Syftet med följande uppsats är att få en bild av hur lärare upplever att elever i behov av särskilt stöd, i år 7-9, klarar att arbeta med arbetssättet Eget arbete.Eget arbete innbär att eleven själv planerar och tar ansvar för sitt skolarbete.Elevens valmöjlighet och frihet ökar. Syftet är också att ta reda på hur arbetssättet Eget arbete kan anpassas till elever i behov av särskilt stöd.Resultatet bygger på intervjuer med lärare i grundskolans senare årskurser. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att många elever i behov av särskilt stöd inte klarar skolans friare arbetssätt särskilt bra. Eget arbete däremot kan vara ett arbetssätt som fungerar mycket bra eftersom det kan anpassas till elevers olika behov. Eget arbete kan med fördel kombineras med tema- och projektarbete.

The aim of this thesis was to use qualitative approaches to show how four preschool teachers experienced their start in the profession as a preschool teacher. The questions in the stydy were as follows: What kind of expectations did the preshool teachers have before the start in the profession? What did the preshool teachers experience as difficulty and opportunity at the start in the profession? How do they think now about their professional development during the early period in the profession? The empirical material, I got through a qualitative interview method. My theoretical starting point was to take the hermeneutic research perspective, aimed for interpreting and understanding. Theories of Socialization and socialization for teachers, socio-cultural theories and theories of tacit knowledge have been used to analyze the material.

Sammanfattning/Abstract Syftet med denna studie har varit att undersöka om klassrumsobservationer med efterföljande diskussioner i Arbetslagen kan vara en metod som leder till ett ökat kollegialt lärande. Att vi lär oss i samspel med varandra är inga nya tankar. Det hävdade den ryske utvecklingspsykologen Lev Vygotskij redan på 1920-talet då han lanserade sin teori om hur vi lär oss. I hans sociokulturella perspektiv på lärande är just interaktion en av hörnstenarna. För att få svar på mina problemformuleringar har jag använt mig av kvalitativa metoder; observationer och en enkät.

Ämnet för examensarbetet är barns sexualitet och hur förskollärare förhåller sig till detta i sin profession. Syftet med arbetet är att synliggöra och diskutera problematiken kring förskolans förhållningssätt till barns sexualitet. Detta genom att undersöka hur enskilda förskollärare och Arbetslag arbetar och diskuterar kring barns sexualitet. Genom detta förväntas vi få en uppfattning om det förhållningsätt som råder på de två förskolorna. Metoden som valdes var kvalitativa forskningsintervjuer.

För att en organisation ska kunna överleva i en tid som präglas av förändring och hård konkurrens, krävs en organisationskultur som främjar innovation. Många av de komponenter som litteratur inom innovationsområdet beskrivs som essentiella för just en sådan här kultur, återfinns också i improvisationsteater. Den här studien binder samman dessa två områden, både ur ett teoretiskt perspektiv och genom en praktisk, undersökande studie. Studiens hypotes var: ?Improvisationsteaterworkshops kan, av ett Arbetslag, upplevas som ett fungerande verktyg till att på längre sikt kunna skapa en organisationskultur som främjar innovation.? För att kunna verifiera eller falsifiera hypotesen, genomfördes tre improvisationsteaterworkshops på ett företag där åtta deltagare på ett lekfullt och prestigelöst sätt fick ta del av hur improvisationsteater kan relateras till arbetslivet på olika sätt.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på behovet av utbildning i svenska som andraspråk samt undersöka vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Jag har valt att intervjua två verksamma lärare med lång erfarenhet av andraspråksundervisning. Mina informanter är överens om att trygghet är grunden för språkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum där det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt språk i meningsfulla sammanhang, där skapas förutsättningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen är lärarnas utbildning en påverkansfaktor när det gäller elevernas resultat.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man på två varianter av gymnasiets samhällsvetenskapsprogram arbetar med entreprenöriellt lärande. De två programvarianterna har inriktning mot ekonomi respektive samhällskunskap. Hur har arbetssättet entreprenöriellt lärande utvecklats och vilka drivkrafter finns bakom utvecklingen? Har programvarianternas olika ämnesinriktningar påverkat processen? En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts, där sex lärare, tre från vardera Arbetslag, har intervjuats. Resultatet visar att begreppet entreprenörskap visserligen stammar från de ekonomiska vetenskaperna, men att det utvidgade begreppet entreprenöriellt lärande är ett användbart arbetssätt i de flesta ämnen.

In this study we wanted to have a closer look at how a specific working team of pedagogues in the senior part of elementary school works with student influence through a pedagogical concept created by themselves. We have used qualitative interviews as a method to achieve relevant information from the pedagogues, and from students teached by the same.The purpose of the study was to investigate how the working team, through the concept, pursue real student influence within different school subjects and how the individual student is favored in his/her learning process. Another intention was to find out to what extent the students experience this influence. We also wanted to elucidate the advantages as well as the disadvantages of this concept, and to shed some light on how the informants view the future development of the concept.The result shows that consensus prevails to a large extent among teachers and students regarding the signification of real student influence in the everyday learning situation. It also appears that the students? abilities to exercise influence vary between different school subjects.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare på förskolor tänker om miljöns betydelse för barn. Vi vill även få fram vilka hinder och möjligheter lärarna upplever de har för att skapa den miljö de talar. När vi skriver om miljö i denna studie menar vi den fysiska inomhusmiljön på förskolor och med det menar vi endast hur man organiserar rummen.Ett urval av tio lärare gjordes och sedan skickades frågeformulär ut, som därefter bearbetades och analyserades. Resultat visar att lärare i sina Arbetslag talar om miljön ganska mycket och att de talar om miljön som något viktig och betydelsefullt på förskolorna. Resultaten visar även att lärarna i studien talar om miljön med ord ifrån den postmoderna diskursen, men att man enbart hittar spår av det i deras utformning av miljön.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar behovet av särskilt stöd rent allmänt, men även om behovet som idag är allt vanligare i skolan också existerar i fritidshemmet. Studiens metod bygger på kvalitativa fokusgruppsamtal med sex olika Arbetslag på två olika skolor. Totalt deltar tretton stycken högskoleutbildade fritidspedagoger som är anställda och jobbar inom fritidshemmet på respektive skola. Resultatet av studien visar att fritidspedagogerna många gånger ser ett behov av särskilt stöd även i fritidshemmet. Personalen är också medveten om att det är kunskapsbristerna hos elever som underlättar för särskilt stöd även om fritidspedagogerna många gånger upplever att det finns ett stort behov av social träning i fritidshemmets verksamhet.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur man genom lärarens kontroll kan bäst förebygga och uppnå ordning i en svensk klassrumsmiljö, undersöka vilka lärarstilar faktiskt tillämpas idag samt i vilken kontext lärarkontroll utövas i klassrummet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ?classroom management? samt redogör två normativa program om ledarstil. Med hjälp av klassrumsobservationer och lärarintervjuer ville jag ta reda på vilka ledarstilar lärare tillämpar, hur och varför deras metoder är effektiva. Jag ville även se vilka eventuella skillnader det fanns mellan vad styrdokument och forskning föreskriver och den sorts kontroll de utövar i syfte att upprätthålla ordning i sina klassrum.

Syftet med detta examensarbete är att studera sambanden mellan olika samtalsroller och samtalsdominans. Vi observerade ett Arbetslagsmöte på en grundskola samt intervjuade två av lärarna som ingick i Arbetslaget. Med hjälp av Dueks taxanomi över samtalsroller och Linells och Adelswärds teorier om samtalsdominans har vi sett tendenser på att det finns ett samband mellan olika samtalsroller och kvantitativ och innehållslig samtalsdominans.Resultaten visar att Arbetslagsmedlemmarna sammanlagt uppfyllde sju av tretton samtalsroller samt att några av lärarna skiftade mellan olika samtalsroller under mötets gång. De samtalsroller som uppfylldes var urspårare, underlättare, framryckare, debattör, tillbakadragare, överpratare och underpratare. Resultaten visar även att den läraren som har den högsta kvantitativa samtalsdominansen inte har den högsta innehållsliga samtalsdominansen.

Med utgångspunkt i begreppet relationskompetens har vi genomfört en kvalitativ studie som försöker belysa lärares resonemang kring det relationella arbete som sker då de möter utsatta barn. Vår empiri bestod av fem kvalitativa intervjuer med lärare som resonerade kring sin relationskompetens och hur den används, i synnerhet i mötet med barn, men även i samverkan med Arbetslag, kollegor och föräldrar. Vi valde att använda ett relationellt perspektiv i vår analys, och det hjälpte oss att tolka lärarnas resonemang, samt få en bild av den relationella pedagogikens betydelse i möten med barn som far illa. Max van Manens begrepp mensenkennis (människokännedom) gav oss vidare perspektiv på en lärares relationella arbete och professionalitet. Relationskompetens är fortfarande en underskattad kompetens, trots att diskussionen kring begreppet blivit allt större.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på behovet av utbildning i svenska som andraspråk samt undersöka vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Jag har valt att intervjua två verksamma lärare med lång erfarenhet av andraspråksundervisning. Mina informanter är överens om att trygghet är grunden för språkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum där det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt språk i meningsfulla sammanhang, där skapas förutsättningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen är lärarnas utbildning en påverkansfaktor när det gäller elevernas resultat.

Mitt examensarbete handlar om att pröva grupparbete som undervisningsform. Syftet är att studera hur eleverna löser en uppgift i grupp. Eftersom eleverna, i framtiden, kommer att konfronteras med arbetsuppgifter som, på ett eller annat sätt, kommer att innebära arbete i grupper eller Arbetslag, ville jag få en överblick av elevernas sätt att lösa en uppgift tillsammans.Eleverna fick som uppgift att konstruera och tillverka en produkt som skulle kasta en bandyboll 30 m.Eleverna skulle själva stå för konstruktionen och genomförandet av uppgiften. Loggbok fördes varje dag, där eleverna skrev ned vad som gjorts och hur de tänkte. Själv fungerade jag mer som handledare eller ?coach?.