Svenska modellen förknippas ofta med en relativt liten lönespridning som dock har ökat sedanslutet av 1980-talet. Samtidigt pÄgÄr det en samhÀllsdebatt om huruvida ökad lönespridning ÀrnÄgot vi ska acceptera för eller försöka motverka. NÀr lönespridningen ökar blir det mycketviktigt att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för hur lönen sÀtts, för att sÀkerstÀllaatt löneverktyget anvÀnds pÄ ett bra sÀtt. Dessa faktorer kan ligga pÄ bÄde pÄ utbudssidan(arbetstagaren) men Àven pÄ efterfrÄgesidan (arbetsgivaren). Vi vill med vÄr uppsats öppna förytterligare en dimension i diskussionen om vad som bestÀmmer lönen: beroendeförhÄllandetmellan arbetsgivaren och arbetstagaren.Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur olika typer av beroendeförhÄllanden mellanarbetsgivare och arbetstagare ser ut och varför samt, hur mycket beroendeförhÄllandet pÄverkarlön samt Àven hur olika typer av beroendeförhÄllanden pÄverkar rörlighet mellan arbetsgivare.Den anvÀnda metoden Àr kvantitativ regressionsanalys utförd pÄ data frÄn LNU2000.Med hjÀlp av tidigare forskning utforskar vi varför beroendeförhÄllandet uppstÄr samt vad sombestÀmmer i vilket man befinner sig.

FriskvÄrdstimmar, i form av fysisk aktivitet under betald arbetstid, Àr ett alltmer vanligt sÀtt för arbetsgivare att försöka pÄverka sina anstÀlldas hÀlsa. Vad som visar sig pÄ mÄnga arbetsplatser Àr dock det lÄga utnyttjandet av friskvÄrdstimmarna. MÄnga undersöker hur man pÄ bÀsta sÀtt motiverar mÀnniskor till nya livsstilsvanor, men vems Àr egentligen ansvaret att friskvÄrdstimmarna utnyttjas? Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur nÄgra anstÀllda pÄ Livgardet ? ett regemente inom det svenska försvaret, som erbjuder sina anstÀllda tre timmar friskvÄrd varje vecka ? uppfattar friskvÄrdstimmarna och ansvar för fysisk aktivitet och hÀlsa. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades, med inspiration av den fenomenografiska ansatsen, för att fÄ fram de anstÀlldas uppfattningar.

Uppsatsens titel: ?Att sÀtta sig pÄ kartan? - En studie om konsten att attrahera ekonomistudenter Seminariedatum: 2007-06-04 Kurs: FEK 591 Magisteruppsats, Företagsekonomi, 10 poÀng Författare: Maria Arfwidsson, Katarina Gabrielsson, Sophie Laurell Handledare: Tony Huzzard Nyckelord: Attraktion, Image, Employer branding, SjÀlvförtroende, Imageförtroende Syfte: Syftet med denna studie Àr att utveckla en större förstÄelse till varför de valda fallföretaget i dagslÀget inte ses som en attraktiv arbetsgivare för nyutexaminerade ekonomer. Metod: Studien Àr en fallstudie med en kvalitativ induktiv ansats. Studiens empiri har huvudsakligen samlats in genom kvalitativa intervjuer, semistrukturerade intervjuer och fokusgruppdiskussioner. Teoretiska perspektiv: Studien bygger pÄ litteratur om image, identitet, employer branding samt teorier kring generation Y.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumÀrke som det heter pÄ svenska, handlar om att rÀtt mÀnniskor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand Àr nÄgot som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om vÀrdefulla andelar pÄ marknaden.  Studier har visat att anstÀllda som Àr engagerade och trivs pÄ sitt arbete ocksÄ presterar bÀttre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. MÄnga företag Àr inte medvetna om eller uppdaterade vad gÀller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill sÀga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anstÀllda att arbeta för denne. Det kan vara svÄrt att faststÀlla vilka omrÄden som behöver utvecklas i företaget och vilka mÄlgrupper som bör prioriteras. TillgÀngliga mÀtmetoder för att fÄ klarhet gÀllande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mÀtverktyg för att utvÀrdera ett företags arbetsgivarvarumÀrke gentemot nuvarande anstÀllda.

Titel: Det sociala intranÀtet ? ett forum för information, interaktion och identifikationFörfattare: Jessika HÀllerö, Emmy Nordin och Anna SalomonssonUppdragsgivare: Semcon ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution: Institutionen för journalistik, massmedier och kommunikation (JMG) Göteborgs universitetTermin: VÄrterminen 2012Handledare: Malin SvenningssonSidantal: 52Antal ord: 15 020Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur Semcons konsulter reflekterar över sin organisationstillhörighet och hur de identifierar sig med sin arbetsgivare, samt att öka kunskapen om konsulternas instÀllning till och anvÀndandet av Semcons intranÀt.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Resultatet baseras pÄ intervjuer med tio av Semcons konsulter.Huvudresultat: GenomgÄende för studien Àr att det tenderar att finnas en positiv och en negativ strömning i förhÄllande till frÄgorna. Vad gÀller organisationsidentifikation finns det konsulter som identifierar sig med Semcon, konsulter som identifierar sig med arbetsplatsen samt de som Àr osÀkra över sin organisationstillhörighet. Det rÄder Àven delade meningar kring hur ett socialt intranÀt kan medverka till att identifikationen med Semcon stÀrks. Vissa menar att ett socialt intranÀt kan bidra till identifieringen som Semconit, medan andra menar att det finns för lite information pÄ avdelningsnivÄ för att uppnÄ detta.

Forskning visar att elever upplever naturvetenskapsundervisningen som sva?r och otillga?nglig samt att allt fa?rre elever va?ljer att studera a?mnena vidare eller satsa pa? en karria?r inom naturvetenskap. Det a?r viktigt att besitta kunskap inom naturvetenskap fo?r att kunna leva och verka i dagens samha?lle. Undervisningen bo?r anpassas utefter elevernas intresse och ge eleverna en positiv upplevelse tidigt i livet.

A?ldern pa? borrprover fra?n tall (Pinus sylvestris) pa? utvalda ha?llmarksberg bela?gna pa? A?by sa?teris gamla utmarker studerades enligt en a?rsringsanalys (korsdatering med peka?r, se t.ex. Niklasson, Zackrisson & O?stlund 1994) i syfte att underso?ka tra?dsuccessionen i lokal skala. Enligt Fries (1951, 1958), som studerade skogssuccessionen i Sotena?s genom pollenanalyser och historiska ka?llor var ha?llmarkerna kala fram till mitten av 1800-talet p.g.a.

AnstÀllningsbarhet anses vara av vÀrde för flera intressenter, dÀribland samhÀllet, företagen och individen. VÄrt examensarbete behandlar anstÀllningsbarhet för studie- och yrkesvÀgledare. Vi har uppmÀrksammat att konkurrensen om vÀgledningstjÀnster Àr hÄrd i SkÄne. Vi Àmnade dÀrför undersöka vad som gör en studie- och yrkesvÀgledare, eller annan aspirant till vÀgledningstjÀnster, anstÀllningsbar. Vi begrÀnsade oss dock till att undersöka vad som ökar möjligheten för en studie- och yrkesvÀgledare att bli kallad till just anstÀllningsintervju, för vÀgledningstjÀnster.

Denna uppsats behandlar hur arbetsgivare och fackföreningar agerar vid uppsÀgningar av tjÀnstemÀn inom den privata sektorn. Syfte Àr att visa pÄ vilka sÀtt man som arbetsgivare kan göra avsteg ifrÄn turordningsregeln, ?sist in först ut?, samt att klargöra hur arbetsmarknadens parter stÀller sig till den tillÀmpning av turordningsreglerna som finns idag.I avsnittet om teoretisk utgÄngspunkt redogörs för de lagar och avtal som den svenska arbetsmarknadens parter har att förhÄlla sig till, vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist. FrÀmst gÀller det Lagen om anstÀllningsskydd och dess 22§, dÀr reglerna kring turordningen finns. I avsnittet teori redogörs för arbetsmarknadens parter och deras förutsÀttningar, samt hur det Àr möjligt att kategorisera arbetsmarknadens spelregler utifrÄn begreppet industriella relationer.Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning och insamlandet av data har skett dels genom intervjuer med parter pÄ arbetsmarknaden och dels genom analyser av domar frÄn arbetsdomstolen.I resultatredovisningen och analysen framkommer att det finns fem sÀtt att göra undantag frÄn turordningsregeln sist in först ut.

Under hösten 2006 fanns reklam i Stockholms tunnelbana för bland annat Nyköping. Budskapet var att locka invÄnare att flytta dit. Vi tyckte det var spÀnnande att en plats och inte en produkt marknadsfördes. Marknadsföringen av platser har förekommit sedan lÄng tid tillbaka och idag Àr det mÄnga platser som har blivit föremÄl för marknadsföring. En av de mest framstÄende kampanjerna Àr ?I love NY? kampanjen.

Bakgrund: Avancerad cancer avser cancersjukdom som har spridit sig och inte l?ngre ?r botbar, d?r v?rdens fokus huvudsakligen ?r inriktat p? symtomlindring och livskvalitet. Sm?rta ?r ett vanligt och komplext symtom vid avancerad cancer och utg?r en betydande del av patienters lidande. Sm?rta ?r en multidimensionell och subjektiv upplevelse som p?verkas av personliga erfarenheter, livssituation och relationer.

Titel: MÄnga delar ingen helhetFörfattare: Dag Levin och Mattias WesterdahlUppdragsgivare: Norrbottens LÀns Landsting (NLL)Kurs: Examensarbete i medie-och kommunikationsvetenskap, JMGTermin: HT 2012Handledare: Marie GrusellOrd: 15,073Syfte: Syftet med rapporten Àr att kartlÀgga mottagarnas bild av Norrbottens LÀns Landsting.Metod: Kvalitativ metodMaterial: Fokusgrupper med nuvarande- och potentiellt anstÀlldaHuvudresultat: NLL ses idag som en splittrad organisation av bÄde de nuvarande- och potentielltanstÀllda. Tillhörighet hos de nuvarande anstÀllda finns mot den egna avdelningen och inteorganisationen. En liknande tendens finns Àven ett bland de potentiellt anstÀllda vilka inte upplever attNLL Àr en arbetsplats - utan flera.Vidare finns ett mönster hos de nuvarande anstÀllda att informationen inom organisationen ÀrbristfÀllig och det finns en oförstÄelse kring olika beslut. Bilden som de nuvarande anstÀllda har av NLLsom arbetsplats Àr överlag vÀldigt god. Det finns ett mönster av att de ser arbetsplatsen som trevlig ochatt de trivs.

Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumÀrke som det heter pÄ svenska, handlar om att rÀtt mÀnniskor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand Àr nÄgot som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om vÀrdefulla andelar pÄ marknaden.  Studier har visat att anstÀllda som Àr engagerade och trivs pÄ sitt arbete ocksÄ presterar bÀttre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. MÄnga företag Àr inte medvetna om eller uppdaterade vad gÀller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill sÀga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anstÀllda att arbeta för denne. Det kan vara svÄrt att faststÀlla vilka omrÄden som behöver utvecklas i företaget och vilka mÄlgrupper som bör prioriteras. TillgÀngliga mÀtmetoder för att fÄ klarhet gÀllande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mÀtverktyg för att utvÀrdera ett företags arbetsgivarvarumÀrke gentemot nuvarande anstÀllda.

Forskning visar att elever upplever naturvetenskapsundervisningen som sva?r och otillga?nglig samt att allt fa?rre elever va?ljer att studera a?mnena vidare eller satsa pa? en karria?r inom naturvetenskap. Det a?r viktigt att besitta kunskap inom naturvetenskap fo?r att kunna leva och verka i dagens samha?lle. Undervisningen bo?r anpassas utefter elevernas intresse och ge eleverna en positiv upplevelse tidigt i livet.