Vi har i detta examensarbete genom en enkät undersökt vilka undervisningsmetoder som förekommer på gymnasiet i kurs A i matematik på 10 skolor i Malmö och Lund. Resultatet visar att den traditionella metoden med genomgång vid tavlan följt av lösning av uppgifter i läroboken dominerar helt med 75 % av totala tiden. Andra Arbetsformer som arbete i grupp och laborativt arbete används i liten utsträckning. Enligt matematikdelegationens rapport är det önskvärt att förändra dagens situation och det finns även en sådan vilja inom lärarkåren. Ett stort hinder är tidsbrist.

Syftet med vårt arbete var att få kunskap om hur vi på bästa sätt skulle kunna underlätta andraspråkselevernas lärande i matematik. Metoden som användes för undersökningen var kvalitativ intervju. Fyra lärare med erfarenhet av att undervisa andraspråkselever intervjuades på två olika skolor, gymnasiet och grundskolans senare år. Lärarna använder sig mer eller mindre av ett varierande arbetssätt. Två lärare använder sig i till stor del av enskild räkning vilket enligt forskningen inte gynnar andraspråkselevers lärande.

Ungdomsbrottslighet och ungdomsproblematik har varit ett aktuellt ämne under en längre period. Nattvandrarnas ambition är att genom att synliggöra sig själva för ungdomarna, kunna minska eventuella brott, samt att bidra till en tryggare miljö för ungdomar. Denna studie avser att lyfta fram nattvandrarna och deras arbetssätt samt att se eventuell problematik som kan uppkomma från deras Arbetsformer med ungdomar. Genom att utföra en deltagande observation i form av fältarbete under valborgsmässoafton, redogör denna uppsats för nattvandrarnas arbetssätt med ungdomar i Helsingborg. Uppsatsen innehåller även intervjuer med både tonårsföräldrar och tonåringar för att kunna lyfta fram den rådande uppfattningen om nattvandrarna och deras metoder..

Det som var syftet med den här undersökningen var att ta fram en för entreprenöriell samhällskunskap som bygger på entreprenöriellt lärande och som tar sin utgångspunkt i LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik. Den frågeställning som jag valde att undersöka här med hjälp av litteraturstudium var: Hur kan man som lärare i grundskolans senare åldrar arbeta med entreprenöriellt lärande i ämnet samhällskunskap så att undervisningen lever upp till LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik i skolan?Resultatet pekar på vikten av mångfald när det kommer till användningen av olika Arbetsformer i ämnet samhällskunskap för att kunna nå LGR 11:s krav om entreprenörskap och om informations- och kommunikationsteknik med en viss betoning dock på arbetssätt där samarbete mellan elever står i fokus. Men resultatet pekar också på vikten av fortbildning för lärare i ämnet samhällskunskap både när det kommer till ämneskunskaper och när det kommer till hur man kan använda informations- och kommunikationsteknik i skolan. .

Syftet med vårt arbete var att belysa lärares didaktiska val utifrån ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv på läs- och skrivlärande. Vi valde kvalitativ intervju med förutbestämda frågor och utrymme för följdfrågor. Intervjupersonerna är tre lärare från olika skolor i olika stora städer i Mellansverige. Alla arbetar med den inledande läs- och skrivundervisningen. Genom att ta del av intervjupersonernas beskrivningar ville vi få en insikt i hur de väljer Arbetsformer och innehåll och varför.

We studied how librarians would adapt to telework, the performance of job responsibilitiesfrom home. We found'that all duties could be accomplished. but to varied extents.Computerbased searches, interlibrary loans, acquisitions, indexing and telephone referenceservices are the duties most likely to adapt to telework whereas cataloguing andclassification probably are best performed in the ordinary workplace.Most duties would demand access to technical means of assistance when performed fromhome. Connections to the library's local network, directly or via modem, are requiredbecause it is unrealistic to expect librarians to telework with fewer tools than theyordinarily have available. Although librarians generally believe that teleworking will nothave a large irnpact on the operation of the library, most would like to telework.Whether teleworking is a viable strategy depends on the characteristics of the duties, thelibrarian's desire to telework, but also on the size of the library, the size of its staff, thelibrary's activities, and how work is distributed between librarians..

Sammanfattning Skolverket har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste åren har många elever tappat intresset för ämnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjlighet till känslor av upptäckarglädje och engagemang. Med laborativa Arbetsformer kan rutinmässiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istället diskussion, reflektion och kommunikation i ämnet (PISA, 2003). Syftet med min undersökning är att ta reda på hur lärare förklarar och ger skäl till att de väljer laborativtarbetsätt i sin undervisning i matematik. Och vidare vill jag veta vad elever tycker om det laborativa arbetssättet i matematik.

Utvärderingar visar att svenska elevers kunskaper i geometri har försämrats under de senaste decennierna och att dagens elever upplever geometri som ett av de svårare områdena i matematikkurserna. Samtidigt finns det forskningsresultat som säger att laborativa Arbetsformer kan öka elevernas intresse, motivation, inställning och självförtroende gällande matematikämnet. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka laborativa arbetssätt i matematik, med fokus på geometri, som av lärare upplevs vara mest positiva eller ge bäst resultat i olika åldersgrupper. Med detta avses både vad som väcker störst intresse hos eleverna och vad de verkar lära sig mest av. I denna studie undersöks vilka laborativa arbetssätt som lärare upplever fungera bäst i olika åldersgrupper, vad i det laborativa arbetssättet som de anser vara positivt samt om nämnda Arbetsformer tycks ge elever en ökad förståelse av geometri eller förhöjd prestation i matematikämnet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka specialpedagogers uppfattning av begreppet läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och hur de arbetar med de lägre skolåldrarna. Vi ville genom att läsa litteratur som behandlar ämnet samt genom en kvalitativ undersökning få svar på vår problemprecisering. Vi har undersökt hur specialpedagoger i en kommun i södra Sverige med cirka 70 000 invånare arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Detta har vi gjort genom att intervjua fem specialpedagoger på fem kommunala skolor varav en med alternativ pedagogik. Uppsatsen innefattar exempelvis begreppsdefinitioner, åtgärder och hjälpmedel.

Ämnesdidaktiken kräver kunnande i både ämne och pedagogik och en god förankring i praktisk verklighet. Varför, hur och vad brukar betecknas som de grundläggande didaktiska frågorna. Varför skall man lära sig filosofi? Hur - Vilka alternativa undervisningsstrategier finns? Vilka viktiga vägval ställs filosofiläraren inför? Hur stimulerar man elevernas intresse för ämnet filosofi? Hur väljer man ut ur filosofins stora skattkammare, ett stoff för undervisning i ämnet?Syftet med denna uppsats ärdiskutera de didaktiska frågorna i filosofiämnet utifrån ?Hur-frågan?.genomföra Arbetsformer inom det problembaserade lärandet under ämnesblocket ?Etiska frågor?.analysera hur elevernas intresse för filosofi stimuleras och eventuella negativa attityder till ämnet förändras inom det problembaserade lärandet..

Arbetet består av en undersökning av förskollärare examinerade 2002 och deras första tid i yrket. Fokus i undersökningen har varit på lärarnas ambitioner och på svårigheter att förverkliga dessa. Tolkningen av materialet har varit att försöka förstå relationer mellan ambitionerna och svårigheterna. Övergången från lärarutbildningen till att arbeta i verksamheten, är den fruktsam för professionens utveckling? Det är ett fenomen jag undersökt.

Denna studie lyfter fram fyra pedagogers tankar kring högläsningens betydelse för utveckling av det svenska språket hos barn med annat modersmål. För studien intervjuades fyra förskollärare som arbetar på olika förskolor belägna i en mångkulturell förort i mellersta Sverige. Resultatet visar att högläsning förekommer i förskolorna som medverkar i denna studie och att samtliga pedagoger har en medvetenhet kring hur viktigt det är med ett befrämjande arbete för att utveckla flerspråkiga barns utveckling av det svenska språket genom högläsning som arbetssätt.Med detta arbete önskas det kunna ge en bild av hur förskollärare ser på arbetet med högläsning för att gynna flerspråkiga barns utveckling av det svenska språket..

Det som var syftet med den här undersökningen var att ta fram en för entreprenöriell samhällskunskap som bygger på entreprenöriellt lärande och som tar sin utgångspunkt i LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik. Den frågeställning som jag valde att undersöka här med hjälp av litteraturstudium var: Hur kan man som lärare i grundskolans senare åldrar arbeta med entreprenöriellt lärande i ämnet samhällskunskap så att undervisningen lever upp till LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik i skolan?Resultatet pekar på vikten av mångfald när det kommer till användningen av olika Arbetsformer i ämnet samhällskunskap för att kunna nå LGR 11:s krav om entreprenörskap och om informations- och kommunikationsteknik med en viss betoning dock på arbetssätt där samarbete mellan elever står i fokus. Men resultatet pekar också på vikten av fortbildning för lärare i ämnet samhällskunskap både när det kommer till ämneskunskaper och när det kommer till hur man kan använda informations- och kommunikationsteknik i skolan. .

Wiklund, Marie-Louise (2007) Lärares syn på specialpedagogens arbete. (Teachers views on special needs educational competence) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildning, Malmö högskola. Syftet med detta arbete är att beskriva och undersöka lärarnas syn på specialpedagogens arbete. Baserat på lärarnas arbetssituation i skolan vill jag undersöka hur man använder sig av specialpedagoger i dag och se vilka övriga önskemål och behov som finns. Med hjälp av en strukturerade intervjuer vill jag åskådliggöra lärarnas syn på specialpedagogens arbete. Sammanfattningsvis visar mitt resultat på att specialpedagogen är en viktig person i skolan. Att undervisa är vad lärare är vana vid att specialpedagogen gör.

Wiklund, Marie-Louise (2007) Lärares syn på specialpedagogens arbete. (Teachers views on special needs educational competence) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildning, Malmö högskola. Syftet med detta arbete är att beskriva och undersöka lärarnas syn på specialpedagogens arbete. Baserat på lärarnas arbetssituation i skolan vill jag undersöka hur man använder sig av specialpedagoger i dag och se vilka övriga önskemål och behov som finns. Med hjälp av en strukturerade intervjuer vill jag åskådliggöra lärarnas syn på specialpedagogens arbete. Sammanfattningsvis visar mitt resultat på att specialpedagogen är en viktig person i skolan. Att undervisa är vad lärare är vana vid att specialpedagogen gör.