Sök:

Sökresultat:

4912 Uppsatser om Arbetsmiljöansvar - Sida 51 av 328

CSR-redovisningens utveckling under 2000-talet - exempel pÄ hÄllbarhetsredovisning i fordonsindustrin och finansbranschen

Bakgrund och problem: Corporate Social Responsibilty (CSR) bestÄr i huvudsak av tre delar: etiskt ansvar, miljöansvar och socialt/samhÀlleligt ansvar. Företagens ansvar och vÀrderingar har blivit viktiga konkurrensmedel pÄ marknaden dÄ det inte lÀngre rÀcker att bara ha den bÀsta produkten eftersom kunderna har fÄtt upp ögonen för bÄde orÀttvisor och miljöproblem. MÄnga företag vÀljer dÀrför att redovisa sitt CSR-arbete i en hÄllbarhetsrapport. VÄr frÄgestÀllning Àr följande: Vad redovisas i hÄllbarhetsrapporten? Hur har CSR-redovisningen utvecklats under 2000-talet? Hur skiljer sig redovisningen av CSR Ät mellan olika branscher?Syfte: Att studera förÀndringen av CSR-redovisning hos ett företag inom finansbranschen och ett inom fordonsindustrin samt redogöra för likheter och skillnader dem emellan.

Oaktsamhet betrÀffande Älder vid sexualbrott mot barn. En straffrÀttslig studie av barns rÀttsliga skydd mot sexuella övergrepp och sexuell exploatering vid domstolarnas tillÀmpning av 6 kap. 13 § brottsbalken.

Barn under 15 Är kan enligt svensk rÀtt i princip inte samtycka till sexuella handlingar. PÄ samma sÀtt anses barn under 18 Är inte kunna samtycka till sexuella handlingar mot ersÀttning. För att ansvar för sexualbrott mot barn ska anses föreligga krÀvs emellertid att gÀrningspersonen hade uppsÄt till eller var oaktsam i förhÄllande till barnets Älder. Enligt 6 kap. 13 § brottsbalken ska Àven den som inte insÄg men som hade skÀlig anledning att anta att den andra personen inte uppnÄtt den aktuella Äldern, dömas till ansvar.

Skolprestation relaterat till motivationsform, sjÀlvkÀnsla, stÀmningslÀge och kön

SAMMANFATTNINGSyftet med detta arbete Àr att beskriva och analysera pÄ vilket sÀtt Freinetpedagogikens syn pÄ barn och dess lÀrande Àr förenligt med LÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket 2010). För att fÄ svar pÄ detta har jag intervjuat fyra pedagoger pÄ tvÄ olika Freinetförskolor, som beskriver sina erfarenheter och upplevelser av att arbeta med den franske pedagogen Freinets tankar och idéer i en svensk förskola. Jag har i detta arbete utgÄtt frÄn en kvalitativ forskningsansats dÀr jag via litteraturstudier och kvalitativa djupintervjuer söker besvara studiens frÄgestÀllningar och syfte.Vad gÀller resultatet sÄ ser samtliga pedagoger Freinetpedagogiken mer som ett medvetet förhÄllningssÀtt Àn en metod, dÀr det utmÀrkande Àr synen pÄ barnen. Mycket av respekten för barnen och deras kompetens befÀsts i det trevande försöket, handen och hjÀrnans arbete vÀrderas lika. Att barnen ges stort utrymme till inflytande och medbestÀmmande, samt att de ges ansvar utifrÄn sin förmÄga, Àr nÄgot som samtliga respondenter menar som karakteristiskt för Freinet.

Flyttare i Mora kommun : En GIS analys över interna flyttmönster

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.

Etiskt ansvarstagande : Med avstamp i de gap som kan uppstÄ mellan ett företags uppförandekod och en underleverantörs arbetssÀtt

Kurs: A?mnesfo?rdjupande arbete i logistik och ekonomistyrning, 2FE02E, 2FE20E Fo?rfattare: Therese Jakobsen och Matilda Magnussen Handledare: Petra Andersson Titel: Etiskt ansvarstagande ? Med avstamp i de gap som kan uppsta? mellan ett fo?retags uppfo?randekod och en underleveranto?rs arbetssa?ttBakgrund: I dagens samha?lle kra?vs det att fo?retag tar ett sto?rre etiskt ansvar och verkar fo?r en ha?llbar utveckling. Det ansvarsfulla fo?retaget a?r ett uttryck fo?r det fo?retag som aktivt arbetar med Corporate Social Responsibility. Ett verktyg i arbetet med det a?r att utveckla en uppfo?randekod, a?ven kallat Code of Conduct som dikterar riktlinjer och normer fo?retagets verksamhet ska genomsyras av.

Rationalitet och CSR : ? en studie om ekonomiskt rationella företags ansvarstagande

SamhÀllet, kunder, intresseorganisationer och andra intressenter efterfrÄgar i allt större utstrÀckning att företag tar ett absolut ansvar för samhÀllet och dess funktioner. Det finns dock ekonomer som anser att företagen i praktiken bara har som ansvar att maximera vinst till sina Àgare. Detta Àr nÄgot som kan motsÀga tesen om ett övergripande samhÀlleligt företagsansvar, CSR. Vad som Àr och inte Àr ett ansvarstagande Àr nÄgot som stÀndigt förÀndras och utvecklas varför det nödvÀndigtvis inte behöver innebÀra att företaget avstÄr frÄn vinst. Syftet med denna rapport Àr att analysera hur företag rationaliserar sitt CSR-arbete och om detta görs uti ekonomiska premisser.

Rektor - ett arbete av vIKT. Hur rektorer ser pÄ sambandet mellan sitt eget ledarskap, IKT som lÀromedel eller verktyg och SO- undervisning

De senaste Ären har skett en stor förÀndring kring bÄde synen pÄ och tillgÄng till modern teknik (informations- och kommunikations teknologi, IKT) i utbildningsmiljön. Detta Àr en naturlig utveckling. Skolan ska Äterspegla samhÀllet och eleverna ska sjÀlvklart lÀra sig bÄde om och med datorer. Formellt sett Àr det rektorn pÄ en skola som ska se till att det finns tillgÄng till datorer i klassrummen. För att kunna ta sitt ansvar som pedagogisk ledare, bör rektorn ha en uppfattning om vad datorn (eller det digitala verktyget) ska anvÀndas till.I den hÀr studien intervjuas fyra rektorer utifrÄn frÄgestÀllningen hur de tÀnker kring sambandet mellan sitt eget ledarskap, IKT och SO-undervisning.

Turism och flygtransport : UmeÄ Airports betydelse för turistflöden till regionen

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.

Sjuksköterskors upplevelser av att anmÀla eller inte anmÀla nÀr de misstÀnker att barn utsÀtts för barnmisshandel : en kvalitativ intervjustudie

SammanfattningSyftet var att inom sluten barnsjukvÄrd undersöka sjuksköterskors erfarenhet, kunskap och upplevelse av ansvar och skyldigheter vid misstanke om att barn de vÄrdat utsatts för barnmisshandel. Begreppet barnmisshandel innefattade i denna studie att en vuxen person utsatt barnet för fysiskt- eller psykiskt vÄld, sexuella övergrepp, krÀnkningar eller försummelse att tillgodose barnets grundlÀggande behov. Designen var beskrivande med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor valdes ut och intervjuades med halvstrukturerade frÄgor. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant.

Rollek i förskolan : Barns lekar och materialanvÀndning

Denna uppsats behandlar Àmnet internkommunikation. Vi har valt att genomföra en undersökning om Polismyndigheten VÀrmlands internkommunikation dÄ de innehar ett stort ansvar att bevara trygghet och sÀkerhet i samhÀllet. Polismyndigheten har Àven stora krav pÄ sig idag gÀllande dialog och grad av kommunikation inom organisationen för att effektivisera det polisiÀra arbetet. Syftet med denna uppsats Àr att erhÄlla en insikt om den interna kommunikationens funktion och hur den gestaltas utifrÄn chefernas och de anstÀlldas perspektiv. I denna uppsats anvÀnder vi oss utav relevanta teorier inom organisationskommunikation, internkommunikation, organisationsidentitet, organisationskultur och kommunikationsmodeller.

GenerationsskiftesDax! : - Har kommunen krattat i manegen?

SammanfattningVarannan svensk företagare Àr idag över 50 Ärs Älder. Dessa företagare utgör idag stommen i svenskt nÀringsliv. NÀr dessa personer nu börjar nÀrma sig pensionsÄlder stÄr nÀringslivet och samhÀllet inför stora förÀndringar. Diskussioner och studier kring generationsskiften börjar nu bli allt mer aktuellt. Det har redan studerats en del inom omrÄdet och dess problematik.

Etisk medvetenhet i systemutveckling. En fallstudie av systemutvecklarens ansvar i systemutvecklingsprojekt

Many professions, such as doctors and psychologists, have a long history of work practice which have resulted that these professions have created their own ethical guidelines. The IT profession, which can be viewed as a relative young and somewhat immature profession, have yet to accommodate any clear guidelines regarding ethics. It?s therefore imperative to create discussions regarding ethical actions to raise the ethical awareness and also create ethical guidelines. The development of the IT profession is moving forward at a quick pace and it?s important to understand that this rapid advancement is not only changing the profession but also changing the society and the environment.

Vi kan ocksÄ! : en diskursanalys över nutida ?pappaböcker? Böcker skrivna av mÀn om deras upplevelser av och inför att bli pappa

Denna uppsats Àr en diskursanalys över sÄ kallade ?pappa-böcker?, böcker skrivna av mÀn om att bli och vara pappa. Syftet Àr att studera vilket budskap dessa böcker förmedlar och hur mÀnnen framstÀller sitt faderskap. Syftet Àr Àven att studera hur budskapet förhÄller sig till den sociala kontexten texterna befinner sig inom. Den sociala kontexten Àr skapad utifrÄn en litteraturstudie av tidigare forskning.Studiens teoretiska infallsvinklar har varit det socialkonstruktionistiska perspektivet i allmÀnhet och maskulinitetsteorier i synnerhet.

Kvinnors erfarenheter av möten med barnmorskestudenter i samband med förlossningen

Kunskapen om gravida och födande kvinnors möten med barnmorskestudenter i sambandmed förlossningen Ă€r begrĂ€nsad. Det finns inga svenska studier och de studier som gjortstidigare berör framför allt möten med lĂ€karstudenter. För att kunna ge god vĂ„rd och bidra tillen positiv upplevelse i samband med förlossningen Ă€r det viktigt att beskriva kvinnorserfarenheter av möten med barnmorskestudenter. Syftet med studien var att beskriva kvinnorsmöten med barnmorskestudenter i samband med förlossningen samt att utveckla och testa ettfrĂ„geformulĂ€r. Bubers Dialogfilosofi utgör uppsatsens teoretiska referensram.En deskriptiv tvĂ€rsnittsstudie i form av en pilotstudie genomfördes pĂ„ treförlossningsavdelningar pĂ„ Sahlgrenska universitetssjukhuset/SU och Norra ÄlvsborgsSjukhus/NÄL.

Samverkan mellan kommun och landsting : gÀllande permission inom rÀttspsykiatrisk vÄrd

Syftet med studien Àr att undersöka hur samverkan ser ut mellan kommun och landsting vadavser personer som vÄrdas enligt lag (1991:1129) om rÀttspsykiatrisk vÄrd (LRV) och skallpermitteras till hemkommunen. Studiens frÄgestÀllningar Àr: (1) Hur sker samverkan mellankommun och landsting innan permissionen verkstÀlls?(2) Hur sker samverkan mellan kommun och landsting under tiden en person Àr permitterad?(3) Vilka möjligheter och hinder finns vad avser samverkan mellan kommun och landsting gÀllande personer som permitterats?Metodvalet Àr kvalitativt och författarna har genomfört fem intervjuer med nyckelpersonerinom landsting och samverkande kommuner. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr Danermarkstre primÀra samverkansbegrepp: organisation, kunskap och regelverk. Resultatet visar attlandstinget har ansvar för vÄrd och behandling och att kommunen har ansvar för boende ochsysselsÀttning.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->