Inledning: Under min praktik 2011 kom jag i kontakt med ett samordningsförbund FINSAM, som arbetar med rehabiliteringsfrågor. Det var också här som jag kom i kontakt med de olika samverkansprojekt som bedrivs inom regionen både inom Samordningsförbundet FINSAM samt ESF projekten. Syfte med studien var att se vad det är som har hänt när ett samverkansprojekt avslutas. Metoden är en litteraturstudie som jag sen har kopplat samman med det intervjuerna som jag har gjort. Intervjuerna spelades in på en diktafon på respektive arbetsplats samt via samtal i ett bokat grupprum på biblioteket.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av interventioner som har lett till ökad delaktighet i arbetslivet för kvinnor med långvarig smärta. Datainsamlingen gjordes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex arbetsterapeuter som var ändamålsenligt utvalda. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i följande huvudkategorier: ?Vikten av ett klientcentrerat helhetsperspektiv?, ?Vikten av att pröva i reell miljö?, ?Vikten av att förändra arbetsmiljön och anpassa utrustningen?, ?Vikten av kunskap för att öka delaktighet i arbetslivet? och ?Vikten av samverkan för att öka effekten av arbetslivsinriktad rehabilitering?. Resultatet visade att arbetsterapeuterna hade erfarenhet av flertalet framgångsrika interventioner.

Syftet med denna studie var att undersöka rehabiliteringscoachers tankar och erfarenheter kring faktorer som kan stärka motivationen för återgång i arbete i rehabiliteringsprocessen för sjukskrivna. Studien utgår från en kvalitativ kunskapsansats. Sex semistrukturerade intervjuer har utförts med rehabiliteringscoacher som arbetar inom arbetslivsinriktad rehabilitering samt har erfarenhet och kunskap om sjukskrivna med syfte att återgå i arbete. Det insamlade materialet analyserades sedan utifrån en innehållsanalys. Ur analysen framkom tre kategorier; 1.

Vår yrkesmässiga erfarenhet som hälsopedagoger har fått oss intresserade av att undersöka den pedagogiska aspekten av det lärande som rehabiliteringsdeltagare gör som hälsobefrämjande aktivitet i samband med en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering vid Svenska Rygginstitutet AB. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall på vilket sätt en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering bidrar till deltagarens lärande, insikter och befrämjande av hälsa. Fyra deltagare som genomgått en sådan rehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för vidare analys utifrån kvalitativ narrativ metod. Undersökningens resultat visar att upplägg där aktivt lärande betonas och informationsförmedling samt reflektion varvas med att praktiskt få prova på och erfara, gör förvärvande av såväl nya insikter och kunskaper som ökad förståelse möjligt och tillgängligt.

Hur organiseras en rehabilitering och vem har ansvaret?Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar för ett normal liv..

En av de mest debatterade politiska frågorna de senaste åren har varit den påstått kraftiga ökningen av antalet sjukskrivningar. Parallellt med sjukskrivningarna har även antalet förtidspensionärer ökat. En grupp som inte uppmärksammas lika ofta av varken politikerna eller medierna är de människor som både är sjukskrivna och arbetslösa, och det är den gruppen som vår uppsats kommer att kretsa kring. Syftet med denna uppsats är att utvärdera försäkringskassans och arbetsförmedlingens samverkan kring den gemensamma kundgruppen sjukskrivna arbetslösa. Denna samverkan har bedrivits i Uppsala län sedan september 2003.

Studiens syfte har varit att undersöka sjukskrivna individers upplevelser av arbetslivsinriktad rehabilitering, med fokus på vilken betydelse könstillhörighet tillskrivs i detta sammanhang. Undersökningen har avgränsats till att omfatta ett antal individer inom en offentlig förvaltning i Göteborgs Stad. Vid analys och tolkning av vårt empiriska material har vi framförallt utgått från Hirdmans (2001) och Bourdieus (1998) teorier om genusskapande samt Risbergs (2005) resonemang om genusbias i vårdsammanhang. Även Wahl et al:s diskussion om könsordning i organisationer har använts som teoretisk utgångspunkt. Vidare har vi jämfört våra resultat med Ahlgren och Hammarströms (2000) studie som syftar till att belysa just skillnader mellan män och kvinnor i samband med arbetslivsinriktad rehabilitering.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga arbetsgivarens respektive Försäkringskassans ansvarför arbetslivsinriktad rehabilitering, genom lagtext, föreskrifter, domstolspraxis och doktrin. Iden arbetslivsinriktade rehabiliteringen finns det tre huvudaktörer: arbetsgivaren,Försäkringskassan och arbetstagaren. Arbetsgivaren har en rehabiliteringsskyldighet gentemotsina anställda, enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring. Irehabiliteringsansvaret ingår sedan 1992 att arbetsgivaren ska genomföra enrehabiliteringsutredning när den anställde varit helt eller delvis borta från arbetet under en tid.Arbetsgivaren har även ett ansvar för arbetsanpassning av t.ex. arbetsuppgifter, för att på såsätt möjliggöra för arbetstagaren att kunna fortsätta sitt arbete trots eventuell nedsattarbetsförmåga.Utredningen ska sedan lämnas till Försäkringskassan inom åtta veckor.

Att personer saknar eller har nedsatt arbetsförmåga skapar effekter på såväl individ, organisations och samhällsnivå. Arbetslivsinriktad rehabilitering genomförs för att personer ska återfå sin arbetsförmåga och i Sverige omfattar denna process flera aktörer från olika organisationer och professioner. Dessa måste därför samverka för att rehabiliteringen ska få ett bra resultat.Detta har i tidigare forskning visat sig medföra flera olika typer av utmaningar för de involverade personerna. Syftet med föreliggande studie är studera samverkan mellan personer som tillhör olika organisationer och professioner utifrån ett förhandlings-och nyinstitutionellt perspektiv. Studien har genomförts utifrån grundad teori och baseras på sju intervjuer med personer som på olika sätt arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering.

Denna uppsats är resultatet av ett samarbete med Försäkringskassan i Uppsala län. Försäkringskassan och Länsarbetsnämnden tillhandahåller arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa i länet. Samarbetet kallas tvåpartssamverkan och syftar till att individerna inom ett år ska kunna få ett arbete eller påbörja en utbildning. I vilka faktorer som leder till framgång respektive utgör fallgropar i tvåpartssamverkan. Sannolikhetsmodeller skattas med individdata för deltagarna i denna samverkan.

Försäkringskassan har på sista tiden varit ett föremål för diskussioner i media. En stark negativ bild av myndighetens handläggare tenderar att framkomma ur mediala sammanhang. Samtidigt finns det en medvetenhet hos handläggarna kring vikten av att arbeta med hänsyn till individen. Studiens syfte är att studera de redskap och arbetssätt som används av Försäkringskassans handläggare i arbetslivsinriktad rehabilitering utifrån ett empowermentperspektiv. Vi gjorde en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med nio handläggare på Försäkringskassan som arbetar med sjukpenningsärende på enheten fördjupad utredning.

Utvecklingen av sjukskrivningarna i arbetslivet är att de har ökat i både antal och längd vilket har frambringat att sjukskrivningarna har blivit en viktig fråga på den politiska dagordningen i Sverige. Studiens syfte var att fånga de försäkrades upplevelser av avstämningsmöte i strävan efter att undersöka om det är ett bra och stimulerade redskap för den försäkrades återgång i arbetet. Avstämningsmötet tros fylla en viktig funktion i rehabiliteringsprocessen och med anledning av detta har Försäkringskassan funnit det vara av vikt att göra en satsning på detta. Metoden för att fånga dessa upplevelser var intervjuer som genomförts på försäkrade i Blekinge län. Studien visar att avstämningsmötet för rehabiliteringsprocessen framåt men att det finns brister i detta redskap, vilka hindra flödet i processen.

Our aim of this study was to investigate barriers and opportunities for people with mental disorders getting in to the labor market. This from experiences by people whose daily job contains work rehabilitation for this group in particular. On the basis of five qualitative interviews the results showed that prejudices towards people with mental disorders are a barrier for them to get a wage labor. Furthermore the results showed that low self-esteem within the target group and also high educational demands becomes a barrier to a wage labor. The results also showed that to focus on the healthy aspects may serve as an opportunity for people with mental disorders to get in to the labor market and be able to have a paid job.

Samhällets behov av arbetsföra individer har medfört att det är viktigt att få människor som är sjukskrivna åter i arbete. Arbetsgivarna är de som har rehabiliteringsansvar för sina anställda och för att lyckas med denna rehabilitering är det viktigt för arbetsgivarna att veta vad som främjar individers motivation och framgång i rehabiliteringsarbetet. Syftet med denna undersökning var att studera individers upplevelse av deltagande i Luleå kommuns rehabiliteringsåtgärd Ormberget ? en ?Arena för hälsa?. Frågeställningarna som skulle besvaras var hur deltagandet i åtgärden påverkade individernas uppfattning om den egna förmågan och hur de upplevde sambandet mellan åtgärden och det egna arbetet.

Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade människor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom då att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella på operativ nivå som kallades samordnare.Syftet med framställningen har varit att utifrån olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktär och samordnarens professionskaraktär. Det förstnämnda var intressant utifrån antagandet att den språkliga praktiken utgjorde något högst väsentligt inom verksamheten - särskilt med fokus på hur klienter, samordnare och samverkan framställdes. Det sistnämnda var intressant utifrån antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med något kvalitativt/kvantitativt annorlunda än professioner på de "rena" myndigheter, främst försäkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktären inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.