En större livsmedelproducent i Örebro hade problem med hög sjukfrånvaro. I ett försök att komma tillrätta med den genomfördes projektet ?Tidig rehabilitering? under perioden 2004-03-15 ? 2005-03-15 i samarbete med Previa. Målet var att minska sjukfrånvaron med två procentenheter under projekttiden. Man önskade också undersöka metodens effektivitet, få en bild av sjukdomspanoramat på företaget, samt påvisa eventuella köns- eller åldersskillnader.

Reklam är något vi möts av hela tiden, överallt. Många gånger förmedlas det till oss utan att vi ens märker det. När jag kollar på tv, blir jag hela tiden störd av de ständiga reklamavbrotten. Avbrott jag blivit så van vid att de nästan blivit ett sätt för mig att hämta andan under den spännande filmen, rafflande finalen av Idol eller strömmen av sitcoms.Många gånger stannar jag inte ens kvar i soffan när reklamen går på, eller i alla fall inte på samma kanal. Det har blivit till en grej att direkt stänga av, på ett eller annat sätt, när reklamen går på.

SammanfattningI de senaste åren har finanskrisen drabbat hårt Eurozonen speciellt medlemmar i Sydeuropa.En oroväckande statistik är den stigande arbetslösheten i Euroländerna. Enligt dn.se stegarbetslösheten i maj-13 till en högsta nivå 12,1% . Dessvärre har Sverige följt samma trend desenaste åren och enligt SCB(2013) senaste mätning ligger Sveriges arbetslöshet på 8,2 %.På grund av den osäkra framtid vi befinner oss i väljer många individer att studera vidare ihögskolor i Sverige som en långsiktig investering. En stor mängd väljer att studera ekonomimed revision som inriktning. Mitt yrke (2012) visar att det finns en god marknad förnyexaminerade revisor ekonomer i jämförelse med andra inriktningar inom ekonomi.

Syftet med denna studie är att studera utvecklingstendenser för det framtida ledarskapet som en konsekvens av den omfattande generationsväxlingen mellan 40- och 80-talister, som sker i svenskt arbetsliv idag. Studien har sökt svar på hur dagens chefer uppfattar de nya medarbetarna och hur de tar tillvara och utvecklar sitt humankapital för att hantera en sådan förändring. Metod: Denna studie är baserad på en kvalitativ metod. Vi har under insamlingen av det empiriska materialet parallellt arbetat med att samla in teori och därmed har vi använt oss av en abduktiv metodSlutsats: Med utgångspunkt i vårt teoretiska ramverk och vårt empiriska material kan vi utläsa att generationsväxlingen kommer att ställa krav på ett förändrat ledarskap. Det svenska ledarskapet har sedan länge präglats av medbestämmande och delaktighet.

Den senaste tiden har kommunernas verksamheter präglats av besparingskrav, höjda skatter och nedtagna ambitionsnivåer, samtidigt som skillnaderna mellan olika regioner i Sverige blir alltmer påtagliga. Både verksamheter liksom en allt större del av befolkningen drar sig till storstäderna på bekostnad av landets övriga delar. Av Sveriges kommuner gick 67 procent med förlust 1999 och hela 208 kommuner minskade befolkningsmässigt mellan år 1995 och 2000. Syftet med denna uppsats är att genom en jämförande fallstudie av kommunerna Smedjebacken och Söderköping undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den utveckling som ägt rum i de båda kommunerna med avseende på områden som offentlig ekonomi och befolkningsutveckling. Avsikten har varit att studera en kommun med en negativ trend och ytterligare en med en positiv trend enligt kriterierna befolkningsutveckling, ekonomisk balans, skuldsättning, kommunal skattenivå och arbetslöshet.

Ohälsa är ett problem för både individ och samhälle och stora resurser går årligen till kostnader som ohälsan medför. I arbetslivet har ökad press och minskat fysiskt arbete påverkat de anställdas hälsa negativt. Genom att bereda möjlighet till fysisk aktivitet, sociala sammanhang och möjligheten att påverka sin arbetssituation kan Arbetsgivaren främja de anställdas hälsa. Detta arbete kan ske under beteckningen hälsofrämjande arbete. Medvetenhet och information i sig räcker inte för att individer ska förbättra sin hälsa; motivationen utgör en viktig del.

SammanfattningMed bakgrund i en teoretisk modell som omfattar trygghetsdimensionerna: Arbetstrygghet,sysselsättningstrygghet, inkomsttrygghet och kombinationstrygghet undersöker uppsatsenupplevelsen av arbetslivstrygghet. Dessa fyra trygghetsdimensioner utgör även grunden föruppsatsens struktur både i avseende empiri, tidigare forskning samt teoretiska perspektiv.Sammanfattningsvis visar uppsatsens resultat att det rådde en positiv syn på anställningsskyddetgenom LAS. Bland de fackligt aktiva respondenterna fanns det även en uppfattningom att anställningsskyddet i synnerhet gynnar arbetslivets mer utsatta grupper, något somstår i kontrast till tidigare forskning. Även om anställningsskyddet var av betydelse för respondenternavar dock möjligheten till arbete i generell mening viktigare och detta fram förallt för respondenter med låg utbildningsnivå. Uppsatsen visar också att inkomsttrygghet isynnerhet var viktig för ensamstående med barn och i förläningen att flerförsörjarmodellenuppgavs ha stor betydelse.

Uppsatsens syfte är att belysa missbruk och missbruksmönster utifrån variabeln klasstillhörighet. För att lyckas med detta har vi, genom semistrukturerade intervjuer, intervjuat tre socialsekreterare på en missbruksenhet i Mellansverige. I samtalen med dessa har vi belyst tolv klientfall som sedan analyserats utefter Bourdieus klassteori. Uppsatsen innefattar även en fallstudie med en alkohol- och drogterapeut. Genom fallstudien vill vi försöka skapa en slags bild av vad det kan innebära att vara missbrukare, samt tydliggöra hur missbruk och stämpling kan te sig i förhållande till klasstillhörighet.

Denna uppsats handlar om en hyresgästs upplevelser i samband med ett ombyggnadsprojekt då hyresgästen brukar lokalerna. Fokus ligger på hur hyresgästens arbetsmiljö påverkas av olika störningsmoment och att identifiera eventuella förbättringsområden som kan öka hyresgästers kvalitetsupplevelser vid ombyggnationer. Uppsatsen riktar sig till dem som är allmänt intresserade av området och vill få en ökad kunskap i hur man kan tillgodose hyresgästers önskemål och behov vid ombyggnationer då de samtidigt brukar lokalerna. När en ombyggnation av kontorslokaler genomförs påverkas arbetsmiljön för kvarsittande hyresgäster på olika sätt. Generellt kan sägas att byggarbeten medför buller, damm och lukter av olika slag.

Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade människor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom då att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella på operativ nivå som kallades samordnare.Syftet med framställningen har varit att utifrån olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktär och samordnarens professionskaraktär. Det förstnämnda var intressant utifrån antagandet att den språkliga praktiken utgjorde något högst väsentligt inom verksamheten - särskilt med fokus på hur klienter, samordnare och samverkan framställdes. Det sistnämnda var intressant utifrån antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med något kvalitativt/kvantitativt annorlunda än professioner på de "rena" myndigheter, främst försäkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktären inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.

I Sverige har varje förälder en lagstadgad rätt till ledighet i samband med att familjen utökas med ett barn. Föräldrarna kan själva välja hur ledigheten skall förläggas under den aktuella tidsperioden samt hur den skall fördelas dem sinsemellan, förutom de två månader som är knutna till vardera individ. Dessa kan inte överlåtas. De så kallade pappa/mammamånaderna infördes för att öka uttaget av föräldraledighet hos papporna. En annan reform inom familjepolitiken är jämställdhetsbonusen som introducerades 2008.

Det är ett faktum att sjukfrånvaron i Sverige ökat dramatiskt det senaste decenniet, vilket medfört stora påfrestningar på samhällsekonomin. Vanligt förekommande förklaringar till det plötsliga sjukskrivningsutbrottet kan sammanfattas i att svenskarna blivit äldre, arbetslöshetsnivån ändrats, ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen blivit generösare samt att arbetsmiljöerna blivit sämre. Något större fokus har däremot inte riktats på huruvida införandet av arbetsgivarnas medfinansiering av sjukförsäkringen har bidragit till ökade sjukskrivningsnivåer. Denna aspekt blir än mer intressant att undersöka i och med regeringens aktuella förslag att utöka arbetsgivarnas betalningsansvariga sjuklöneperiod att gälla tre veckor istället för nuvarande två. Uppsatsens syfte är att analysera hur ett korrekt kostnadsansvar för arbetsgivarna bör se ut och om dagens svenska sjukförsäkring är utformad i enlighet med detta.

När företag ska besluta var man ska etablera sin verksamhet finns det en rad olika lokaliseringsfaktorer som spelar in: bland annat närhet till marknader och andra företag, platsens kostnad och infrastruktur, tillgång till rätt arbetskraft, statlig påverkan samt företagsklimat och livskvalitet. Angered, som är Göteborgs mest segregerade stadsdel, har en väldigt hög arbetslöshet och få arbetstillfällen inom den privata sektorn. För arbetssökande i segregerade bostadsområden är närhet till arbetsmarknaden viktigt för chanserna till att få jobb och Angered behöver därmed göras mer attraktivt för företag.Den här studiens syfte var att undersöka hinder och drivkrafter för lokalisering av arbetstillfällen inom den privata sektorn i Göteborgs segregerade stadsdel Angered. Uppsatsens frågeställningar var:1. Vilka är de främsta orsakerna bakom bristen på arbetstillfällen inom den privata sektorn lokaliserade i Angered?2.

Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade människor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom då att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella på operativ nivå som kallades samordnare.Syftet med framställningen har varit att utifrån olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktär och samordnarens professionskaraktär. Det förstnämnda var intressant utifrån antagandet att den språkliga praktiken utgjorde något högst väsentligt inom verksamheten - särskilt med fokus på hur klienter, samordnare och samverkan framställdes. Det sistnämnda var intressant utifrån antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med något kvalitativt/kvantitativt annorlunda än professioner på de "rena" myndigheter, främst försäkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktären inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.

År 1994 fastställdes en ny lag som kom att heta Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. I och med denna lag förändrades bland annat yrkesrollen för personal som arbetar på boenden för personer med funktionsnedsättningar. Från att personalen haft en mer vårdande roll blev den nu mer stöttande i individens utveckling mot ett så självständigt liv som möjligt. Den nya lagen innebar också att ett större krav skulle ställas på personalen och dennes kompetens för arbetet. Det blev Arbetsgivarens uppgift att se till att personal med rätt kompetens arbetar inom yrket och att de som saknar väsentlig kunskap ska få denna genom utbildning.Även om förändringar har genomförts inom dessa verksamheter, går det att idag se att utvecklingen inte skett så snabbt som den borde ha gjort.