Den 1 januari 1999 infördes lagen som sÀger att revisorn ska anmÀla till Äklagare vid misstanke om brott. Sedan lagens införande har det funnits delade meningar om lagen Àr bra eller dÄlig. Vissa revisorer anser att lagen Àr negativ, eftersom de Àr rÀdda att ses som statens förlÀngda arm. Andra revisorer ser lagen som positiv, de ser fördelen med att revisorns roll stÀrks, vilket kan leda till att de slipper pÄtryckningar genom hÀnvisning till lagen. Syftet med studien Àr att förklara varför vissa revisorer anmÀler vid misstanke om brott och andra revisorer inte gör det.

Lagen om offentlig upphandling har under de senaste tio Ären reglerat upphandlingsförfaranden i Sverige. Lagen Àr ett resultat av en rad olika EG- direktiv som implementerats i den svenska lagstiftningen. PÄ grund av att LOU ursprungligen kommer frÄn EG-direktiv styrs en hel del av upphandlingsreglerna av allmÀnna europarÀttsliga principer. Lagens grundtanke Àr att all upphandling skall genomföras pÄ ett affÀrsmÀssigt sÀtt samt i konkurrens. Lagstiftningen har, dels pÄ grund av EG-direktiven och dels pÄ det komplicerade ÀmnesomrÄdet, blivit vÀldigt omfattande och komplicerad.

Lagen om besöksförbud infördes 1988 för att förbÀttra skyddet för personer som förföljs och trakasseras. Den har under Ären genomgÄtt flera reformer och utvidgats genom bland annat tvÄ nya typer av besöksförbud: SÀrskilt utvidgat besöksförbud och besöksförbud avseende gemensam bostad. Antalet ansökningar om besöksförbud fortsÀtter att öka och Är 2006 översteg ansökningarna 10 000 medan antalet beviljade ansökningar sjunker nÄgot. De förvÀntningar som lagen om besöksförbud gett hos mÄnga stÀller höga krav pÄ polisen och rÀttsvÀsendet nÀr det gÀller att följa upp besöksförbudet och se till att det efterlevs. Lagen har dock ofta varit omdebatterad som ett uddlöst verktyg som endast ger de som ska skyddas falsk trygghet samtidigt som rÀttsvÀsendets arbete med besöksförbuden och dess uppföljning fÄtt kritik.

Lagen (1988:870) om vÄrd av missbrukare i vissa fall (LVM) Àr en tvÄngsvÄrdslag och Àr den enda lagen som avviker frÄn frivillighetsprincipen i socialtjÀnstlagen, vilket ger socialsekreterarna möjligheten att gÄ emot individens fria vilja. Studien syftar till att belysa de faktorer som kan bidra till vilka svÄrigheter socialsekreterare kan stÀllas inför i relation till LVM-lagstiftningen, individens rÀttssÀkerhet och sjÀlvbestÀmmanderÀtt. Syftet Àr ocksÄ att problematisera socialsekreterarnas tillvÀgagÄngssÀtt gÀllande tillÀmpningen av LVM-lagstiftningen och om mÄl och syfte uppfylls. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnds för att kunna analysera det empiriska materialet Àr teorier om socialsekreterarnas handlingsutrymme och etiska dilemman som kan uppstÄ i relation till klienten samt teorier om makt och motivation. För att samla in det empiriska materialet anvÀndes semistrukturerade intervjuer med olika socialsekreterare, dÀrmed fÄngades socialsekreterarnas egna erfarenheter upp kring arbetet med LVM i praktiken.

Bolivia genomförde neoliberalt inspirerade reformer under 1990-talet. En av lagarna som kom till dÄ, Law of Popular Participation, decentraliserade vissa besluts- och planeringsprocesser till lokal nivÄ. Ett centralt inslag i lagen var det ökade deltagande och inflytande som den Àmnade ge kvinnor och förfördelad landsortsbefolkning. Som spunnen ur en neoliberal tradition, syftar vÄr litteraturstudie till att undersöka effekten av lagen om definitionen av civilsamhÀlle breddas utom dessa ramar. I studien undersöks effekten av lagen; dels pÄ kvinnornas situation, dels pÄ klyftorna mellan stad och landsbygd utifrÄn vÄrt civilsamhÀlleliga ramverk.

Titel: Styr lagen etiken? ? En studie om etikens betydelse för kontroversiella företag.NivÄ: C-uppsats, kandidatexamen i företagsekonomi.Författare: Cecilia Andersen och Emilia Lindquist.Handledare: Agneta Sundström.Datum: 2014-05.Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att skapa förstÄelse för hur kontroversiella företag, genom etisk marknadsföring, kan stÀrka sin legitimitet i relation till företagens intressenter.Metod: Forskningsansatsen Àr av kvalitativ karaktÀr. Det empiriska materialet har samlats in genom nio semi-strukturerade intervjuer, utförda pÄ tre olika företag, som alla Àr verksamma inom alkoholbranschen. Materialet analyserades med hjÀlp av en meningsanalys för att enklare finna likheter och skillnader.Resultat och slutsats: Lagen har en avgörande roll i det etiska arbete och styr hur etiska företagen Àr. Respondenterna i studien menar att genom att visa att de följer lagen, kommer legitimiteten stÀrkas automatiskt.Studiens bidrag: Ger en ökad förstÄelse för hur företag kan arbeta med etisk marknadsföring för att stÀrka legitimiteten.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som bidrar till att preskription av skattefordringar har en egen lag och inte regleras i samma lag som övriga fordringar och varför preskriptionstiden av dessa fordringar kan förlÀngas. En rÀttsdogmatisk metod har anvÀnts för att faststÀlla gÀllande rÀtt inom omrÄdet. DÀr lagtolkningen till största del skett med hjÀlp av objektiv lagtolkning och vissa oklara begrepp, sÄ som sÀrskilda skÀl, har tolkning skett med hjÀlp av subjektiv lagtolkning. Vidare anvÀnds en komparativ metod för att se likheter och skillnader mellan Lagen om preskription av skattefordringar m.m. och Preskriptionslagen.

Bakgrund: Blodburna infektioner utg?r ett globalt folkh?lsoproblem med varierande prevalens beroende p? socioekonomiska faktorer och tillg?ng till v?rd. Sjuksk?terskan har en viktig roll i omv?rdnadsarbetet som utg?r fr?n evidensbaserad v?rd med fokus p? patients?kerhet och smittskydd. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med blodburna infektioner i en sjukhusmilj?.

Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ det faktumet att kvinnor och mÀn ofta behandlas olika, bÄde i samhÀllet och i domstolen. Hierarkier baserade pÄ biologiskt kön Àr sÀrskilt uppenbara i missbruksmiljöer ? livet som missbrukande kvinna kan dÀrför bli extra tufft. Lag (1988:870) om vÄrd av missbrukare i vissa fall ger en möjlighet för samhÀllet att ingripa dÄ en person med missbruksproblematik inte sjÀlv klarar av att bryta sitt missbruk. VÄrt huvudsakliga syfte Àr att undersöka om normer baserade pÄ biologiskt kön spelar roll nÀr personer tas om hand enligt lagen och om lagen anvÀnds annorlunda beroende pÄ om individen i frÄga Àr en man eller en kvinna? Som metod för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi granskat 60 domar frÄn lÀnsrÀtten i Malmö.

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.

Sedan början av Äret 2009 har ett av de hetaste Àmnena inom den allmÀnna debatten varit fildelningen över Internet. Den intensifierades i och med att den nya Ipred-lagen skulle trÀda i kraft den 1 april 2009, som en följd av Ipred-direktivet. Debatten prÀglas av motstÄende intressen, bestÄende av rÀttighetshavarnas önskan att skydda och bevaka sina rÀttigheter och fildelarnas vÀrnande om fritt informationsflöde och personlig integritet.I uppsatsen redogörs för implementeringen av Ipred-direktivet och vilka problem som kan diskuteras vad gÀller hur Sverige valt att utforma Ipred-lagen. Vid en nÀrmare analys av denna uppdagas Ätskilliga problem som delvis hör samman med tolkningen av den bakomliggande EG-rÀttsliga regleringen och delvis med avvÀgningssvÄrigheterna mellan rÀttighetsskyddet och integritetsskyddet. Uppsatsen redogör vidare för de olika orsaker som kan finnas till att mÀnniskor vÀljer att följa eller inte följa en lag, regelefterlevnad.

Syfte: Syfte med denna studie Àr att skapa förstÄelse hur lagen om anmÀlningsplikt har pÄverkat relationen mellan revisorn och klient. Vidare Àr syftet att undersöka om revisorer informerar sina klienter om lagen om anmÀlningsplikt idag.Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom GÀvleborgs omrÄde. Intervjuer genomfördes med Ätta auktoriserade revisorer och tre företagsledare.Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina klienter om lagen om anmÀlningsplikt Àn idag. Enligt de tillfrÄgade revisorerna har inte lagen om anmÀlningsplikt pÄverkat relationen mellan revisor och klient, utan relationen kan bara försÀmras med de oseriösa klienterna. Studiens företagsledare ansÄg inte heller att relationen med revisorn har pÄverkats pÄ grund av lagen om anmÀlningsplikt.

Sarbanes-Oxley Act of 2002 (SOX) uppkom efter en rad redovisningsskandaler i USA. Lagen tillkom för att ÄterstÀlla investerarnas förtroende och att kunna garantera att de finansiella rapporter som lÀmnas ut till aktiemarknaden innehÄller en rÀttvisande bild av bolagets stÀllning och resultat. Lagen pÄverkar alla svenska företag som Àr noterade pÄ den amerikanska börsen eller handlar med vÀrdepapper pÄ den amerikanska marknaden. Det pÄstÄs att företag har drabbats av mycket höga kostnader för att tillÀmpa lagen. Vi har i denna uppsats valt att se pÄ dessa kostnader och Àven om SOX kan bidraga med nÄgon nytta.

Syftet med uppsatsen, att fastslĂ„ konsumentkreditlagens Ă€ndamĂ„l, analysera detta Ă€ndamĂ„l samt undersöka de rĂ€ttsekonomiska effekterna lagen fĂ„r har uppnĂ„tts genom en rĂ€ttsekonomisk analys samt genom studier av förarbeten, lag och doktrin. Formellt sett har lagstiftningen syftat till att stĂ€rka konsumentskyddet samt att lagharmonisera mot EG-rĂ€tten. Ur ett rĂ€ttsekonomiskt perspektiv hade lagen som Ă€ndamĂ„l att bromsa överskuldsĂ€ttningen, definiera, skydda samt upprĂ€tthĂ„lla rĂ„digheter/rĂ€ttigheter, stoppa finanskrisen och fĂ„ fart pĂ„ samhĂ€llsekonomin. Konsumentskyddet innefattade skydd av följande rĂ„digheter: avtalsrĂ€tten, marknadsrĂ€tten, obligationsrĂ€tten. Även nĂ€ringsidkarna skyddades genom marknadsrĂ€ttsliga och nĂ€ringsrĂ€ttsliga regleringar.

Problembakgrund: Regeringen fattade beslut om att tillsÀtta en utredning för att kartlÀgga frÄgor avseende finansiella rÄdgivares skyldigheter och ansvar gentemot konsumenten samt analysera frÄgor betrÀffande konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning. Enligt de direktiv som utredningen erhöll skulle den samtidigt rekommendera lÀmpliga ÄtgÀrder för att förstÀrka och tydligöra konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning samt förorda ny lagstiftning. Den lagstiftning som föreslagits av utredningen kom dÀrmed att benÀmnas, lag om finansiell rÄdgivning till konsumenter. Lagen trÀdde i kraft den 1 juli 2004. Denna lag Àr bakgrunden till den problemformulering som författarna har valt att behandla i studien.Vilka effekter har lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter genererat i samt hur har dessa effekter pÄverkat den finansiella rÄdgivningen i praktiken?Syfte: Syftet med studien Àr att skapa en ökad förstÄelse och ge lÀsaren en djupare inblick för hur lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter har pÄverkat den finansiella rÄdgivningen i praktiken samt dess effekter av finansiell rÄdgivning till konsumenter.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, riktad emot fyra banker, i form av semi-strukturerade intervjuer.