell nedsattarbetsförmÄga.Utredningen ska sedan lÀmnas till FörsÀkringskassan inom Ätta veckor.

Flexibel assistent sökes : En sociologisk studie av sprÄket i platsannonser dÀr man söker efter personliga assistenter

Personlig assistans Àr ett nytt yrke. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) instiftades 1994. Tidigare bodde personer som var i behov av personlig assistans antingen pÄ institution eller i förÀldrahemmet. Meningen med den nya lagen var att ge dessa mÀnniskor ett sjÀligt liv och en möjlighet att kunna leva ett sÄ vanligt liv som möjligt.Denna uppsats handlar om sprÄket i platsannonser dÀr man söker efter personliga assistenter. Uppsatsen behandlar vilka ord som anvÀnds i beskrivningen av brukaren och assistenten sam hur relationen mellan brukare och assistent ser ut i annonserna.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->