Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ ansats med enka?ter som datainsamlings metod ta reda vad socialsekreterare har fo?r upplevelser i fra?gor som ro?r ansvarsfo?rdelning na?r privata utfo?rare anva?nds vid placeringar av barn. Vi har tittat pa? vad socialsekreterare har fo?r upplevelser och erfarenheter av mo?jlighet till insyn, kontroll och uppfo?ljning samt hur de upplever kvalite?n pa? insatser pa?verkas na?r privata utfo?rare anva?nds vid dessa placeringar. Vi har pro?vat tva? hypoteser som formulerats utifra?n valda teorier om organisation som byra?kratisk och hierarkisk, samt som ma?lstyrd och rationell, och da?refter samlat in empiri och sammansta?llt va?r data och resultat.

Bakgrund: Fler personer väljer att dö hemma vilket innebär att fler personer kommer ha behov av palliativ vård i hemmet. Det ställer krav på att mer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet ska kunna utföras. Palliativ vård kan vara komplex, oförutsägbar och tidskrävande. Eftersom palliativ vård i hemmet ofta tillhandahålls av distriktssköterskor kommer deras arbete med att ge palliativ vård i hemmet att påverkas. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att ge palliativ vård i hemmet.

För de patienter som behandlas för obotlig cancer har det blivit allt vanligare att vården ges i hemmet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som medverkar till att patienter med avancerad cancer kan känna trygghet i samband med vård i hemmet. Litteraturstudiens resultat utgår från 15 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultatet beskrevs i fyra teman; hoppfullhet trots sjukdom, familjens betydelse, symtomkontroll och omvårdnad.Resultatet visade att patienter med avancerad cancersjukdomi stor utsträckning önskar att få vård i hemmet. För att möjliggöra detta krävs professionellt stöd tillsammans med närståendes insatser.

Kinas ekonomi och befolkning växer och urbaniseringen ökar. Människorna i landet konsumerar varor och tjänster dagligen. Konsumtionen av mat utanför hemmet sker i allt större utsträckning.Syftet med denna studie var att undersöka hur ett kinesiskt storstadshushålls inkomst och sammansättning påverkar sannolikheten att konsumera food away from home (FAFH).För att svara på syftet har fem vetenskapliga artiklar analyserats.Resultatet visade att inkomst och familjesammansättning bidrog till både ökad och minskad konsumtion av mat utanför hemmet. Inkomsten spelade in då hushållets sannolikhet att konsumera mat utanför hemmet låg i direkt anknytning till hur hushållets ekonomi såg ut. Familjesammansättningen spelade in då antal medlemmar, närvaro av barn eller äldre samt antal inkomsttagare ökade eller minskade sannolikheten för konsumtionen av mat utanför hemmet.Hushållets inkomst och sammansättning har enskilt och i samverkan en stor påverkan på FAFH konsumtionen för ett kinesiskt storstadshushåll..

De blir allt mer vanligt att människor som lider av en obotlig och progressiv sjukdom vill vårdas i hemmet den sista tiden i livet. En del men inte alla vill även dö i hemmet. Palliativ vård i hemmet blir aktuellt. Palliativ vård är den lindrande och stödjande vården vid en tidpunkt när det inte längre förväntas att bota den sjuke och målet inte längre är att förlänga livet. I många fall krävs det en närstående som är delaktig i vården i hemmet för att palliativ vård i hemmet ska bli möjligt för den som är sjuk.

I Sverige påbörjar ca 1500 patienter syrgasbehandling i hemmet varje år. De flesta av dessa har KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). Inom vården har KOL varit känt i ca 200 år. Idag är KOL ett växande hälsoproblem med stor dödlighet. När beslutet tas att patienten behöver kontinuerlig syrgas i hemmet är det troligtvis efter lång tid av sjukdom och försämring av lungfunktionen.

Bakgrund: Det har blivit alltmer vanligt att cancersjuka patienter i livets slutskede vårdas palliativt i hemmet. Huvudansvaret för omvårdnaden i hemmet hamnar på de anhöriga eftersom de befinner sig närmast den sjuke patienten. För att sjukvården ska kunna stötta de anhöriga på bästa sätt är det viktigt att få kunskap om hur de anhöriga upplever sin livssituation. Syftet med studien var att beskriva hur anhöriga upplever hemsituationen då en cancersjuk anhörig vårdas palliativt i hemmet. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar som söktes i Medline och Cinahl.

Denna studie är en del av en flerfallstudie i Jönköpings län och undersöker ett HVB-hem för ensamkommande barn och ungdomar i Jönköpings kommun. Syftet är att med hjälp av en kvalitativ fallstudie undersöka grannskapets potentiella roll för de ensamkommande barnen och ungdomarnas integration. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med grannar (n=11) och med representanter för HVB-hemmet (n=3). Studien undersöker även vilka kontakter som finns mellan HVB-hemmet och grannskapet, samt vilka informationsstrategier som använts i etableringsprocessen av HVB-hemmet och den betydelse dessa kan ha haft för hemmets mottagande. Studien visar att grannskapet uppfattar det undersökta HVB-hemmet som anonymt och att det finns en tydlig brist på information och kunskap om hemmet.

Bakgrund: Trots omfattande reformer inom psykiatrin och ambitioner om att erbjuda st?d i vardagen, visar forskning att ensamhet, brist p? meningsfulla aktiviteter och att begr?nsad sj?lvst?ndighet fortfarande ?r ett vanligt inslag i vardagen p? socialpsykiatriska boenden Syfte: Syftet med denna studie var att unders?ka hur personal som arbetar p? ett socialpsykiatriboende beskriver ett idealiskt boende som fr?mjar aktivitet och delaktighet. Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ ansats i form av tv? fokusgrupper med 4 respektive 5 deltagare vid tillf?llena. Materialet transkriberades, analyserades induktivt och kodades efter kondensering Resultat Det kom fram stor m?ngd konkreta f?rslag p? hur socialpsykiatriska boendemilj?er kan optimeras f?r att fr?mja aktivitet och delaktighet, sammanfattat i tre huvudkategorier: Fysiska utrymmen f?r aktivitet, Utbud av olika aktiviteter och personal som resurs p? olika s?tt.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Den här uppsatsen handlar om vad elever i år fyra, fem och sex har för attityder till skönlitteratur samt hur de upplever sin läsmiljö i skolan och hemmet. Syftet med uppsatsen är att få insikt i faktorer som påverkar elevers läsupplevelser och hur blivande lärare kan medvetandegöras om dessa för att kunna skapa stimulerande och utvecklande läsmiljöer främst i skolan. Underlaget för uppsatsen bygger på en enkät som 59 elever svarat på. Elever fick i enkäten svara på frågor om deras attityd till böcker, varför barn ska läsa böcker och hur deras läsmiljö ser ut och upplevs i skolan respektive hemmet. Resultatet visade att eleverna har en generellt positiv attityd till böcker och läsning.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner till närstående i vården av dementa personer i hemmet. En kvalitativ metod valdes med öppna intervjufrågor. Informanterna bestod av åtta arbetsterapeuter inom primärvården. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier ?Att vara informationskälla?, ?Att möjliggöra aktivitet?, ?Att vara vägvisare? samt ?Att vara tillgängligt stöd?.

Utvecklingen i samhället visar på att allt mer kvalificerad vård bedrivs i hemmet och detta ställer nya krav på de närstående och professionella vårdgivarna.En förutsättning för vård i hemmet är att det (oftast?) finns en närvarande närstående som kan delta i vården. De närstående har en central roll i vårdandet i samverkan med professionell vårdpersonal.Syftet med studien är att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en cancersjuk make/maka i hemmet. Hur upplevs stödet från professionell vårdpersonal? I studien har sex närstående intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys.I resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier som har betydelse för närståendes upplevelser av att vårda samt stödet från vårdpersonalen.

Många personer som behöver palliativ vård har en önskan att få avsluta sitt liv i det egna hemmet och då är det en förutsättning att sjuksköterskan även kan tillgodose anhörigas behov, då dessa har en nyckelroll vid palliativ vård i hemmet. Syftet med litteraturstudien är att ta reda på och beskriva anhörigas upplevelser av palliativ vård i hemmet. Litteraturstudien besvarar frågeställningarna: Hur upplever anhöriga det stöd de får av sjuksköterskan i samband med palliativ vård i hemmet? Hur upplever anhöriga sin situation samt hur upplever sjuksköterskan mötet med anhöriga och möjligheterna att ge stöd? I metoden har tio vetenskapliga artiklar granskats utifrån Polit et al (2001). Artiklarna hämtades från PubMed och Samsök.

Syftet var att undersöka graden av upplevd stress i hem- och arbetsmiljö ur ett könsperspektiv. Syftet var även att undersöka om antal barn och ansvarsnivå i hemmet har någon betydelse för upplevd stress. Självskattad stress i hem- och arbetsmiljö undersöktes med Perceived Stress Scale hos 126 arbetande eller studerande män och kvinnor.  Studien visade att kvinnor upplevde högre stress än män främst i hemmet. Det framkom också att män upplever högre stress i arbetet än i hemmet, medan kvinnor inte uppvisade någon skillnad mellan de båda miljöerna.  Huvudslutsatsen var att upplevd stress kan förklaras av kön.