Jag har gjort fem kvalitativa intervjuer med ett idrottsledare om deras upplevelser av diskriminering inom idrotten. FÄ studier har gjorts om diskriminering inom idrotten och det Àr pÄ grund av detta som den hÀr uppsatsen kom till. Syfte Àr att belysa nÄgra idrottsledares upplevelser av diskriminering inom idrotten och vilka konsekvenser diskrimineringen kan leda till. Jag har utgÄtt frÄn diskrimineringslagens sju aspekter pÄ diskriminering. Jag har anvÀnt mig av Interpretative phenomenological analysis (IPA) med ett semistrukturerat upplÀgg pÄ intervjuerna dÀr jag försökt fÄ fram respondenternas livsvÀrld det vill sÀga hur respondentens vardagssituation ser ut.

I den hÀr studien undersöks genom semistrukturerade intervjuer hur elitidrottsföreningar bygger upp sitt varumÀrkeskapital inom den professionella idrotten. Sex stycken marknadsansvariga inom idrottsföreningarna som Àr verksamma inom respektive förening har intervjuats för att fÄ reda pÄ deras syn pÄ byggnationen av ett varumÀrkeskapital inom den nÀmnda kontexten. Anledningen till detta var för att pÄ bÀsta sÀtt kunna ta del av kunskap erfarenhet och information som dessa respondenter sitter pÄ. SÄ som mÄnga författare fastslÄr som jag pÄvisar i min inledning som Uggla, (2002) Lagergren, (1998), Aaker, (1996) sÄ blir vikten av varumÀrket allt viktigare för organisationer i dagens samhÀlle. För att nÄ ett bra resultat och samtidigt följa med i marknadens utveckling och hÀvda sig mot sina konkurrenter blir det allt mer diskussion kring varumÀrkesfrÄgor inom organisationer. Resultaten av denna studie pÄvisar hur ett varumÀrkeskapital skapas för elitidrottsföreningar genom en intern process och pÄverkan.

Det finns olika teorier som beskriver faktorer föratt skapa organisatoriskt lÀrande. I denna studie har det undersökts hur faktorer, för lÀrande organisationer, samvarierar inom tvÄ stora, svenska företag. De tvÄ företagen har definierat var sitt problem som Àr relaterade till organisatoriskt lÀrande. Studien har Àven undersökt om dessa samvariationer kan anvÀndas för att bidra till en lösning pÄ de problem företagen har. Empiri frÄn de tvÄ företagen har samlats in genom enkÀter och svaren har sedan analyserats med hjÀlp av analysverktyget IBM SPSS Statistics.

Denna studie undersöker kvinnors erfarenheter av att inneha fackliga förtroendeuppdrag inom Industrifacket Metall och utgÄr frÄn Yvonne Hirdmans teori om genussystem samt delar av Anthony Giddens struktureringsteori dÀr det praktiska medvetandet Àr i centrum. Semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor anstÀllda vid tre olika företag genomfördes och analyserades utifrÄn tre teman; arbetet, fackföreningen samt privatlivet och resultaten anvÀnds i exemplifierande syfte. Respondenternas erfarenheter visar att ojÀmstÀlldhet rÄder inom omrÄdena och trots att de upplever att detta har förbÀttrats sedan nÄgra Är tillbaka, sÄ Àr det mycket som tyder pÄ att diskrimineringen har antagit mer subtila uttryck Àn tidigare..

SammanfattningCorporate Social Responsibility (CSR) Àr ett arbetsomrÄde som drar mer och mer intresse till sig, inte minst med inköp och leverantörer i fokus. Ett stort antal akademiska artiklar hanterar ÀmnetCSR och företag utsÀtts dagligen för situationer som krÀver omfattande CSR-aktiviteter. Dessaaktiviteter skall inte enbart neutralisera hot kopplade till CSR utan Àven skapa positiva effekter för företaget inom detta omrÄde. Litteratur och artiklar inom omrÄdet fokuserar pÄ hur globala företagintegrerar sociala- och miljöfrÄgor i deras leverantörskedjor, ofta genom en sÄ kalladuppförandekod (Code of Conduct, Àven kallad CoC), som leverantörer mÄste följa för att fÄ leverera till företaget. Trots att artiklarna Àr mÄnga inom Àmnet, finns det fÄ som diskuterar hurimplementeringen av dessa uppförandekoder och CSR-frÄgor skall gÄ till.

HuvudfrÄga; Vad pÄverkar konsumenters val av premiumvarumÀrken inom produktkategorin outdoorklÀder?NÀr det gÀller internationalisering av företag Àr det viktigt att besluten Àr vÀl underbyggda. DÀrför tror författarna att en förstÄelse av företaget kommer att bidra till rÀtt val av etableringsmetod. Detta Àr ett vÀl studerat omrÄde inom internationell handel och flertalet forskare försöker att besvara pÄ frÄgorna; hur, varför och nÀr? Metoden bestod av semistrukturerade intervjuer, vilka var kvalitativa, och observationer, vilka var kvantitativa.

Patienter med psykisk ohÀlsa löper större risk att drabbas av somatiska sjukdomar. Utvecklingen av psykiatrivÄrden gör att allt fler patienter med psykisk ohÀlsa vÄrdas inom somatisk vÄrd. Psykisk ohÀlsa Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem. Personer med psykisk ohÀlsa Àr en stigmatiserad grupp bÄde i samhÀllet i stort och inom vÄrden. Sjuksköterskan kommer med största sannolikhet att möta patienter med psykisk ohÀlsa i sitt arbete inom somatisk vÄrd. Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med psykisk ohÀlsa inom somatisk vÄrd. Metod: litteraturstudie med nio kvalitativa artiklar och en mixed method som underlag.

Kompetensutveckling för de anstÀllda inom den kommunala omsorgen Àr ett Àmne som varit pÄ agendan i den offentliga debatten de senaste Ären. För ett par Är sedan genomfördes ett större kompetensutvecklingsprojekt för de anstÀllda inom verksamhetsomrÄdet omsorg om funktionshindrade i Stockholms stad. Följande studie tog sin utgÄngspunkt ur nÀmnda projekt och syftade till att undersöka vad som motiverade vÄrdare inom omsorgen om funktionshindrade att ta del av kompetensutveckling alternativt vÀlja att avstÄ. Sex personer intervjuades för studien och materialet genomgick en tematisk analys. Resultatet visade att de frÀmsta motiven till att ta del av kompetensutveckling var det personliga intresset samt att utöka sina kunskaper i yrket för att kunna utföra ett bÀttre arbete.

Nya styrmodeller inom den privata sektorn har lÀnge varit viktig för utvecklingen och har pÄ senare tid spridit sig till offentlig sektor. New Public Management (NPM) Àr samlingsnamnet för icke-vinstdrivande offentliga organisationers sÀtt att mer och mer efterlikna styrmodeller frÄn den privata sektorn. Detta gör offentliga organsisationer genom att agera för effektivisering av arbetet inom organisationen. En vanlig styrmodell som offentlig sektor har snappat upp Àr Balanced Scorecard (BSC), eller det svenska namnet Balanserad styrning. Inom SkellefteÄ kommun har BSC funnits under en lÀngre tid och Àr en etablerad styrmodell inom kommunen.

Den inre marknaden inom europeiska unionens grÀnser innebÀr mÄnga möjligheter för dess medborgare och företag. Som medborgare kan man flytta till ett annat land inom EU för att t.ex. studera eller arbeta. Som företag kan man för att expandera verksamheten vÀlja att etablera sig eller sÀlja sina varor eller tjÀnster i ett annat EU-land. Den inre marknaden fungerar oftast vÀl, men naturligtvis kan problem ibland uppstÄ med tolkningen av gÀllande regler.

Studien fokuserar kring Àmnet implementering av en teknisk plattform inom en organisation. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera vilka problem som kan uppstÄ vid införandet av en teknisk plattform inom en verksamhet samt varför dessa problem uppstÄr. För att besvara frÄgestÀllningen genomfördes en kvalitativ fallstudie av ett projekt inom Region SkÄne dÀr fokus lÄg pÄ att implementera en teknisk plattform. Resultatet frÄn studien pÄvisade tre centrala problem som projektet stötte pÄ under implementeringen av den tekniska plattformen men Àven orsaken till dessa problem. De tre centrala problem som identifierades var samarbets- och tekniska problem men Àven svÄrigheter att följa tidsplanen.

AnvÀndbarhet Àr nÄgot som blir allt mer viktigt inom den tekniska vÀrlden i samma takt som teknik blir större i mÀnniskans vardag. För att fÄ in anvÀndbarhet inom system sÄ behöver anvÀndarna vara delaktiga och dÀrmed fÄ uttrycka sina Äsikter om systemet som ska byggas eller göras om. Detta kallas för anvÀndarmedverkan. Inom systemutveckling ska det oftast gÄ fort och utvecklas i olika intervaller sÄ flexibelt som möjligt. Ett sÄdant arbetssÀtt kallas för Scrum, och Àr en agil metod.

Krisberedskapsmyndigheten har upphandlat ett nytt radiokommunikationssystem (Rakel) som ska implementeras inom flertalet verksamhetsomrÄden, bland dessa polisorganisationen. Syftet med detta arbete Àr att belysa vilka eventuella hÀlsorisker som kan följa med det nya systemet samt hur krisberedskapsmyndigheten och fackförbunden arbetat med upphandlingen. Under arbetets gÄng har vi försökt spegla en nyanserad bild av den forskning som finns inom det elektromagnetiska omrÄdet. Den forskning vi beskriver i arbetet Àr en sammanstÀllning av bÄde de positiva och negativa stÄndpunkterna i frÄgan. De övriga kÀllor som vi anvÀnt Àr frÀmst intervjuer med personal frÄn Krisberedskapsmyndigheten, polisförbundet och brandförsvaret.

Studiens syfte var att se vilka personlighetsegenskaper som anses vara nödvÀndiga inom polisyrket samt om dessa sammanfaller med Big Five dimensionerna.     Tidigare studier har utförts och pÄvisat samband mellan polislÀmplighet och personlighet. Det har pÄvisats en negativ samband mellan neuroticism och prestation inom polisyrket samt ett positivt samband mellan extraversion och prestation inom polisyrket.     För att belysa arbets- och personkrav för poliser intervjuades sex personer av bÄde manligt och kvinnligt kön. Urvalet bestod av poliser frÄn Södra Sverige. Intervjupersonerna fick besvara frÄgor utifrÄn en utformad intervjuguide som bestod av tre olika delar: vilka krav poliser stÀlls inför i sitt arbete, vilka egenskaper poliser har samt om dessa tvÄ delar sammanfaller med Big Five dimensionerna.     Resultatet visade pÄ att intervjupersonerna tog upp Ätta olika nödvÀndiga egenskaper inom polisyrket: tolerans, Àrlighet, analysförmÄga, kommunikation, samvetsgrannhet, neuroticism, trevlighet, öppenhet och extraversion.     I diskussionen framgick det att tidigare studier och den utförda studiens resultat hade mycket gemensamt. De egenskaper som ansÄgs vara nödvÀndiga inom polisyrket enligt de sex intervjupersonerna hade relativt god överensstÀmmelse med tidigare forskning inom omrÄdet samt polisens aktuella kravprofiler som anvÀnds vid rekrytering..

I tidigare forskning har visats att arbetsgivare gör misstaget att tÀnka att sammamotivationsfaktorer, som motiverar dem sjÀlva ocksÄ Àr de faktorer som motiverar medarbetarna. DÀrför Àr det viktigt att undersöka vilka faktorer som motiverar medarbetare för att fÄ en vÀlmÄende personal. En kvantitativ undersökning genomfördes rörande olika motivationsfaktorer inom Àldreomsorgen i PiteÄ kommun och jÀmfördes med en tidigare undersökning genomförd i Stockholm. FrÄgestÀllningarna var: Hur rangordnar medarbetarna inom Àldreomsorgen de olika motivationsfaktorerna? och Skiljer sig rangordningen mellan medarbetarna inom Àldreomsorgen i PiteÄ och medarbetarna inom Àldreomsorgen i Stockholm Ät? Respondenterna i undersökningen var 32 personer, som arbetar inom Àldreomsorgen i PiteÄ.