Enligt Blekinge Polismyndighets mångfalds- och likabehandlingsplan är rekrytering av fler kvinnor till chefsfunktioner ett av målen för ökad jämställdhet. En åtgärd som vidtagits för att uppnå målsättningen inom myndigheten är Kvinnligt nätverk. I 10 år har nätverket bedrivits men Blekinge Polismyndighet har fortfarande det lägsta antalet kvinnliga chefer i landet. Vilken betydelse har Kvinnligt nätverk på individ- och organisationsnivå? Tidigare forskning pekar på flera olika faktorer till att kvinnor inte avancerar i samma utsträckning som män.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur gymnasieelever menar sig uppleva och förhålla sig till sin diagnos. Uppsatsen utgår från Michel Foucaults teorier kring avvikelse, normalitet och den pastorala makten. Teorierna gör det möjligt att komma bakom etablerade normer och bidra till den pedagogiska yrkesrollens utveckling. Litteraturgenomgången fokuserar på forskning som behandlar specialpedagogik, diagnosens påverkan på självuppfattning och självkänsla och diagnosens roll i stigmatisering och stämpling av individer.Uppsatsen har en kritisk forskningsansats för att försöka synliggöra bakomliggande orsaker till elevernas förhållningssätt. Den empiriska delen består av en kvalitativ studie där vi använder oss av semistrukturerade, personliga, intervjuer för att söka svar på hur sex gymnasieelever menar sig uppleva och förhåller sig till sina diagnoser.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ungdomar hanterar normer kring kön och sexualitet.De centrala frågeställningarna är:Hur positionerar ungdomarna sig i förhållande till samhällets rådande diskurser kring kön?Hur beskriver ungdomarna omgivningens reaktioner?Hur förhåller ungdomarna sig till omgivningens reaktioner och förväntningar? Tidigare forskning visar att ungdomar som står utanför samhällets normer kring kön och sexualitet mår sämre än andra ungdomar. Vidare finns det forskning som tyder på att ett könsstereotypt förhållningssätt fortfarande dominerar inom socialt arbete med ungdomar, och att detta inskränker ungdomarnas rörelsefrihet.Uppsatsen är en kvalitativ abduktiv studie som utgår ifrån ett queerteoretiskt perspektiv. I grunden ligger ett poststrukturalistiskt synsätt och ett socialkonstruktivistiskt sätt att se på världen som skapad i tid och rum. Insamlingen av empiri har skett genom halvstrukturerade intervjuer i realtid på internet med hjälp av ?messenger?.

Syfte: Att ur ett intensivvårds- och röntgensjuksköterskeperspektivbeskriva och jämföra upplevelser och erfarenheter av att utföra CT-hjärna på enneurointensivvårdsavdelning. Metod: En deskriptiv intervjustudie medkvalitativ design användes, där åtta sjuksköterskor inom professionernaröntgen- och intensivvård deltog. Resultat:Intensivvårdssjuksköterskorna såg fram emot att apparaten skulle börja användaspå avdelningen, medan röntgensjuksköterskorna upplevde en frustration över attför lite tid och resurser avsatts för att kunna utföra undersökningen påavdelningen på ett bra sätt.  Intensivvårdssjuksköterskornaupplevde en tidsbesparing att kunna utföra undersökningen på avdelningen medanröntgensjuksköterskornas uppfattning var att man hann undersöka färre patientertotalt under samma tid. Resultatet visar också att sjuksköterskorna i bådagrupperna är medvetna om riskerna med intrahospitala transporter och ansermöjligheterna att utföra CT-hjärna på avdelningen som fördelaktigt förpatienten ur säkerhetssynpunkt.

Inledning: Sverige har under lång tid ansetts vara ett land med mycket låg nivå av korruption och har av andra länder setts som ett föredöme. Dock har det på senare år varit ett ökande antal mutskandaler och korruptionshärvor i landet som har gjort att problemet med korruption debatterats flitigt både av politiker och media. Göteborg är en av de kommuner som haft stora problem med korruption och under åren 2010-2011 framkom det att flera tjänstemän i Göteborgs Stad sysslat med olika former av korruption. Ett av de områden som är extra utsatt för korruption är upphandlingsenheterna då de årligen handskas med stora summor pengar.Syfte: Med denna studie vill vi bidra till en ökad förståelse kring begreppet korruption genom att vidareutveckla tidigare forskares tankar om korruptionsgynnande incitament och istället se på vilka incitament som får individer att avstå från korruption, det vill säga vilka incitament som blir korruptionshämmande. Och vår forskningsfråga blev således följande;?Vilka incitament anser de tjänstemän som arbetar med offentlig upphandling i Göteborgs Stad, har stor inverkan i deras val om att inte utföra korrupta handlingar??Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi valt en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med fem olika tjänstemän vid tre olika förvaltningar i Göteborgs Stad.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur sexualitet och maskulina genuspositioner möjliggörs och begränsas inom ramarna för en heteronormativ ordning. I den kvalitativa studien undersökte vi vilka verkningar den heterosexuella matrisen, heteronormativitet, homosocialitet, den hegemoniska maskulinitetsmodellen, normer och avvikelser har på unga mäns görande av genus och sexualitet. Våra frågeställningar var; Hur framställer informanterna maskulina och feminina genuspositioner? Hur tänker informanterna kring sexualitet? Och vilken roll spelar homosocialitet i skapandet av genus? För att ta reda på detta använde vi oss av en modifierad form av fokusgrupper, som vi kallade för gruppdiskussioner. I samtalen berörde vi givna teman som var kopplade till syftet och frågeställningarna.

Denna uppsats syfte är att beskriva och ge ökad förståelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna påverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgår ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frågeställning är: På vilket sätt upplever kvinnor, i åldern 20-30 år, sexuella handlingar med sig själv och med partner/partners och hur förhåller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig själva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har använts som verktyg för att förklara Självets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har använts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt.

En av de viktigaste nycklarna till en lärande organisation, är teamlärande. Samarbetar och arbetar de anställda tillsammans så överstiger det den enskildes kunnande. Facilitatorer arbetar med förändringsprocesser där de anställda utmanas och coachas mot att samverka aktivt för att tillsammans bilda en lärande organisation, där ett mål med processen är att leda organisationer mot att fortlöpande vilja eftersträva förbättringar med andra ord bli en lärande organisation. Det har visat att det finns en viss problematik kring att skapa grupper som frambringar förutsättningar för lärande och utveckling. Vi kände då att vi kunde bidra till den pedagogiska vetenskapen i anknytning till detta problem genom vår studie som riktar sig mot facilitatorns upplevelser av hur de påverkar förutsättningarna för utveckling och lärande i/hos arbetsgrupper.

Syftet med studien har varit att belysa problematik kring jämställdhet i läromedel sett till genusaspekter som kön och etnicitet. Särskild uppmärksamhet har lagts vid hur kvinnor framställs i populärmusikhistoria. Huvudfrågan har varit att undersöka vilka kriterier man bör beakta när man skapar läromedel ur genusperspektiv. Jag har använt mig av explorativ metod vilken innebär att man samlar in material för att täcka kunskapsluckor på det valda området. En central del av undersökningen bestod i skapandet av läromedel.Mitt resultat pekar på betydelsen av ett tvärvetenskapligt perspektiv för att en text ska vara jämställd.

Syftet med denna studie var att utveckla fördjupade kunskaper om bedömningshandlingar i matematikklassrummet utifrån ett elevperspektiv och två frågeställningar ställdes:Vad kännetecknar de bedömningshandlingar som kommuniceras under matematiklektioner?Hur uppfattar elever de bedömningshandlingar de tar emot och ger under matematiklektioner utifrån sitt lärande och sin utveckling?Studien genomfördes i form av en fallstudie i en skolklass årskurs fyra. Klassrumsobservationer och elevintervjuer användes för insamling av empiriskt material. Resultatet visar att de bedömningshandlingar som kommuniceras i matematikklassrummet till stor del är handlingar som i forskning beskrivs som gynnsamma för lärandet. Några observationer och uppfattningar skiljer sig i resultatet.

Den globala temperaturökningen vi märker av idag är, enligt bland andra FN: s klimatpanel IPCC, delvis orsakad av människans utsläpp av växthusgaser. För att hantera klimatproblematiken på ett effektivt sätt och minska utsläppen, måste alla delar i samhället involveras. Det senaste året har miljöproblem, och framför allt det om den förstärkta växthuseffekten, kommit att betraktas som samhällsbyggnadsproblem. För att få med de flesta delar av samhället i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser, har man i Norrköpings kommun valt att arbete med problematiken i ett bredare perspektiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Norrköpings kommun planerar att arbeta och arbetar med att minska sina utsläpp av klimatpåverkande gaser.

Ett problematiskt förhållande till mat kan grunda sig i en negativ kroppsuppfattning vilket isin tur kan bero på de normer och ideal som individen förväntas leva upp till för att passa in.Kroppsideal speglar inte bara hur kroppen bör se ut enligt normen, utan medföljs också avflertalet värderingar och fördomar om innehavaren. Syftet med denna studie är att utforska om,och i så fall hur, kroppsuppfattningen påverkar relationen till ätande hos gymnasieungdomar.För att fördjupa syftet användes frågeställningar som rörde kroppsuppfattning och ätmönster irelation till kön. Skillnaderna mellan könen belyses utifrån ett genusperspektiv. Totalt deltog222 ungdomar i studien som utfördes genom en enkät.Resultatet visade att det var vanligare att reglera sitt ätande eller att ha negativa känslorkopplat till ätande om kroppsuppfattningen var negativ. Det framkom även att det var någotvanligare att tjejer hade negativa känslor kopplat till ätande.

Huruvida organisationskulturer lyckas jämkas ihop har visat sig vara en viktig förutsättningför att nå framgång med sammanslagningar av olika organisationer. Under 2011 gick treförvaltningar i Göteborgs stad samman med olika kulturell särprägel; lokalförsörjningsförvaltningen, MedicHus och lokalsekretariatet. Tillsammans bildade de den nya organisationen lokalförvaltningen. Denna studies övergripande syfte är att få en förståelse för hur norm- och värderingssystemet har utvecklats på lokalförvaltningen sedan sammanslagningen och utifrån studiens resultat kunna dra slutsatser kring hur ledningen kan arbeta vidare mot en gemensam organisationskultur. För att uppnå syftet ville jag se hur de rådande normerna och värderingarna stämde överens med ledningens medarbetarpolicy och i vilken mån tidigare förvaltningarnas särprägel levde kvar.Organisationskultur är ett vitt begrepp och det finns flera olika tolkningar av begreppets definition och i vilken utsträckning det går att förändra den.

I detta arbete undersöks hur deltagarna på nätforumen Flashback och Familjeliv konstruerar kön och sexualitet. Vi vill undersöka huruvida användare på forum som är manligt respektive kvinnligt dominerade uttrycker sig på liknande sätt i diskussioner gällande sex. Vårt fokus ligger på hur olika aspekter av sexualitet diskuteras och hur man i dessa diskussioner väver in moral, normer och värderingar. Internetbaserad kommunikation och den aggressivitet som kan uppvisas där är ett mycket aktuellt ämne, bland annat i massmediala kanaler. Till exempel förs en debatt kring näthat där fokus ligger på män som uttrycker sig aggressivt och hotfullt mot kvinnor.

Rolltagande innebär att alla människor intar olika roller i förhållande till de olika individer som man har att förhålla sig till i de olika kontexterna man interagerar i. Alla intar vi olika roller i vår vardag, ibland utan att vi reflekterar över dem närmare. Dessa finns inbyggda i oss själva och utvecklas i situationen med våra medmänniskor i vardagen, socialiserade in i vårt beteende. Men vad händer när individers vanliga vardag och normativa sociala regler försvinner och ersätts av subkulturer och institutionella regler och normer. För individer intagna i anstalt finns det oskrivna, informella regler och normer och formella förhållningsregler.