Krävande beteende bland personer med demenssjukdom är en stor utmaning för personal som arbetar inom äldrevård. Syftet med studien var att beskriva hur krävande beteende hos personer med demenssjukdom påverkade bemötandet de fick av personalen och personalens Arbetsklimat. Studien genomfördes med en metod för enkätstudier. Resultatet visade att arbetskamrater är viktiga och att arbetet skulle vara nästan omöjligt att genomföra utan att arbeta i team, där arbetskamraterna ger varandra trygghet och respekt. Resultat visade också att påverkan på arbetstrivsel är stor oavsett arbetsplats och utbildning.

Introduktion: Arbetsrelaterade besvär orsakade av stress och psykiska påfrestningar är vanligt förekommande. Arbetsplatsen är en miljö där människor spenderar en stor del av sin dag och är därför en betydande arena för hälsofrämjande arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som påverkar anställdas psykiska hälsa. Metod: Metoden som användes i föreliggande studie var litteraturstudie. Databassökningen gjordes i databaserna PsycInfo och Academic Search Elite. Resultatet innefattar 8 vetenskapliga artiklar.

Vår slutsats är att det finns en relation mellan ledarskap och hälsa men att gå så långt som att påstå att det finns något som kan kallas för "det hälsosamma ledarskapet" vill vi inte göra. Vår analys visar på vikten av att skapa förutsättningar för ett psykiskt välmående i organisationen, inte bara ett fysiskt. En god hälsa förknippas med ett gott Arbetsklimat och ett gott Arbetsklimat anser vi uppkommer genom att de förväntningar som medlemmarna inom organisationen har på varandra, både chefer och medarbetare, överensstämmer. Om ledarskapet är auktoritärt eller mer coachande är egentligen inte av betydelse så länge medarbetare och chefer är överens om vilken typ av ledarskap som ska utövas. För att lycks med detta är kommunikation ett viktigt verktyg.

Huvudsyftet med denna kvalitativa studie är att, med hjälp av pedagogiskt drama som metod, utveckla en arbetsgrupp inom handikappomsorgen i Östra Göinge kommun. Som underlag för att ta reda på gruppens utvecklingsbehov svarade gruppmedlemmarna på en enkät med öppna frågor. Av denna framgick att gruppens kommunikation och Arbetsklimat är deras främstautvecklingsbehov. Kommunikation och Arbetsklimat är faktorer som både kan ha en positiv och negativ inverkan på organisationer. I syfte att utveckla behoven genomfördes, vid tre tillfällen, olika former av gruppövningar med gruppen.

Den stressrelaterade ohälsan har ökat drastiskt på senare år. För att vända denna trend är det viktigt att reducera riskfaktorerna i arbetslivet, men även stärka aspekter av arbetsmiljön som kan bidra till bättre hälsa och välbefinnande. Studiens övergripande syfte var att bidra till en ökad förståelse för hur ledarskap och Arbetsklimat kan främja bättre hälsa. Det specifika syftet var att undersöka den relativa betydelsen av olika bakgrunds-, Arbetsklimats- och ledarskapsfaktorer för fyra olika dimensioner av medarbetares välbefinnande. Enkätsvar från anställda på ett revisionsbolag låg till grund för studien.

 Syftet med studien var att belysa biståndshandläggares arbete i team och deras upplevelser av arbete i team. Frågeställningarna var: Hur arbetar biståndshandläggare i team? Hur upplever biståndshandläggare sitt arbete i team? Vilka svårigheter finns det medteamarbete? Vilka positiva erfarenheter har biståndshandläggare av teamarbete? Det ärviktigt att problematisera och fördjupa kunskapen om hur det allt mer populära teamarbetet upplevs. Aktuell forskning säger att för att teamarbete ska fungera krävs ett bra Arbetsklimat. Studien inspirerades av teorier om team, organisationsteorier och Antonovskys begrepp KASAM.

Syftet med den här studien var att försöka förklara utbrändhet genom att försöka förstå människors känslor av sammanhang på arbetsplatsen samt att försöka utröna vilka faktorer som behövs för att människor ska få känslor av sammanhang på arbetsplatsen. Studiens tolkningsmetod var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med tre personer som arbetar inom ett vård- och omsorgsprojekt: en projektledare och två medarbetare. Vi har utifrån Giorgis analysmetod tolkat att Arbetsklimat och socialt stöd, ledarskap, arbetsbelastning, tydlighet samt delaktighet är områden som är viktiga för att få en känsla av sammanhang på arbetsplatsen. Analysen av intervjupersonernas utsagor skedde utifrån Aaron Antonovskys salutogenetiska synsätt och hans begrepp KASAM - känsla av sammanhang.

Detta examensarbete är en studie om hur karaktärsämneslärare inom gymnasieskolans medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmåga. I uppsatsen synliggörs definition av kreativitet, arbetssätt för att främja kreativitet samt vad som är utmärkande för kreativa Arbetsklimat. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie i form av intervjuer som utmynnar i förståelse och handlingsmönster för de arbetssätt dessa pedagoger använder sig av för att främja kreativitet hos eleverna. Fem lärare från två olika gymnasieskolors medieprogram i skilda kommuner ingick i granskningen. Karaktärsämneslärarna definierar kreativitet med att det handlar om elevers personliga förnyelse av både tanke- och handlingsmönster.

EBP tillverkar karosskomponenter för eftermarknaden till bilindustrin. Presshallen har genomgått en större förändring genom en investering i en presslinje. Förändringsprocessen har påverkat pressoperatörernas psykosociala Arbetsklimat.Vi valde att undersöka medarbetarnas psykosociala Arbetsklimat och hur förändringen har påverkat arbetsmotivationen bland medarbetarna på pressavdelningen. Undersökningens syfte var att studera hur medarbetarna uppfattar sin arbetssituation idag jämfört med före förändringen och hur man som ledare kan förbättra och skapa ett klimat för ökad motivation.Tillvägagångssättet för insamlingen av primärdata har skett genom en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen var övergripande inom problemområdet och användes som underlag för intervjuerna.

EBP tillverkar karosskomponenter för eftermarknaden till bilindustrin. Presshallen har genomgått en större förändring genom en investering i en presslinje. Förändringsprocessen har påverkat pressoperatörernas psykosociala Arbetsklimat. Vi valde att undersöka medarbetarnas psykosociala Arbetsklimat och hur förändringen har påverkat arbetsmotivationen bland medarbetarna på pressavdelningen. Undersökningens syfte var att studera hur medarbetarna uppfattar sin arbetssituation idag jämfört med före förändringen och hur man som ledare kan förbättra och skapa ett klimat för ökad motivation. Tillvägagångssättet för insamlingen av primärdata har skett genom en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen var övergripande inom problemområdet och användes som underlag för intervjuerna.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur ledningen i den aktuella organisationen arbetar för att marknadsföra sig gentemot sina medarbetare för att vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare vill vi beskriva och analysera om medarbetarna uppfattar organisationen som en attraktiv arbetsgivare och vad som bidrar till deras uppfattning. Vi har också för avsikt att beskriva och analysera hur uppfattningarna mellan ledning och medarbetare stämmer överens.För att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar genomfördes enintervjustudie med personer ur företagsledningen. Dessutom  genomfördes en enkätstudie bland medarbetarna på den största avdelningen på företaget.Resultaten visar att ledningen indirekt arbetar med intern Employer Branding på olika sätt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta görs bland annat genom att försöka skapa en gemensam värdegrund, bra Arbetsklimat och sociala förutsättningar på arbetsplatsen.

World Health Organization (WHO) skriver att upp till 70 procent av allapatientavvikelser beror på bristande kommunikation och Socialstyrelsen skriver att 8,6procent av patienterna inom slutenvården drabbas av en vårdskada. Hälso- och sjukvårdär en riskfylld verksamhet och att använda checklistor och träna teamarbete ger ensäkrare vård och bättre kommunikation. Många organisationer och myndigheterförespråkar nu SBAR, vilket står för Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd ochRekommendation, som ett effektivt och säkert kommunikationsverktyg. Syftet medlitteraturstudien var att kartlägga vilken evidens och vilka effekter SBAR har påpatientsäkerhet, kommunikation och arbetsmiljö, samt hur SBAR kan implementeras. Istudiens resultat framkom förbättrad kommunikation genom bättre struktur, rätt ochtydligare uppgifter samt effektivare överlämningar.

Detta examensarbete är en studie om hur karaktärsämneslärare inom gymnasieskolans medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmåga. I uppsatsen synliggörs definition av kreativitet, arbetssätt för att främja kreativitet samt vad som är utmärkande för kreativa Arbetsklimat. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie i form av intervjuer som utmynnar i förståelse och handlingsmönster för de arbetssätt dessa pedagoger använder sig av för att främja kreativitet hos eleverna. Fem lärare från två olika gymnasieskolors medieprogram i skilda kommuner ingick i granskningen. Karaktärsämneslärarna definierar kreativitet med att det handlar om elevers personliga förnyelse av både tanke- och handlingsmönster.

Syftet med detta examensarbete har varit att genomföra en nulägesanalys av Hall 7 på Sapa Heat Transfer AB i Finspång. Utifrån nulägesanalysen togs åtgärdsförslag fram som kan generera en effektivare uppvärmning, mindre yttre utsläpp och behagligare Arbetsklimat. Problemet i Hall 7 är att processventilationen för varmvalsverk 2051 är ålderstigen och underdimensionerad, den saknar även värmeåtervinning och rening av processfrånluften. Detta leder till oplanerade driftstopp, höga underhållskostnader samt hög energianvändning.För att finna åtgärdsförslag för dessa problem genomfördes en nulägesanalys av Hall 7 genom att mäta luftflöden och temperaturer, analysera utsläppsmätningar och energianvändning samt intervjua personal.Utifrån dessa mätningar har fyra olika åtgärdsförslag tagits fram. De fyra åtgärdsförslagen är benämns: YIT, YIT (Enklare), Homehall och Ökad tilluft.Det åtgärdsförslag som anses vara bäst lämpat för att generera en effektivare uppvärmning, ge mindre yttre utsläpp samt ett behagligare Arbetsklimat i Hall 7 är åtgärdsförslag Homehall.

Uppsatsen analyserade vad som kan ge arbetsglädje samt utvärderade effekter på upplevd hälsa, gott liv och arbetsglädje av de ergonomiska åtgärder som vidtagits på ett större livsmedelsföretag. Ergonomi här definierat ur ett helhetsperspektiv: Människan är en komplex varelse och hon granskades i den kontext som arbetet och arbetsorganisationen utgjorde. Frågeställningen utvärderas i termer av målbildens nyckelord. Målbild är:?Vi bidrar till ett lönsamt Alexander genom meningsfullt arbete där alla medarbetare känner glädje och trivsel samt bibehåller god hälsa.