Sökresultat:
4048 Uppsatser om Arbetslösa yngre vuxna - Sida 40 av 270
Riskbeteenden kring sexuellt överförbara infektioner bland ungdomar och unga vuxna i Sverige : En litteraturstudie
Bakgrund: Varje Är intrÀffar det cirka 330 miljoner fall av sexuellt överförbara infektioner i vÀrlden. I Sverige har klamydiafallen tredubblats de senaste tio Ären. Sveriges befolkning har blivit sÀmre pÄ att anvÀnda kondom vid sexuella samlag. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva riskbeteenden kring sexuellt överförbara infektioner bland ungdomar och unga vuxna i Sverige. Metod: Artiklar samlades in genom en systematisk litteratursökning i databasen Pubmed.
FörvÀntningar pÄ det framtida serviceutbudet inom Àldreomsorgen i LuleÄ kommun, utifrÄn generationsspecifika vÀrderingar och förvÀntnigar
Inom Socialförvaltningen finns det en förestÀllning om nya behov och förvÀntningar pÄ Àldreomsorgen i framtiden, vilket har skapat en osÀkerhet i kommunen. Attityderna till de Àldre kommer i framtiden sannolikt att formas utifrÄn andra vÀrderingar Àn idag. MÀnniskor frÄn olika generationer kan ha olika vÀrderingar vilket kan skapa vÀrderingsförÀndringar med nya förvÀntningar. Fokus i denna uppsats ligger pÄ detta problem och syftet Àr att jÀmföra vilka vÀrderingar och dÀr igenom förvÀntningar som finns i generationerna 1946 och 1966 i LuleÄ kommun, nÀr det gÀller det framtida serviceutbudet. Orsaken Àr att dÄ behoven och förvÀntningarna synliggjorts Àr det möjligt att tillfredsstÀlla dessa.
Social delaktighet hos ungdomar och vuxna med cerebral pares
Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar och vuxna med cerebral pares och en kommunikativ nedsÀttning upplever och resonerar kring vad som pÄverkar social delaktighet i vardagliga aktiviteter. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats i form av innehÄllsanalys. Datainsamling genomfördes med skriftliga intervjuer via internet utifrÄn en intervjuguide samt genom tillgÄng till dagboksanteckningar. Analysen resulterade i ett tema "Samverkan av interna och externa faktorer pÄverkar upplevelsen av social delaktighet i vardagliga aktiviteter" samt tvÄ kategorier ?Personliga faktorer? och ?Omgivningsfaktorer?.
Att anvÀnda Dynamisk pedagogik för att bearbeta konflikter : Nio pedagogers syn pÄ hur man, med Dynamisk pedagogik kan bearbeta och hantera konflikter som uppstÄr pÄ sin arbetsplats
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Dynamisk pedagogik, kan anvÀndas för att bearbeta och hantera konflikter i förskolans och skolans vÀrld.Följande frÄgestÀllningar har besvarats i uppsatsen:-Hur definieras konflikter av lÀrare och tidigare studenter som lett eller gÄtt kurser i Dynamisk pedagogik?-Vad innebÀr konfliktbearbetning bland barn och vuxna med hjÀlp av Dynamisk pedagogik och hur skiljer det sig frÄn annan konflikthantering?-Hur anvÀnds konfliktbearbetning/ hantering i arbetet med barn och vuxna med hjÀlp av Dynamisk pedagogik?-Hur kan Dynamisk pedagogik anvÀndas för att förebygga och hantera mobbning i skolan?-Hur ser lÀrare och tidigare studenter som lett eller gÄtt kurser i Dynamisk pedagogik pÄ aggressivitet och vÄld bland barn och vuxna och hur kan sÄdana beteenden hanteras?-Hur upplever respondenterna att de har pÄverkats av den Dynamiska pedagogiken nÀr det gÀller deras sÀtt att hantera konflikter och vad anser de att lÀrare ska ha för kunskaper om konfliktbearbetning/ hantering?Den metod som anvÀnts för att belysa frÄgestÀllningarna har varit intervjuer med nio lÀrare som undervisar i Dynamisk pedagogik alternativt lÀst kurser i Dynamisk pedagogik.HÀr följer en sammanfattning av resultatet frÄn respektive frÄgestÀllning:Hur definieras konflikter av lÀrare och tidigare studenter som lett eller gÄtt kurser i Dynamisk pedagogik?De flesta av studiens deltagare ser konflikter som ett sÀtt att utvecklas och samtliga deltagare anser att konflikterna behöver hanteras för att inte konflikten ska utvecklas destruktivt. En konflikt kan uppstÄ pÄ grund av att mÀnniskor har olika behov och dÀrför inte kan komma överens..
Sjuksköterskors upplevelser av att stödja personer med fetma till livsstilsförÀndringar
Förekomsten av fetma har ökat under en kort period i mÄnga delar av vÀrlden. I Sverige har fetma hos vuxna dubblerats under de tvÄ senaste Ärtiondena och finns nu hos tio procent av bÄde mÀn och kvinnor. Sjuksköterskor har en nyckelroll nÀr det gÀller stöd och vÄrd till personer med fetma. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att stödja personer med fetma till livsstilsförÀndringar. Data samlades in genom intervjuer med Ätta sjuksköterskor varav fyra var distriktssköterskor och övriga sjuksköterskor utan specialistutbildning till distriktssköterska.
Semester - en social konstruktion: en kvalitativ studie om synen pÄ semester i tvÄ generationer
Bakgrund: Trots att Sverige sedan 1938 har haft en semesterlagstiftning som berÀttigat alla svenska arbetare semester, har intresset för forskning kring semester varit relativt svalt. Först under de senaste 15-20 Ären har intresset ökat nÄgot. Idag har vi i Sverige fem veckors semester. Semesterdrömmar och planering av semestern upptar mycket av mÄnga mÀnniskors tid. Fenomenet semester har sÄledes stort inflytande pÄ vÄr vardag och formar oss mÀnniskor till viss del som individer och Àr dÀrför Àven sociologiskt mycket intressant.Syfte: Att genom intervjuer undersöka ett antal svenska arbetstagares (och dÀrmed ocksÄ semestrares) uppfattningar och syn pÄ semester i tvÄ olika generationer.FrÄgestÀllningar: Vad finns det för mönster nÀr det gÀller synen pÄ semester och skiljer sig dessa Ät i de bÄda Äldersgrupperna?Vilka semesterideal förekommer och hur pÄverkar de semesterfiraren?Dagens samhÀlle Àr starkt knutet till konsumtion.
Gömda - en dokumentÀrromans uppbyggnad : Problematik med faktionsepik
Abstract Idag Àr litteratur som pÄstÄs beskriva sanna hÀndelser mycket populÀr, framför allt bland yngre lÀsare. Ofta skildrar denna litteratur ett extraordinÀrt mÀnniskoöde som kryddas med inslag av vÄld, sex och olika övergrepp. Det Àr en persons subjektiva sanning som berÀttas, ofta av en journalist. Ett begrepp som ofta anvÀnds för att beskriva sÄdan litteratur dÀr fakta och fiktion blandas Àr faktion eller faktionslitteratur.  LÀsning av faktion har naturligtvis blivit allt vanligare Àven i skolan dÀr mÄnga lÀrare nöjer sig med att eleverna intresserat lÀser denna litteratur. Problemet Àr dock att mÄnga av dessa yngre och oerfarna lÀsare helt okritiskt hÄller allt det de lÀser för sant.
SprÄkval - obligatoriskt för vissa men frivilligt för andra
 Variationer i svensk verbböjning: En korpusundersökning (Fredrik Smeds, D-uppsats i Svenska sprÄket, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för sprÄk 2008). I uppsatsen undersöks svensk verbböjningsvariation frÄn första hÀlften av 1800-talet till vÄra dagar dels genom studier av facklitteratur, ordböcker och ordlistor frÄn skilda tider, dels genom att studera korpusar med skönlitteratur och brev skrivna av August Strindberg, Àldre och yngre romaner samt dagstidningar frÄn 1965?2004. De Àldre romanerna Àr skrivna frÄn första halvan av 1800-talet till första halvan av 1900-talet, och de yngre runt 1980. Materialet tillhandahölls av SprÄkdata vid Göteborgs universitet och omfattar ca 126 miljoner ord.
P?verkar intag av ?gg niv?er av trimetylamin-N-oxid i blodet? En systematisk ?versikt
Syfte:
Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring om regelbundet intag av ?gg p?verkar niv?er av trimetylamin-N-oxid (TMAO) i plasma hos vuxna.
Metod:
En litteraturs?kning genomf?rdes i databaserna PubMed, Scopus och Cochrane Library 25 januari 2023. Inklusionskriterierna var vuxna ?18 ?r, intervention best?ende av ?gg eller ?ggula, kontroll best?ende av ?ggsubstitut/?ggvita/habituell kost/annat livsmedel som inte inneh?ller ?ggula, utfallet TMAO i plasma och studiedesign RCT. Artiklarna skulle vara skrivna p? engelska eller svenska.
Att lÀsa och skriva med IKT : informations och kommunikationsteknologinsinverkan pÄ unga vuxna dyslektikerslÀs- och skrivutveckling
Syftet var att ta reda pÄ hur sju unga vuxna personer med diagnosticerad dyslexi/specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter upplevde de tekniska hjÀlpmedel som de anvÀnde under sin skoltid. En kvalitativ undersökning med samtalsintervjuer gjordes utifrÄn ett sociokulturellt och relationellt perspektiv. Personerna som blev intervjuade fick beskriva vilka program de anvÀnt och berÀtta hur de upplevde datorstöd och tekniska hjÀlpmedel. DÀrefter fick de beskriva vad de anser hade hjÀlpt dem bÀst i deras lÀsning och skrivning. Resultatet visade att informanternas socioekonomiska bakgrund speglade tidpunkten för deras diagnosticering.
De yngre elevernas uppfattning om Àmnet matematik
Syftet med detta arbete var att undersöka och lyfta fram de yngre elevernas uppfattningar om Àmnet matematik, dess anvÀndbarhet och deras sjÀlvbild i förhÄllande till Àmnet matematik. Vi började vÄrt arbete med litteraturstudier för att sÀtta oss in i Àmnet och tog kontakt med vÄr undersökningsklass. Den empiriska delen i vÄr studie genomfördes vid en skola i Norrbotten i Är tvÄ, som bestod av 17 elever. Undersökningsgruppen som fick stÄ modell för vÄr studie bestod av nio elever, fem pojkar och fyra flickor. Det mÀtinstrument vi anvÀnde oss av var intervjuer, detta för att fÄ en mÄngfald av elevernas egna uppfattningar om Àmnet matematik.
Har mykoprotein effekt p? glukosmetabolism? - En systematisk ?versiktsartikel om postprandiell p?verkan p? blodglukos vid intag av mykoprotein i j?mf?relse med animaliskt protein hos friska vuxna
Syfte: Syftet med den h?r systematiska litteratur?versikten ?r att unders?ka det
vetenskapliga underlaget f?r mykoproteins effekt p? postprandiellt blodglukos
j?mf?rt med motsvarande m?ngd animaliskt protein hos friska vuxna.
Metod: Den systematiska litteraturs?kningen till ?versiktsartikeln genomf?rdes i
databaserna PubMed och Scopus. Efter litteraturs?kningen granskades
samtliga artiklars titel och abstract f?r att bed?ma relevans. D?refter l?stes
artiklar i fulltext och exkluderades om de inte uppfyllde inklusionskriterierna.
Inklusionskriterier var friska vuxna ?ver 18 ?r och utfallsm?ttet skulle vara
postprandiellt blodglukos m?tt som AUC/iAUC, efter intag av mykoprotein
j?mf?rt med motsvarande m?ngd animaliskt protein.
Livskvalitet ? hur uppfattas fenomenet?
Syftet med denna studie var att belysa skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan tvÄ grupper, dels hos unga vuxna i början av arbetslivet och dels hos nyblivna pensionÀrer. Undersökningsgruppen bestod av sex informanter ur vardera grupp. Datainsamlingen utfördes med inspiration av en fenomenografisk ansats som en kvalitativ intervjustudie utifrÄn en öppen frÄga: Vad innebÀr livskvalitet för dig? Data analyserades sedan utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys inspirerad av fenomenografi vilket resulterade i fyra kategorier: En god hÀlsa, Arbetets betydelse, En fritid samt Ett rikt liv. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan de tvÄ grupperna.
Att vÀxa upp med en förÀlder med bipolÀr sjukdom
Barn till psykiskt sjuka Àr en utsatt grupp. De löper ökad risk för hÀmmad psykosocial utveckling och för att utveckla egna psykiska svÄrigheter under uppvÀxten eller i vuxen Älder. Barnens situation har lÀnge varit osynliggjord men pÄ senare tid har den uppmÀrksammats alltmer i samhÀllet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vuxna barns upplevelser av att ha vuxit upp med en förÀlder med bipolÀr sjukdom. Undersökningen var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio personer.
Arbetsterapeuters erfarenheter av arbetet i ett team för rehabilitering av vuxna med förvÀrvad hjÀrnskada
Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta i ett team med rehabilitering av vuxna med en förvÀrvad hjÀrnskada. Sex arbetsterapeuter verksamma pÄ rehabiliteringskliniker i VÀsterbotten och i Norrbotten intervjuades. Det insamlade materialet analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Strukturens betydelse för en effektiv rehabiliteringsprocess?, ?Samarbete ger rehabiliteringen ett mervÀrde? och ?Arbetsterapeutens roll med aktivitet i fokus?. Resultatet visade pÄ behovet av ett strukturerat arbetssÀtt i teamet dÀr en gemensam ledare Àr betydelsefull för att driva rehabiliteringsprocessen.