Syftet med arbetet är att skaffa sig kunskap om renskötselrätten samt att redogöra för de lagar som reglerar den. Nya lagstiftingsförslag kommer också att redovisas i arbetet. I slutet på 1800-talet kom den första lagen som reglerar renskötseln. Lagen har därefter ändrats vid tre tillfällen. 1971 skedde den senaste ändringen, vilket innebar att renskötseln övergick från enskild rätt till kollektiv rätt i och med att samebyar infördes.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att skapa en nulägesanalys över målvaktsträningen för pojkar mellan14-16 år inom Stockholms elitfotbollslag.Hur ser strukturen för träningarna ut, samt hur förhåller sig målvaktsträningarna i tid och antal till lagträningarna? Jobbar tränarna med planering inför säsong och enskilda träningar och hur är de konstruerade? Hur ser utbildningsnivån ut bland målvaktstränarna inom Stockholms elitfotbollslag i åldrarna 14år-16år? Finns det en utbildningsplan för målvakterna i åldrarna 14år-16år inom elitfotbollsklubbarna i Stockholm?MetodStudien bygger på en kvantitativ undersökning genom enkätförfarande, samt en enskild intervju. Enkäten skickades ut till 32st valda tränare på elitnivå inom Stockholm. Flera lag har samma målvaktstränare. Intervjun genomfördes på en av Stockholms mest meriterade målvaktstränare.

Skatteverket fattar varje år ett grundläggande beslut om årlig taxering, enligt 4 kap. 1§ TL. Skattebetalare är skyldiga att medverka genom att lämna riktiga uppgifter till underlag för taxeringen. Enligt 15 kap. 1§ 1 st.

När en socialsekreterare ska utreda en klient enligt Lag om Vård av Missbrukare i vissa fall (LVM) behöver denne ta ställning utifrån många olika perspektiv. Syftet med denna studie var att ge kunskap om LVM-ärenden ur socialsekreterarens perspektiv samt att belysa deras tankar, uppfattningar och erfarenheter av LVM-handläggning. Undersökningens empiriska material grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta socialsekreterare. För att kunna tolka och analysera vårt material använde vi oss av utilitarismen och det salutogena perspektivet som tolkningsram.Resultatet visar på att socialsekreterarna upplever både för- och nackdelar i arbetet med lagstiftningen. Socialsekreterarna upplever handläggningen av LVM-ärenden likt ett dilemma.

Bakgrund: I dagens samhälle drabbas många personer av psykisk ohälsa och varje dag tvångsvårdas ungefär 3000 personer i Sverige med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk tvångsvård. Att vårdas mot sin vilja kan beskrivas som en väldigt besvärlig upplevelse där patienten ofta förlorar sin självbestämmanderätt och integritet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av tvångsvård inom slutenvården. Metod: I denna litteraturstudie har åtta kvalitativa artiklar analyserats med hjälp av innehållsanalys. Databaserna som användes vid artikelsökningarna var: CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat: Resultatet visar att upplevelsen av tvångsvården ger flera olika känslor och reaktioner.

Den 1 juli 1994 tra?dde lagen (1994:137) om mottagandet av asylso?kande barn i kraft och i den lagen regleras Migrationsverkets huvudansvar i denna fra?ga. Men den 1 juli 2006 tra?dde en reform av lagen i kraft ga?llande mottagandet, i syfte att fo?rba?ttra processen. Laga?ndringen innebar att kommunerna ista?llet skulle tillhandaha?lla boendet fo?r de ensamkommande barn som kommer till Sverige pa? grund av att den kompetens, erfarenhet och sto?d som kra?vs fo?r att mo?ta barn i sa?dana ha?r situationer finns hos socialtja?nsten inom kommunerna.

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.

Då ett företag får ekonomiska problem och problemen är av den art att de inte går att lösa i den löpande verksamheten är det oftast konkurs som kommer på tal. Sedan 1996 finns det ett alternativ till konkurs, företagsrekonstruktion. Syftet med en rekonstruktion är att genom att vidta åtgärder, både finansiella och sakliga, rädda verksamheten och återigen göra den lönsam. Förfarandet är reglerat i Lagen om företagsrekonstruktion. Det har sedan införandet av lagen visat sig att den fått dålig genomslagskraft och det är bara en bråkdel av de företag som råkar illa ut som ansöker om en rekonstruktion.

In today?s technological society, there are increasingly less physical demands on the locomotor system. However, despite that notion strength and function in the hand?s complex biomechanical system are in fact both needed to cope with daily life. The grip function is a main function in the hand and is used in many examples of scientific research, for instance when assessing physical health and predicting the probabilities of premature mortality.

Bakgrund: I Sverige tvångsvårdas 3000 personer varje dag utifrån Lagen om psykiatrisk tvångsvård eller Lagen om rättspsykiatrisk vård. Tvångsvård får endast ges om personen lider av en allvarlig psykisk störning, eller på grund av sitt psykiska tillstånd har ett nödvändigt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än att personen är intagen på en psykiatrisk vårdavdelning. Viktiga principer att praktisera vid tvångsvård är autonomiprincipen, människovärdesprincipen, legalitetsprincipen och integritetsprincipen.Syftet: Syftet i denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av psykiatrisk tvångsvård inom slutenvård.Metod: En systematisk litteraturstudie med 14 kvalitativa artiklar som inkluderats efter sökning i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.Resultat: Åtta olika kategorier framkom, Att medicineras under tvång, Att bli frihetsberövad, Att få adekvat stöd från personal och familj, Att få adekvat och kompetent vård, Att inte få tillräckligt med information, Att inte bli bemött som en värdig människa, Att inte få behålla sin autonomi, Att inte få behålla sin identitet.Diskussion: Resultatdiskussionen är baserad på tre huvudfynd, Delaktighet, Information, Människovärde. Dessa fynd har diskuterats med hjälp av viktiga principer att praktisera vid tvångsvård, samt med hjälp av annan forskning inom psykiatrin..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka lärares medvetenhet om den förändrade skollagen vad avser disciplinära och andra åtgärder och i vilken omfattning de upplever att den påverkar skolmiljön. För att kunna uppnå syftet med studien har tre frågor formulerats: för det första i vilken grad är lärare medvetna om vilka åtgärder som enligt lagen finns att tillgå och för det andra, i vilken omfattning tillämpar lärare de befogenheter de fått genom den nya skollagen? Avslutningsvis ställs frågan om lärare upplever att den nya lagen bidragit till några förändringar i deras handlingsutrymme?  Undersökningen som ligger till grund för uppsatsens resultat baserades på enkäter som besvarades av trettiosex lärare vilka undervisar i grundskolans senare år (7-9). Resultatet av undersökningen visar att lärare har begränsade kunskaper om skollagen vad avser lärarens mandat att vidta disciplinära åtgärder mot elever. Det framkommer också att lärare använder sig av disciplinära åtgärder för att stävja störningar i klassrumsmiljön och att en majoritet inte upplever att förändringen av skollagen har ökat lärarnas handlingsutrymme i klassrummet samtidigt som andra lärare anser att studiemiljön påverkats positivt till följd av lagens införande.

I Sverige kan individer som beg?r brottsliga g?rningar komma att d?mas till R?ttspsykiatrisk v?rd ist?llet f?r att d?mas till f?ngelse. Detta sker efter en f?rdjupad utredning beg?rd av domstol f?r att unders?ka om individen beg?tt brottet under p?verkan av en allvarlig psykisk st?rning. Den r?ttspsykiatriska v?rden ?r inte tidsbest?md utan v?rden avslutas n?r individen inte l?ngre anses utg?ra en fara f?r samh?llet och att den allvarliga psykiska st?rningen ?r behandlad.

LAG ELLER VÄRDEGRUND. VAD STYR I PRAKTIKEN?Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete, 61-90 poängC-uppsats, 15 poängHt 2009 SammanfattningStudien syftar till att belysa den problematik som finns gällande tillämpningen av lagstiftningen i brottsbalken (BrB, 1962:700) och offentlighet ? och sekretesslagen (OSL, 2009:400) då brukare inom 9:9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) begår brott. Dessutom vill vi undersöka chefers tillämpning av ovan nämnda lagstiftning utifrån fiktiva fall. Vidare syftar studien till att undersöka hur de etiska grundprinciperna inom LSS påverkar enhetschefernas beslut om åtgärder gällande situationer då brukare begått brott.

Bakgrund Under de senaste ?rtiondena har diagnoser av ADHD ?kat bland barn och ungdomar, troligtvis p? grund av ?kad kunskap och medvetenhet samt utvidgade diagnoskriterier. Vanliga symptom inkluderar bristande uppm?rksamhet och/eller hyperaktivitet impulsivitet. Uppskattningar fr?n Socialstyrelsen placerar f?rekomsten av ADHD bland pojkar i Sverige mellan tio och sex procent, medan f?r ungdomar generellt ?r siffran mellan fem och sju procent.

Syftet med studien är att undersöka hur utredare vid könstillhörighetsutredningsenheter i Sverige resonerar kring bedömningskriterier för diagnos och behandling av transsexualism. Tidigare forskning på området antyder att transpersoner utesluts från behandling på grund av ett heteronormativt förhållningssätt i lagen och hur den tolkas. Denna forskning baserar sig inte på empiriska studier där utredarna fått beskriva sin praktiska tillämpning av lagen, utan på teorier som sedan applicerats på könstillhörighetsutredningen. Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer och materialet har analyserats genom socialkonstruktivistiska begrepp, vilka jämförts med de riktlinjer utredarna har att förhålla sig till. Vårt tolkningsresultat stämmer till stor del överrens med tidigare genusforskning på området, men vi har också kommit fram till att det inte finns några entydiga svar på vilka krav och förväntningar som ställs på transpersonens kön och genus under utredningen.