This study was carried out at Luftfartsverket (LFV Group, Swedish Airports and Air Navigation Services). The aim was to study what characterizes an employer of choice and further to examine how well the employees at Luftfartsverket feel that their employer lives up to this image. A quantitative method was applied in the form of a selfdeveloped questionnaire. It was answered by a random sample of employees at Luftfartsverket.The results showed that salary, good leadership, good relations to colleagues and a sense of participation were important factors to be an employer of choice. In the organization at hand good colleagues were the most fulfilled factor whereas good leadership were the least fulfilled factor.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att bland patrullerande poliser visa, genom en empirisk undersökning, hur yttre krav på att vara effektiv internaliseras av den enskilda polisen och bidrar till en omtolkning av den egna yrkesrollen.Uppsatsen baserar sig på en kvalitativ studie bestående av sju kvalitativa intervjuer med poliser i yttre tjänst. Undersökningsresultatet analyseras huvudsakligen ur ett struktur/aktörperspektiv, med hjälp av Anthony Giddens och George Herbert Meads teorier.Studien visar att patrullerande poliser i viss utsträckning offrar polisutbildningens legalistiska perspektiv till förmån för arbetslivets krav på effektivitet. Studien visar också att det finns en gemensam uppfattning bland poliserna om att överträdelser av lagen är nödvändiga för att samhället skall kunna fungera. I intervjumaterialet framgår att denna omtolkning av yrkesrollen hör samman med sociala strukturer som omger polisen; allmänhetens förväntningar och gruppens krav på anpassning..

Kronofogdemyndigheterna i Sverige har reducerats i antal från tjugofem till endast tio. Hög grad av stress och sjukfrånvaro är problem som präglat myndigheterna, enligt klimatundersökningar som Riksskatteverket gjort.Syftet med denna studie är att beskriva arbetsmiljön utifrån KFM:s personal på ett kontor i Malmö, för att se hur den ter sig i nuläget. Frågeställningarna som styr uppsatsen är: Hur väl uppfylls KFM:s arbetsmiljömål i Malmö enligt personalen? Hur väl anser personalen att deras kompetens nyttjas i arbetet på KFM?Med kvantitativ metod i form av enkäter, visar resultatet att arbetsmiljömålet uppfylls då flera aspekter av arbetsmiljön anses positiva av personalen. Uppfattningarna om arbetet är positiva trots att alla utsätts för stress och de flesta känner av stress flera gånger i veckan.

Uppsatsen syftar till att studera vilka förutsättningarna är för de anställda att känna arbetstillfredsställelse på de två företag som jag gjort min undersökning på. Jag tittar också på hur de anställda och cheferna upplever situationen på arbetsplatsen. Jag tittar vidare på vad cheferna på respektive avdelning tror gör att man känner arbetstillfredsställelse.Jag har gjort min fallstudie på Råby ungdomshem och på Lunds barnhem. På Råby ungdomshem har jag studerat två avdelningar för att se om de avdelningarna skiljer sig från varandra på något sätt. Avdelningarna var Albogården och Åsbogården.

Arbete med Ständig förbättring har blivit en allt vanligare arbetsmetod inom dagens verkstadsindustrier. Arbete med Ständig förbättring handlar idag inte enbart om att förbättra produkter och arbetsprocesser utan är även ett sätt att ta vara på och utveckla medarbetarnas kunskaper i arbetet.I denna uppsats har jag valt att studera arbete med Ständig förbättring utifrån medarbetarens perspektiv och vad denna arbetsform har inneburit för industriarbetares utveckling av sitt yrkeskunnande i ett företag. Studien har formen av en fallstudie med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod.Studiens resultat visar att förbättringsarbetet bidragit till individens utveckling av sitt yrkeskunnande genom möjligheter att kombinera teori och praktik i arbetet samt genom en ökad kunskap om vikten av samarbete i arbetet.Förbättringsarbetet har även bidragit till en större förståelse för arbetsprocessen samt en större noggrannhet och ansvarskänsla i arbetet. Hög produktionstakt och svårigheter med att identifiera problem i arbetet har dock visat sig försvåra intervjupersonernas utveckling av sitt yrkeskunnande.Förbättringsarbetets låga prioritet vid hög produktionstakt, samt begränsade möjligheter till delaktighet då det gäller målformulering och riktlinjer för företagets verksamhet, påverkar således individens motivation och engagemang i arbetet..

Mot bakgrund av att det finns forskning som visar på samband mellan arbetstillfredsställelse, hälsa och effektivitet, blir det angeläget för organisationer att beakta hur chefer arbetar kring psykosociala faktorer i medarbetares arbetsmiljö, samt vilka konsekvenser olika typer av ledarskap får för medarbetares psykosociala arbetsmiljö. Min avsikt är därför att undersöka hur medarbetare upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt hur de uppfattar att deras närmaste chef agerar för att den psykosociala arbetsmiljön ska bli tillfredsställande. För att få en större förståelse betraktas problemet även ur chefernas perspektiv, d.v.s. hur de verkar för att få till stånd en god psykosocial arbetsmiljö för sin personal. Syftet med studien är således att undersöka vilken påverkan ledarskapet har för medarbetares psykosociala arbetsmiljö.Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer, som genomfördes på ett stort tillverkande skånskt företag, med sju medarbetare samt tre av deras chefer från tre olika avdelningar.I analysen framkom det att medarbetarnas upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö varierade på de tre avdelningarna, bl.a.

Den här uppsatsen behandlar arbetssituationen för telefonintervjuare på ett marknadsundersökningsföretag, de lägst stående arbetarna i ett hierarkiskt uppbyggt företag.Fokus ligger på arbetarnas reflektioner kring sin arbetssituation och på hur företaget är uppbyggt, den fysiska och sociala miljön. Ambitionen är att få en inblick i hur de anställda upplever sitt arbete samt hur arbetssituationen kan påverka dem som individer. Intresset ligger även i att nå svar på frågor som i hur pass hög grad de anställda känner att de kan påverka sin arbetssituation och hur pass delaktiga de känner sig i arbetsprocessen. Den centrala frågeställningen är: Hur ser arbetssituationen ut och varför ser den ut som den gör? Hur ser arbetarens syn på sin arbetssituation ut och hur kan arbetssituationen på företaget påverka individen?Uppsatsen är kvalitativ till sin natur.

I sin iver att förbli konkurrenskraftiga väljer idag många företag att outsourca de aktiviteter man inte anser tillhöra kärnverksamheten. Human Resources (HR), dvs. en organisations olika personalfunktioner, är en av de verksamheter som numera i allt större utsträckning läggs ut till externa leverantörer.Denna studies syfte var att ur ett arbetslivspedagogiskt perspektiv, problematisera företeelsen outsourcing av HR, vilket har genomförts genom en kvalitativ litteraturstudie. En kritisk och ifrågasättande inläsning av forskning på området, med fokusering på kompetensbegreppet, har kompletterats med teorier kring lärande och kontextuella villkor.Detta har bland annat utmynnat i slutsatser som att outsourcing av HR rymmer både potentialer och paradoxer. Den främsta potentialen ligger i att man genom outsourcing möjliggör för ett samarbete som kan ge ett vidgat perspektiv på verksamheten och dess medarbetare för både moderföretaget och dess leverantör.

This paper is about street children in Delhi and how they get through the day. The content is based on interviews with staff in different Non Governmental Organisations (NGO) in Delhi. The facts from the interviews are complemented with different researches about street children in general and not only about street children in Delhi. Our main question is "How is it possible for a child to deal with the street life in Delhi?".

The aim of this study was to look at introduction for staff in a social service office and the social workers experience off the first period at a new workplace. Qualitative interviews have been used as a method of investigating how social workers look at introduction in the workplace and how social workers have experience the first period at the workplace. The empirical material have been analysed by using the theory of Human Service Organizations, street-lever bureaucracy theory and theory concerning work environment. This papers first chapter presents the methodological preferences, the second chapter the theoretical perspective and the results of the study are presented in the third chapter followed by a discussion and ending comments in chapter four. My study showed that introduction is necessary in a complex organisation and could be a way to improve the social workers situation in social service organisations..

The purpose of this essay was to further develop the discussion around the street-level bureaucrats and the dilemmas that they meet in their work environment. The paper will try to accomplish this by putting the spotlight on the professional role, the organizational control of the street-level bureaucrat and the effect of society on the work environment. Something that also will be discussed is the well-known difficulty of implementation of new programs and methods, especially when street-level bureaucrats are involved. The street-level bureaucrats that this paper focuses on are caseworkers within Försäkringskassan and handle benefits and take decisions about the need for rehabilitation for people who are ill and unable to work.I have used a qualitative method for this study. The empirical material consists of six interviews at two different offices.The main cause of the dilemma of the street-level bureaucrat is that there is a conflict between the human side and the professional role.

Our purpose with this study was to look at the connection between social capital and integration. Particularly if meetings between people from different cultures can increase social capital and in that way affect integration. We start by identifying the social integration perspective we are going to use through out the study and then we introduce social capital theory as a way of narrowing down the field even more. The study was done through six semi structured interviews. We interviewed three women that was established in the Swedish society and three women that had immigration background.

During the last few years the alcohol consumption has increased and is now the highest in 100 years, one usually count that 10 % of the grown up population abuse alcohol and/or drugs and most of them are hidden abusers with families and work. This leads to great costs for the companies. But the much greater cost for the companies are the much larger group of risk abusers. According to the Swedish law the employer has a responsibility for the work milieu and also for the rehabilitate for the employed and drug/alcohol abuse applies to this.I have done qualitative interviews on four companies in the south of Sweden with one representa-tive for the management and one representative for the union. I have investigated their attitudes to alcohol and drugs and how they describe the alcohol culture at the company.The companies define alcohol problems when they are established and obvious and when it is dis-covered they put in resources and because of this they don't work preventive so much.

Den här studien är en undersökning av hur organisationskulturen i en svensk polismyndighet tar sig uttryck i personalens förväntningar på handledning. Metoden som använts är enkel fallstudie. Sjutton intervjuer har genomförts, varav femton individuella och två i grupp. De totalt trettio deltagarna är indelade i fem grupper; ledning, yttre befäl, ordningspoliser, projektledare och handledare.Resultaten visar på tre kulturella fenomen som kommer till uttryck i gruppernas förväntningar på handledning. Dessa består i vertikala och horisontella spänningar i myndigheten samt ett fenomen som vi valt att benämna "den enda chansen".

Ett dilemma för småföretagare i allmänhet och kvinnliga i synnerhet är att få tiden att räcka till. Studien syftar till att redovisa utfallet av kvinnliga småföretagares arbetstidanvändning dels avseende tid och plats, dels utifrån de tre kategorierna: Administration & Ekonomi, Marknadsföring samt Innovation. Genom att fem kvinnliga småföretagare har fyllt i tidsgeografisk dagbok, har en mätning gjorts av hur de använder sin arbetstid. Tidsgeografisk dagbok är en metod som använts av deltagarna genom att de dokumenterat sin arbetstid med hjälp av koder.Resultatet av studien visar att kvinnorna spenderar merparten av arbetstid på kontoret under dagtid och att fyra av dem arbetade deltid. Mest arbetstid lade de inom området marknadsföring.Slutsatsen av studien är att kvinnorna arbetade deltid, vilket inte stämmer överens med den schablonbild som finns av småföretagare, nämligen den att småföretagare arbetar mycket och oftast mer än heltid..