Enligt WHO är övervikt en global epidemi. Gastric bypass-operationer för viktminskning blir vanligare. Syftet med studien var att undersöka psykologiska aspekter och konsekvenser av att genomgå en Gastric bypass-operation. Åtta intervjuer utfördes och analyserades med Grundad teori. Sex kategorier utformades: negativt bemötande/positivt bemötande, jag/andra, dumping som vän/dumping som fiende, att tillhöra massan/att stå ut från massan, eget ansvar/andras ansvar och bevarad självbild/förändrad självbild.

SammanfattningKoncernchefens rättsliga ställning är oklar vad avser hans rätt att företräda bolaget och hans skadeståndsansvar. Eftersom begreppet koncernchef inte förekommer i aktiebolagslagen så kan problem uppstå när man skall placera in koncernchefen i ett bolags organisation. En koncernchefs ställning riskerar att inkräkta på bolagets lag reglerade organ såsom VD och styrelse. Koncernchefen kan i vissa fall utföra uppgifter som enligt lag skall skötas av VD eller styrelse. Frågan är hur frågan om koncernchefens skadeståndsansvar skall hanteras i de fall koncernchefen får en ställning som inte är förenlig med aktiebolagslagen.

De atypiska anställningsformerna är vanligt förekommande, men det råder blandade meningar om huruvida de innebär språngbräda för fast heltidsanställning eller om de är till för att uppfylla arbetsgivarens behov för numerisk flexibilitet. Det har debatterats om atypiska anställningsformer skapar differentiering på den svenska arbetsmarknaden i form av A- och B- lag (Kreicbergs 2010:4). Syftet med denna undersökning är att förstå hur personer med atypisk anställningsform inom olika yrkesgrupper, ser på sin anställning. Detta är en kvalitativ studie med hermeneutiskt synsätt. För att samla in det empiriska materialet gjordes halvstrukturerade tematiska intervjuer där åtta respondenter från olika yrkesgrupper intervjuades.

SammanfattningEfter den 1 januari 2004 har antalet tvister angående personligt ansvar för bolagsföreträdarevad gäller bolagets skulder ökat dramatiskt. En av anledningarna till denna ökning avtvister angående företrädaransvar är lagändringen i förmånsrättslagen den 1 januari 2004. Ioch med denna lagändring förlorade skatter och avgifter sin status som prioriterade fordringari ett konkursbo. I och med denna förändring behandlas numera dessa båda statligainkomstkällor som fordringar utan förmånsrätt. Härmed är staten med SKV som ombudendast berättigad till betalning först efter att borgenärer med särskild förmånsrätt fått betalt.Innan denna lagändring kunde Skatteverket (SKV) inta en avvaktande ställning vadgäller skatter och avgifter då dessa betalades in i vilket fall.

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

Vårt syfte med denna kandidatuppsats är att undersöka svårigheter eller möjligheter som de anställda på Arbetsförmedlingen upplever kring de hjälpmedel som finns tillgängliga för att få ut en funktionshindrad i arbetslivet. Vi har i vårt arbete tittat på en specifik Arbetsförmedling där de anställda har olika yrkesområden för att få en bredare bild av arbetet med funktionshindrade. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt empiriska material.Begreppen arbetsförmåga och anställningsbarhet är komplexa begrepp men det är ändå dessa som sätter grunden för om en person ska få lönebidrag eller inte. Lönebidraget, i likhet medfunktionshinderkoden, är ett hjälpmedel som Arbetsförmedlingen använder sig av i arbetetmed att få ut funktionshindrade i arbetslivet. För att som funktionshindrad få ta del av de hjälpmedel som finns är det nödvändigt att den funktionshindrade erhåller och accepterar sinfunktionshinderkod.

Bakgrund: Stroke är en vanlig sjukdom i Sverige och varje år drabbas ca 30 000 personer. En stroke kan medföra både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar hos den som drabbats. När livskamraten drabbas av stroke kan det för den närstående komma som en chock och en ny livssituation kan uppstå. Närstående får ta på sig ett stort ansvar när livskamraten kommer hem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med sin livskamrat som drabbats av stroke.

Kompetensstegen är ett värderingsinstrument för arbetsledningen där vårdpersonalensförvärvade och behövda kompetens kontrolleras. I Västra Götalandsregionen använder intealla arbetsplatser kompetensstegen och de arbetsplatser som arbetar enligt den gör detta påolika sätt, detta kan försvåra undersköterskornas/barnsköterskornas möjligheter förkompetensutveckling och vid arbetsgivarens olika bedömningar och lönesättningar.Studiens syfte är att beskriva vilka erfarenheter undersköterskor och barnsköterskor har avkompetensstegen inom akutsjukvården.För att samla in data har vi använt en enkät med 38 frågor som delgavs 88 undersköterskoroch barnsköterskor, enkätens svarsfrekvens blev 69 %.Resultatet visar att kompetensstegen inte är någon bidragande orsak till att undersköterskoroch barnsköterskor söker sig till en arbetsplats som arbetar enligt kompetensstegen. Det ärheller inte ett skäl till att de kvarstannar på en arbetsplats som arbetar enligt kompetensstegen.Respondenternas erfarenheter är att kompetensutveckling inte har bidragit till att deras lönerökat mer än andra kollegors som inte arbetar enligt kompetensstegen. Det finns dålig kunskapbland respondenterna vad kompetensstegen innebär. Förutsättningar för kompetensutvecklingges av närmaste arbetsledning, trots detta kompetensutvecklas inte alla undersköterskor ochbarnsköterskor.

Flera rapporter visar att elever med utländsk eller invandrarbakgrund har sämre matematikbetyg jämfört med deras svenska kamrater. Olika faktorer ges som orsak till detta, däribland föräldrarnas låga utbildning, attitydskillnader och språksvårigheter. Detta examensarbete har genom bl.a. intervjuer undersökt några faktorer som kan ha betydelse för icke svenska elevers matematikbetyg. Resultaten i detta arbete visar bl.a.

Den verbala och icke verbala kommunikationen är viktiga delar i allt vårdande och sjuksköterskan har ett ansvar för att en god relation skall etableras och upprätthållas.I dagens hälso- och sjukvård är det en strävan att allt ska vara effektivt och det kan medföra att vårdtiden blir kort och att det kan vara svårt att etablera en god vårdrelation.I mötet med svårt sjuka patienter i livets slutskede har sjuksköterskan ett ansvar att kommunikationen ska fungera, men ibland kan detta vara problematiskt. Syftet med denna uppsats är att belysa sjuksköterskans upplevelse av kommunikationen i mötet med den svårt sjuka patienten i livets slutskede.Uppsatsen är en litteraturstudie, där kvalitativa studier har analyserats enligt Evans och i resultatet framkommer tre teman, det första är personlig påverkan och det andra är samarbete och det tredje temat är resurs. Diskussionen förs om sjuksköterskans viktiga roll att kommunicera och förmedla budskap, och vilka problem som kan uppstå i mötet med den svårt sjuka patienten i livets slutskede. Praktiska implikationer presenteras..

Studiens syfte är att undersöka hur lärare uppfattar att ansvarsfördelningen vid upptäckandet av och arbetet med elever i behov av särskilt stöd fungerar på två utvalda skolor. Vem är ansvarig för att elever i behov av särskilt stöd får den hjälp de behöver för att nå målen? En vinkling som tas med är lärarnas uppfattningar om styrdokumenten och hur dessa tillämpas i praktiken. Tre klasslärare och en speciallärare på två olika skolor har därför intervjuats om sina uppfattningar kring hur arbetet med elever i behov av särskilt stöd ser ut på deras skola avseende ansvarsfördelning, resurser och styrdokumentens förankring i verkligheten. Då det numera i skollagen står om en ny form av stödinsatser, under benämningen extra anpassningar, tas lärarnas uppfattningar kring detta upp.

Intresset kring miljö och etik samt vilket ansvar som företag tar har växt allt mer bland olika intressentgrupper. Utvecklingen har lett till att information kring hållbarhetsarbete och ansvarstagande kommit att redovisas och informeras ut till intressenter via en hållbarhetsredovisning. Allt fler svenska företag, främst större, har kommit att ta stöd av ramverket Global Reporting Initiative (GRI) och dess riktlinjer G3 vid denna typ av redovisning. För att uppnå meningsfullhet kring hållbarhetsarbetet och redovisningen av detta är det viktigt att engagera sina intressenter i företagets verksamhet, något som kan göras via en intressentdialog. Funderingar kring intressentdialogens Vem? Hur? Vad? och Varför? uppstod.

Corporate Social Responsibility (?CSR?), även på svenska kallad företagens samhällsansvar, har under de senaste åren fått en allt mer betydelsefull roll i företag. Det är av intresse att studera hur olika företag ser på och använder sig av CSR, då CSR står för hur ett företag tar sitt ansvar jämtemot sina intressenter. Detta ansvar kan vara socialt lika väl som miljömässigt. Syftet med denna rapport var att analysera och undersöka vilken påverkan Sony Mobile Communications CSR initiativ GreenHeartTM hade på koldioxidutsläppen i en livscykel av deras produkter.

En stor del av befolkningen tillbringar den största delen av sin tid på arbetet. Detta gör arbetsplatsen till en viktig arena att arbeta med för att ökat välbefinnande bland fler människor. Delaktighet och inflytande är faktorer som har stor betydelse för individens välmående, som kan främjas genom ett bra ledarskap och en bra psykosocial arbetssituation. Ett idag vanligt försök till att skapa delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är att använda sig av årliga medarbetarsamtal. Beroende på hur det väljer att användas kan det leda till ett viktigt lärande för såväl individ som organisation, men används instrumentet slarvigt riskerar samtalet att förlora sin mening för samtliga inblandade.

Uppsatsen behandlar frågan om lärare har ett straffrättligt ansvar att förhindra att elever mobbar eller utsätts för mobbning ? i synnerhet sådan mobbning som innefattar straffbelagda gärningar. I den straffrättsliga litteraturen är det en vanlig uppfattning att bestämmelsen i BrB 23:6 st. 2 och den s.k. garantläran ålägger lärare en skyldighet att aktivt ingripa för att förhindra att elever begår brott.