Employer branding handlar om hur företagen marknadsför sitt varumärke och på så sätt påverkar arbetstagarnas uppfattning om dem. Många företag arbetar aktivt med detta för att nå ut till potentiella arbetstagare och för att bevara de nuvarande anställda. Men hur ser egentligen de potentiella arbetstagarna på en attraktiv Arbetsgivare? Vad är det som avgör val av Arbetsgivare?Vi vill med denna studie undersöka vilka faktorer som anses vara viktigast vid val av Arbetsgivare. Vilka rankas egentligen högst respektive lägst? Och skiljer sig dessa faktorer mellan män och kvinnor?.

Studiens huvudsakliga slutsats är att majoriteten av studenterna på Handelshögskolan i Göteborg inte prioriterar socialt ansvarstagande hos en framtida Arbetsgivare. Socialt ansvar anses vara den minst viktiga faktorn då endast 18 procent avrespondenterna markerade socialt ansvarstagande som en av de fem viktigaste faktorerna hos en framtida Arbetsgivare.

?Vi har utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjumoment. Syftet med studien är att få djupare insikt om hur Arbetsgivare upplever anställdas publiceringar i sociala medier. Detta då det gällande rättsläget ligger inom en gråzon som Arbetsgivare inte kan grunda sina beslut på när även publiceringarna kan uppkomma utanför arbetstagares arbetstid. Därför har vi även tittat på kringliggande faktorer för varför Arbetsgivare tror att dessa publiceringar uppkommer och hur Arbetsgivare rent praktiskt resonerar kring problematiken.

Dagens arbetsliv och samhälle står under ständig förändring. Att arbeta är för de flesta en naturlig del av vardagen men för personer med funktionsnedsättning är förutsättningarna inte alltid de bästa. Drygt 50 % av alla människor med funktionsnedsättning står idag utan arbete i Sverige (Handisam, 2012) och samma procentsats av personer med funktionsnedsättning går arbetslösa i Piteå (Europeiska socialfonden, 2010). Samtidigt visar Arbetsgivare på att ha något negativa föreställningar till att anställa personer med funktionsnedsättning och det visar sig även att Arbetsgivare har en del förutfattade meningar inom området. Denna kvalitativa kandidatuppsats belyser dels vilka föreställningar Arbetsgivare har till att anställa personer med funktionsnedsättning, men även hur arbetsmiljön kan se ut på de olika arbetsplatserna och vilka möjligheter och förutsättningar som finns för anställning.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som kan förbättra Luleå kommuns anställdas arbetstillfredsställelse och därmed göra Luleå kommun till en bättre Arbetsgivare. Genom användandet av en kvantitativ metod och semi-strukturerade enkäter söktes svar på frågeställningarna: Upplever arbetstagarna arbetstillfredsställelse och om så vilka faktorer beror det på? Vad anser arbetstagarna att en attraktiv Arbetsgivare ska kunna erbjuda? Arbetets teoretiska bakgrund innefattar olika teorier om vad som leder till arbetstillfredsställelse. Resultaten visade att respondenterna upplevde arbetstillfredsställelse, men att de önskade mer feedback från ledarna. Det framkom även att en av de viktigaste faktorerna i arbetet var trevliga kollegor och att lönen behövdes förbättras.

Det är många människor med utländsk bakgrund som står utanför den svenska arbetsmarknaden. Ett sätt att integreras i det svenska samhället är att göra praktik. Det finns många olika aktörer som arbetar med att hjälpa människor att finna praktikplatser. Arbetsgivare har en betydelsefull roll för att underlätta invandrade individers integration på arbetsmarknaden, bl.a. genom att ta emot praktikanter. Syftet med vårt arbete är att synliggöra och beskriva vilka tankar och funderingar som finns hos företagare gällande praktik i arbetslivet för praktikanter med utländsk bakgrund och språksvårigheter.

Bakgrund: En bransch där det i nuläget syns ett ökat behov av personal är förskoleverksamheten, vilket bland annat beror på pensionsavgångar. Det är dock idag inte lika många som utbildar sig till förskollärare med konsekvensen att det råder personalbrist inom förskolan. Friskolereformen har också medfört att det råder en konkurrenssituation mellan kommunala förskolor och privata alternativ. Detta gör att det är betydligt viktigare för Arbetsgivare att vara attraktiva, då de sökande kan ställa högre krav på både Arbetsgivare och arbetsplats. Det finns alltså fler lediga jobb än det finns förskollärare.Syfte: Syftet är att skapa kunskap om och förståelse kring hur förskollärarstudenter uttrycker att en attraktiv Arbetsgivare bör vara och vilka faktorer de värderar högst vid val av arbetsplats och Arbetsgivare.

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva Arbetsgivare. Syftet är att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns några skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen är uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att få en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för ämnet attraktiva Arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva Arbetsgivare.

Idag pratas det om social kompetens i alla möjliga sammanhang och framförallt i rekryteringssammanhang. Trots det så finns det ingen allmängiltig definition. Syftet med denna uppsats är att undersöka om Arbetsgivare och arbetssökande har samma definitioner av begreppet och hur Arbetsgivare värderar kompetensen i förhållande till formella meriter. För att få svar på frågorna har sju semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar med att rekrytera personal till sin organisation samt en enkätundersökning med 25 arbetssökande personer genomförts. Resultaten av undersökningen visar att det inte finns någon allmängiltig definition men att Arbetsgivare trots det i vissa fall lägger stor vikt vid den sökandes sociala kompetens.

Syftet med studien har varit att undersöka om det finns skillnader i attityder hos de Arbetsgivare som har anställt personer med funktionshinder, jämfört med de Arbetsgivare som tog emot personer med funktionshinder som praktikanter, i grupperna över sex månader och under sex månader, samt om Arbetsgivarens attityd har påverkat längden på praktiken? Metoden var kvalitativa intervjuer med sex Arbetsgivare som varit i kontakt med Misas dagliga verksamhet. Resultatet visade framförallt att störst skillnad i attityd, mellan intervjupersonerna som anställt personer med funktionshinder och dem som tog emot praktikanter med funktionshinder. Arbetsgivare som anställde personer med funktionshinder hade mer tillit och förtroende för personen och ansåg att personer med funktionshinder kunde uppfylla deras krav, samt att lönebidrag var största anledningen att anställa personer med funktionshinder. Arbetsgivarna som tog emot praktikanter med funktionshinder trodde däremot inte att personer med funktionshinder kunde uppfylla arbetskraven samt fungera väl utifrån alla faktorer som är viktiga på arbetsplatsen.

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva Arbetsgivare. Syftet är att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns några skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen är uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att få en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för ämnet attraktiva Arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva Arbetsgivare.

Denna uppsats syftar till att undersöka om dagens lagstiftning på området räcker till för att fungera på en samordnad arbetsplats. Kärnan i arbetet har varit att utreda och studera hur lagstiftningen ser ut, hur arbetsmiljön på arbetsplatser fungerar och vilka brister som kan uppstå när flera Arbetsgivare verkar på samma arbetsplats.Det har blivit uppenbart under arbetets gång att systemet är ganska komplext och att aktuell lagtext är anpassade efter att verka på arbetsplatser med en, och inte flera Arbetsgivare. Det blir mer komplicerat att hålla Arbetsgivare ansvariga vid en arbetsplatsolycka eller vid arbetsmiljöbrister när flera Arbetsgivare verkar på samma arbetsplats och kommunikation och information brister. Med detta medföljer att arbetsmiljöns kvalité inte går att säkerställa. Med exemplet och rättsfallet som tas upp i arbetet blir problematiken synlig och svagheterna i gällande rätt på området blir till klarhet.

Ett psykologiskt kontrakt hos en nyanställd börjar bildas i interaktionsprocessen vid den första anställningsintervjun. Ibland tidigare, redan vid en perception av kommunikation från företaget om hur detta är som Arbetsgivare. Den subjektiva upplevelsen av löften mellan Arbetsgivare och arbetstagare utgör det psykologiska kontraktet. IT-avdelningar växer som en viktig funktion på moderna företag och denna undersökning syftade till att genom intervjuer undersöka frågan om hur det psykologiska kontraktet bildas hos IT-anställda. Fem nyanställda på ett reseföretag i Sverige intervjuades för studien.

Employer branding är en strategi som används i syfte att försäkra sig om tillgången på framtida anställda. I Göteborgs Stad kallas arbetet med employer branding för Attraktiv Arbetsgivare. Bakgrunden till satsningen är en ökande konkurrens om arbetskraften. Studiens syfte är att undersöka vad Attraktiv Arbetsgivare innebär för chefer inom Göteborgs Stad. Vidare syftar studien till att utreda vilken betydelse olika tolkningarna kan få för det fortsatta arbetet med Attraktiv Arbetsgivare och hur cheferna upplever möjligheterna att integrera Attraktiv Arbetsgivare med sina befintliga ansvarsområden.Attraktiv Arbetsgivare ses som en idé som sprids till organisationens mellanchefer.

Syftet med studien var att undersöka hur Arbetsgivare i Falkenbergs kommun arbetar med rehabilitering idag och deras tankar och attityder kring detta arbete, samt hur de tror att de nya sjukförsäkringsreglerna kommer att påverka rehabiliteringsarbetet. Sex Arbetsgivare intervjuades och intervjuerna analyserades kvalitativt. Vid analysen framkom fem delkomponenter i rehabiliteringsarbetet vilka var ansvar, rutiner, samarbete, förändring och förbättring. Arbetsgivarna upplevde att de hade ett stort ansvar för rehabiliteringsprocessen och att de hade ett bra stöd genom de rutiner som fanns. Samarbetet internt fungerade bra, men det externa samarbetet upplevdes ha vissa brister.