Sverige står inför en stor generationsväxling nu när 40-talisterna närmar sig pension och 80-och 90-talister ska börja inta arbetsmarknaden. Idag är nästintill 150 000 ungdomar arbetslösa samtidigt som de ska ta över efter den mycket större kullen 40-talister som snart ska gå i pension, hur hanterar organisationer den utmaningen? Hur förbereder sig organisationer för den växlingen av medarbetare så att inte kompetensen som 40-talisterna besitter lämnar organisationerna och hur arbetar de med att växla in ungdomar in i verksamheterna? Det är ett flertal utmaningar som Sveriges företag står inför och framförallt den offentliga sektorn som sedan tidigare har problem att vara en attraktiv Arbetsgivare för ungdomar och locka till sig ny arbetskraft, kommunal sektor är den verksamhet som ungdomar finner mest oattraktiv.Kompetensöverföringen kommer spela en viktig roll för att hantera utmaningarna som generationsväxlingen innebär så att det inte förekommer ett allt för stort kunskapstapp för organisationens verksamhet. Chefer inom organisationen har ett stort ansvar framför sig att kunna förbereda och hantera pensionsavgångarna samt se till att ny arbetskraft finns att rekrytera in till organisationerna.För att se närmare på problemet har jag, i en kommunal organisation utfört en undersökning med fem förvaltningschefer, i form av intervjuer, med syfte att undersöka hur kommunen arbetar för att behålla kompetens inom kommunen som organisation och hur de arbetar med den uppgiften. Samt att se hur kommunen som organisation förbereder generationsväxlingar, genom att planera effektivt och strategiskt när det kommer till medarbetare som förväntas gå i pension men även hur de rekryterar ungdomar och unga vuxna.

SammanfattningArbete med kemikalier innebär risk för att människor eller miljö utsätts för skadliga ämnen. Arbetsgivare har ansvar för att arbetstagare inte exponeras för farliga kemikalier i sådan nivå att hälsoproblem uppstår. För att uppnå detta krävs att arbetsplatser arbetar aktivt med förebyggande arbetsmiljöarbete. Denna magisteruppsats syftar till att se vilka hinder och möjligheter som kan finnas vid arbete med kemiska arbetsmiljörisker vid universitetslaboratorium.Analyser gjordes som bygger på material insamlat genom intervjuer och besök både på rutin- och forskningslaboratorier vid två sektioner inom samma institution vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).Resultaten av intervjuerna och studiebesöken visar att sektionerna har ett kemikaliesäkerhetsarbete som ger en arbetsplats som är förhållandevis säker att arbeta på. Engagerade medarbetare och chef bidrog till att rutiner fanns för säkert arbetet på de flesta av de undersökta laboratorierna.

Satsningar för att skapa en god hälsa för arbetstagare har blivit allt mer viktiga och har kommit att bli en ny dimension på arbetsplatsen. På Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad kommun finns friskvårdssatsningen Qom i Gong som är till för att inspirera arbetstagarna till ett hälsosammare liv. Deras hälsofrämjande aktiviteter har visat sig ha främst tre positiva effekter för förvaltningen. För det första fungerar de som en språngbräda för att de anställda ska få upp ögonen för hälsoarbete och nya aktiviteter. För det andra har deras hälsoarbete även en positiv effekt ute på arbetsplatserna genom att de bidrar till en ökad effektivitet och produktivitet.

SammanfattningSyftet med undersökningen i vår uppsats var att se hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgångarna som kommer att ske inom de närmaste åren.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi när vi var på en inspirationsföreläsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som är forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var där under föreläsningen och berättade om projektet. Kom Inn! är ett utvecklingsarbete angående strategisk kompetensförsörjning och hon berättade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det här utvecklingsarbetet.Vi har koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första är lärande och inom lärande har vi tagit upp allt från lärande organisationen till olika typer av lärbehov och perspektiv på lärande. Det andra begreppet är kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet är kunskap och då vi har tagit upp grunderna i vad kunskap är och vi har även skrivit om den så kallade tysta kunskapen.För att kunna få svar på vår fundering angående hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation så har vi ställt oss frågorna:? Hur fungerar generationsväxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anställda på kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna få svar på våra frågeställningar så har vi gjort intervjuer med anställda på operationsavdelningarna på Landstinget i Värmland.

Det ena syftet med denna uppsats är att undersöka skillnaderna mellan den offentliga och den privata sektorn ifråga om arbetstagares kritikrätt. Det andra syftet är att undersöka konsekvenserna för denna rättighet av en dom från Europadomstolen, Fuentes Bobo mot Spanien. Offentligt anställda har en grundlagsskyddad yttrandefrihet, som kan utnyttjas i princip i vilken situation som helst. Begränsningar i denna rätt får endast göras genom lag. Utnyttjande av yttrandefriheten får inte sanktioneras i form av någon negativ åtgärd som har med anställningsförhållandet att göra, till exempel uppsägning eller avskedande.

Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för varför anställda gör icke arbetsrelaterade aktiviteter under arbetstid med fokus på användandet av sociala medier. Internetanvändandet har blivit en stor del av många människors liv och används i både privatlivet och arbetslivet. Cyberloafing är ett vanligt begrepp när man pratar om privatsurfandet under arbetstid. Vilket innebär att anställda surfar på icke arbetsrelaterade webbsidor under arbetstid och vi ville få en förståelse varför människor gör det. Vi utformade därför fyra frågeställningar om det: Vad är syftet med användandet av sociala medier? Varför privatsurfar de anställda på sociala medier under arbetstid? Vad är inställningen till privatsurfandet på sociala medier under arbetstid? Smyger de anställda när de privatsurfar på sociala medier under arbetstid?Vi har valt en kvalitativ ansats och genomfört åtta intervjuer med respondenter som arbetar i olika organisationer och företag, både i den offentliga och privata sektorn.

En allt mer ökande företagsform är det kooperativa företagandet, det bygger på öppenhet, och ett aktivt deltagande, alla medlemmar har lika rösträtt. Det sociala företaget är en relativt ny inriktning inom det kooperativa företagandet. Socialt företagande innebär en arbetsmöjlighet för människor som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, att integreras i samhälle och arbetsliv, på detta sätt skapas delaktighet och mening. Kooperativa sociala företag skiljer sig inte avsevärt från övriga företag, de har en affärsidé, säljer produkter och tjänster och är etablerade såväl inom den privata som den offentliga sektorn. De flesta sociala företag har handledare för att stödja dem som arbetar och äger sitt företag, vilket medför att handledaren inte bara är arbetstagare utan även handledare till sin Arbetsgivare.

Denna studie har fokus på KME-studenternas kunskaper och profilering samt dess relation till varandra. Syftet med undersökningen är att undersöka KME-studenternas sidoämnesval och grunden till dessa val samt att synliggöra KME-pedagogernas profilering i relation till förskolans, grundskolans och fritidshemmens verksamheter. Studien utgår ifrån följande frågeställningar; Vilka sidoämnen väljer KME-studenterna? Utifrån vilka premisser upplever studenterna sig göra dessa val? Hur synliggörs KME-pedagogiken i studenternas uttryck för profilering inför mötena med verksamheter som möjliga framtida Arbetsgivare? Hur stor påverkan har skolans, förskolans och fritidshemmens traditioner för KME-pedagogernas upplevelse om sin yrkesroll, läraridentitet och kompetens? Jag har använt kvantitativa metoder för att skapa statistik kring KME-studenternas (påbörjad utbildning 2007-2008) sidoämnesval utifrån materialet från Malmö Högskolas studentregister (2010). Materialet till denna del av undersökningen täcker därigenom hela den behandlade populationen.

Många organisationer tenderar idag att försörja chefsvakanser med interna kandidater. Vidareinnebär detta i sig både för- och nackdelar i de organisationer som i hög grad använder sigutav en intern arbetsmarknad. Chefsförsörjning är en del i att vara en attraktiv Arbetsgivaresamtidigt som man kan skapa förutsättningar för att utveckla sin personal mot nya mål.Däremot krävs det att organisationerna vid själva rekryteringsprocessen främst ser tillkandidaters faktiska kompetens. Därmed måste det också tas i beaktning att organisationen ivissa fall måste gå externt för att knyta åt sig den bästa kompetensen som de är i behov utav. Idenna uppsats genomförs en kvalitativ studie som vänder sig mot respondenter i offentligverksamhet och företag.

Forskning påvisar att diskriminering i rekryteringsprocesser med avseende på etnicitet, kön och ålder förekommer på den svenska arbetsmarknaden. I synnerhet tenderar kvinnor och personer med utländsk bakgrund att diskrimineras när Arbetsgivare väljer vilka sökande som skall kallas till anställningsintervjuer. Detta har lett till förslag på avidentifierade, även kallat anonyma, ansökningsprocesser där variablerna etnicitet, kön och ålder döljs i rekryteringens första skede. Det finns dock ytterst lite information om hur metoden fungerar i praktiken samt vilka effekter som en sådan metod medför. Uppsatsen syftar därför till att redogöra för rekryteringsmetoden och huruvida användandet av sådana metoder kan medföra en ökad mångfald samt motverka olika typer av diskriminering i organisationer.

Mitt syfte är att undersöka och förstå hur man hanterar kulturell och etnisk mångfald inom den kommunala äldreomsorgen som organisation. Speciellt de problem som eventuellt kan uppstå när människor på grund av sin kultur eller sin religion har referensramar som går stick i stäv med organisationens riktlinjer. Mina frågeställningar är: Hur hanteras mångfaldsfrågor i organisationen? Vilka erfarenheter har man av konflikter som uppstått mellan organisationens riktlinjer och en personal eller arbetssökande som på grund av sin kultur eller religion haft andra referensramar samt hur har man hanterat dem när de uppstått?Metoden är kvalitativ intervjumetod. Jag har intervjuat fyra enhetschefer och två chefer högre upp i organisationshierarkin för att få reda på deras syn på mångfaldsfrågor och deras erfarenheter av krockar mellan personal/arbetssökandes referensramar och organisationens riktlinjer.

Denna uppsats behandlar ämnet religionsutövning i svenskt arbetsliv. Ämnet avhandlas dels utifrån perspektivet religionsfrihet som mänsklig rättighet, dels från perspektivet skydd och aktiva åtgärder mot diskriminering med religion som grund. Syftet är att göra en utredning i ämnet samt belysa frågan. Religionsfriheten stadgas i artikel 9 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. Praxis rörande religionsutövning från Europadomstolen visar att religionsfriheten inte är absolut.

Denna uppsats handlar om anställningsbarheten hos personalvetare, med fokus på informella kompetenser, i Sverige och Sydafrika. Studiens syfte var att utifrån ett arbetsgivarperspektiv undersöka vilka typer av kompetenser som gör personalvetare, vilkas yrke är att arbeta med personal- och arbetslivsfrågor på företags personalavdelningar, anställningsbara samt hur dessa typer av kompetenser värderas. Vidare var syftet att utreda om det råder en skillnad mellan svenska och sydafrikanska Arbetsgivare vad gäller synen på ovanstående. Ur detta formulerades sedan fyra frågeställningar för att konkretisera syftet. Dessa syftade till att klargöra vilka typer av kompetenser som gör personalvetare anställningsbara i respektive land, hur kompetenserna värderades samt eventuella skillnader mellan länderna.

SammanfattningDet övergripande syftet med denna studie var att undersöka vuxnas upplevelse av att studera, i perspektivet socialisation och identiteters rekonstruktion genom studier. Studiens preciserade syfte var hur individen rekonstrueras genom studier med frågeställningar utifrån centrala temata i den teoretiska ramen: Hur uppstår mötet med det rekonstruerande självet? Hur upplever och vad blir konsekvensen av individens möte med den generaliserade andre? Hur upplever individen mötet med de signifikanta symbolerna och vad innebär detta möte? Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ, öppen riktad intervjuundersökning. Respondenterna bestod av nio kvinnor studerande på Omvårdnadsprogrammet och Barn och fritidsprogrammet, inom den kommunala vuxenutbildningen. Data som framkom vid intervjuerna transkriberades ord för ord och analyserades därefter utifrån en teoriram som grundade sig på Moira von Wright och George Herbert Meads symbolinteraktionistiska perspektiv.

Under senare tid har fackföreningarna tappat allt fler medlemmar, en företeelse som inte bara skett i Sverige, utan även internationellt. Med anledning av förändringar på arbetsmarknaden i form av ökad global konkurrens, har företagen hittat nya lösningar för organisering av arbetskraften och nya anställningsvillkor tenderar att splittra den förut mer homogena arbetsskaran. Förhandlingar sker idag allt mer på företagsnivå, och de anställda knyts närmare företaget. Då arbetslivet tenderar att bli mer individualistiskt ställs frågan om kollektivet har någon betydelse idag. Med följande bakgrund är ett sjunkande medlemsantal inom facket något som måste ses i en vidare kontext.