Mitt arbete syftar till att finna exempel på hur tyskan används som arbetsspråk inom svenskt tekniskt yrkesutövande begränsat till det maskintekniska området inom och utom Sverige. Härigenom söker jag för min språkundervisning sätt att konkretisera behovet av flerspråkighet inför det kommande förvärvslivet för att motivera elever att välja att studera fler språk. För att få svar på frågeställningarna jag ställt har kvalitativa intervjuer med svenska tekniska företag och deras medarbetare gjorts. Utifrån undersökningen har jag försökt finna vilka språkliga färdigheter som behövts och när tyskan är fördelaktigare än engelskan som arbetsspråk. Ur studien framkom att skoltyskan inte räckte som arbetsspråk. Vidare fann jag exempel på att användningen av tyska i yrkessammanhang omedvetet främjar tillämpning av kulturell och social kompetens vid mänskligt mellanhavande..

The purpose of this study is to increase understanding of the unemployed youth. To achievethat, we have investigated who the unemployed young people are, how their wellbeing isaffected and what they need for a change to take place. The study was conducted in amedium-sized Swedish city with the help of a method combination. The target population forthis study is people enrolled in ?Job-guarantee for Youth? in spring 2014.

Syftet med studien är att med hjälp av observationer och intervjuer undersöka hur Södra Förstadsgatan i Malmö påverkas av en omläggning från trafikerad väg till gågata. Undersökningen svarar på vad en gågata skulle innebära för brukarna längs gatan. Det visar sig att trafikmiljön är dålig både för gång- och cykeltrafikanter, men även för näringsidkarna. Dock är näringsidkarna oroliga för hur försäljningen ska gå om bilar inte kan köra längs gatan. Utifrån Gehls kvalitetskriterier observeras gatan och det framkommer att kvaliteterna brister på flera punkter.

 Forskning inom området efterlyser nya sätt att möta anställdas behov av kompetensutveckling på en mer föränderlig Arbetsmarknad. Rapporten syftar till att undersöka chefers erfarenhet av och syn på utvecklingssamtal som de håller med anställda. Detta för att studera utvecklingssamtalets koppling till kompetensutveckling av personal. I studien har fem chefer med ansvar för utvecklingssamtal intervjuats. Studien är genomförd med kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer.

Genom att studera vad arbetssökande prioriterar vid val av arbetsgivare vill vi undersöka om CSR kan ses som en konkurrensfördel på Arbetsmarknaden. Vi har arbetat med kvantitativ undersökningsmetod. Webbenkäter har skickats ut till studenter på Blekinge Tekniska Högskola som examineras inom ett år. Enkäterna har utformats efter de teorier som är relevanta för vår studie. Enkäternas påståenden är CSR relaterade.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

The aim of this paper was to describe hindering and facilitating factors in the transition from upper secondary school and employment for a person with Asperger?s syndrome. In the process we used general systems theory and made semi-structured interviews with five persons in the network of institutions and associations working with the individual. Our findings showed that the hindering and facilitating factors were basically the same depending of the environmental adjustments. The interviews highlighted the following factors: the recent general unemployment rate in Sweden, selfawareness of the individual and the surrounding environment?s knowledge of the individual?s impairment in relation to Asperger?s syndrome.

I Sverige har hushållsnära tjänster varit föremål för intensiva mediediskussioner. På nittiotalet rasade den s.k. ?pigdebatten? och inför valet 2006 väckte förslaget om ett nytt skatteavdrag starka reaktioner. Acceptansen för att köpa privat hemstädning har varit låg, men mycket tyder på en förändring.

Många hushåll och individer har i dagens samhälle tvingats börja pendla till sina arbeten bl.a. på grund av en förändrad Arbetsmarknad. Syftet med föreliggande studie var att se om individer som pendlar regelbundet har ett lägre KASAM. Utgångspunkten var att individer med en mer extern kontrollokus ofta har lägre KASAM och att pendling hypotetiskt sett bör påverka individen lokus i en extern riktning. Sammanlagt 27 försökspersoner i åldrarna 22 ? 50 år undersöktes med hjälp av KASAM test och I-E test.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Bakgrund:Under de senaste åren har vi läst om hur trycket ökar för varje år på Sveriges högskolor och universitet. Vad är det som gör att en så stor andel individer söker sig till eftergymnasial utbildning? Har tilltron till utbildning övergått till övertro eller är det en reaktion på dagens Arbetsmarknad och ett försök för individen att hålla sig anställningsbar?Syfte:Studiens syfte är att belysa vilken inställning studenterna ger uttryck för när det gäller högre utbildning och livslångt lärande med fokus på anställningsbarhet.Metod:Vi har genomfört nio stycken semistrukturerade intervjuer med ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har använt ett strategiskt urval och vidare ett snöbollsurval. Respondenterna är studenter som läser sin första termin vid högskolan.Resultat:Studien visar att respondenterna ser högre utbildning som en inträdesbiljett på Arbetsmarknaden.

I Sverige och globalt ökar användandet av så kallade internetbaserade arbetsrelaterade nätverk. Nätverken är ett verktyg som underlättar att skapa nya och bibehålla gamla kontakter. På så vis kan nätverket användas dels av arbetstagare privat, men även i arbetslivet där nätverket kan utgöra ett utmärkt verktyg, som även främjar arbetsgivarens intressen. Att nätverken balanserar på gränsen mellan det privata och arbetsrelaterade kan dock ge upphov till en problematik kring vem av arbetstagaren och arbetsgivaren som har rätt till innehållet i nätverken samt hur det kan användas. Detta blir särskilt påtagligt på dagens Arbetsmarknad, inom så kallade kunskapsföretag.

Genom att studera vad arbetssökande prioriterar vid val av arbetsgivare vill vi undersöka om CSR kan ses som en konkurrensfördel på Arbetsmarknaden. Vi har arbetat med kvantitativ undersökningsmetod. Webbenkäter har skickats ut till studenter på Blekinge Tekniska Högskola som examineras inom ett år. Enkäterna har utformats efter de teorier som är relevanta för vår studie. Enkäternas påståenden är CSR relaterade. Undersökningen och sammanställningen av enkäten gjordes i e- val. Vår undersökning visar att CSR kan ses som en konkurrensfördel på Arbetsmarknaden.

Andelen individer med eftergymnasial utbildning ökar på Arbetsmarknaden samtidigt som antalet arbetstillfällen inom vissa akademiska yrken inte ökar i samma takt. Denna studie syftade till att undersöka om förekomsten av oro bland högskolestudenter inför eventuell arbetslöshet hade något samband med självkänsla och kontrollupplevelse. Studien avsåg även att undersöka huruvida tidpunkt för avslutad utbildning och utbildningsinriktning hade någon betydelse för studenternas nivå av oro. En enkätundersökning med 101 deltagare mellan 19 och 59 år genomfördes. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad i orosnivån mellan studenter när det gällde hur lång tid de hade kvar på sin utbildning.

Syftet för denna uppsats är att utreda och undersöka vad det krävs i ett ledarskap för att få in funktionshindrade på Arbetsmarknaden. Fokus för studien är att ur ett kvalitativt perspektiv utreda samspelets betydelse mellan chef och anställd samt vilka faktorer som gör ett samarbete lyckat respektive mindre lyckat i processen med att få in funktionshindrade på Arbetsmarknaden.Studien har även i syfte att bidra till den i nuläget begränsade forskningen kring ämnet.Telefonintervjuer med chefer och biträdande chefer har genomförts och resultatet i studien visar att det finns flera behov av att utveckla ledarskapet i denna process. Mer utbildning, öppnare kommunikationsklimat och högre kunskapsnivå behövs för att göra processen effektivare och mer fördelaktig. Utifrån studien har författarna tagit fram olika utvecklingsmöjligheter samt utvecklat en metod i hur man kan effektivisera och förbättra utbildningen för cheferna..