Syftet med uppsatsen var att undersöka hur begreppen tillgänglighet och förebyggande i skollagen 2010:800 andra kapitlet 25 § beskrivs implementeras i grundskolekuratorers och en skolsocionoms arbete samt att granska budget på stats-, kommun- och förvaltningsnivå som berör skollagens fastställande av elevhälsa. Empirin utgjordes av enskilda intervjuer och olika officiella dokument. Intervjurespondenterna var fyra grundskolekuratorer och en skolsocionom. Dokumenten var i form av fem grundskolekuratorers Arbetsbeskrivningar, deras procentuella tjänstgöring och elevantal på de skolor de arbetar samt budget på stats-, kommun- och förvaltningsnivå. Frågeställningarna var: Hur beskrivs lagens begrepp tillgänglighet och förebyggande av skolkuratorerna och skolsocionomen? Hur skildras fem grundskolekuratorers arbetsbeskrivning och hur skildras deras tjänster i procent i förhållande till det antal elever de ansvarar för? Hur beskrivs det i budget att stats-, kommun- och förvaltningsnivå har bidragit till implementeringen av lagen i elevhälsan? Vi använde oss av kvalitativ metod med kodning och komparativ analys.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka hur dagens förbundskaptener inom Svenska Danssportförbundets uppfattar och ser på sin roll som förbundskapten och sitt elittränarskap. Detta är en första kartläggning och ska svara på: (1) Hur rollerna som förbundskapten respektive elittränare definieras i dagens organisation, (2) Vad innebär elittränarskap för dagens förbundskaptener samt (3) Hur ser deras karriärvägar ut?MetodStudien är kvalitativ, där tillvägagångssättet för att samla in det empiriska materialet bestod av fem stycken halvstrukturerade intervjuer. Studien har en induktiv ansats. Detta innebär att det empiriska materialet först har samlats in och därefter har de teoretiska källorna behandlats.

Det nätverksbaserade försvaret (NBF) är en vision som kommer att ställa många nya krav. Såväl rent tekniskasom organisatoriska. För mig har de organisatoriska aspekterna av NBF varit av särskilt intresse. När jaghar tagit del av skrifter och samtal rörande det nätverksbaserade försvaret har jag speciellt fäst mig vid att detibland framkommer att en självsynkroniserande organisation skulle vara det optimala slutmålet. Jag har självtjänstgjort inom olika befattningar inom flygvapnets ledningssystem, först STRIL ? 60 och sedan Flygvapnet2000.

I denna studie har jag undersökt vilken betydelse en omorganisation kan ha för samarbetet i en förening.Detta studeras med hjälp av bl.a. medarbetarsamtal/utvecklingssamtal för att eventuellt urskilja om makt, status, vänskapsband eller arbetsroller i föreningen speglar sig i kommunikationen mellan chefen och medarbetare. Studien har genomförts med utgångspunkt i medarbetarnas och styrelsemedlemmarnas uppfattning om allt från medarbetarsamtal till relationerna i föreningen. Jag har använt mig utav den kvalitativa metoden som angreppssätt. Nio intervjuer har genomförts, varav sju med medarbetarna (arbetsgruppen) och två med styrelsemedlemmar.

Hur skulle kvalitetsegenskaper inom kvalitetsäkerhetssystem kunna hjälpa ett mindre redovisnings- och konsultföretag att utvecklas och tillfredsställa kundernas krav på tjänstekvalitet? Den här studien bygger på befintlig teori kring kvalitetsegenskaper inom kvalitetssäkerhetssystemen CRM, ISO, TQM och Reko, och på SERVQUAL som visar vilka kriterier kunder ofta har på tjänstekvalitet. Undersökningen har byggts vidare på systemen och SERVQUAL för att få fram hur ett redovisnings- och konsultföretag arbetar och hur det kan utvecklas och tillfredsställa sina kunder. Kundernas upplevelser av tjänstekvalitet och deras relation till fallföretaget har undersökts för att få fram vilka krav och förväntningar de har. Syftet är att undersöka av vilka beståndsdelar och kvalitetsegenskaper som kvalitetssäkerhetssystem byggs upp av och därefter undersöka om det finns möjligheter för redovisnings- och konsultföretaget att utveckla sin kvalitetssäkring.

Examensarbetet är utfört på uppdrag av logistikavdelningen på Scania Axlar i Falun. I Falun sker tillverkning av alla fram-, bak-, stöd- och kardanaxlar till hela europaproduktionen av Scanias lastbilar och bussar. Efterfrågan på Scanias produkter är för närvarande mycket god och volymerna förväntas öka ytterligare under kommande år. Detta ska ske genom en kombination av en större världsmarknad på tunga lastbilar och högre marknadsandelar för Scania. Denna produktionsökning får givetvis även genomslag på volymerna som produceras på Scania Axlar.

På utvecklingsarenan vid Scanias motormontering i Södertälje monteras prototyp- och förseriemotorer. Under hösten 2012 kommer produktionsvolymerna kopplat till förseriemotorerna öka kraftigt, ökningen orsakas av ett fåtal motortyper. Materialflödena förväntas utgöra en flaskhals och syftet med examensarbetet är att ta fram ett logistikkoncept för att möjliggöra en högre produktionsvolym. Målet var att ta fram ett kostnadseffektivt koncept rörande materialförsörjning, layout och arbetssätt. En uppdelning har gjorts i bakgrund, nuläge och framtid.

Denna rapport är författad av studenterna Jimmy Hardingz och Johan Törngren, på programmet Ekonomi och ledarskap för hållbar utveckling vid Högskolan på Gotland. Rapporten är produkten av det examensarbete som genomförts som ett förbättringsarbete vid Destination Gotland AB, ett företag som bedriver färjetrafik till och från Gotland. Examensarbetet har föregåtts av en förstudie där författarna undersökte vilka förbättringsmöjligheter som finns i företaget. Från förstudien framkom att det finns förbättringspotential i hur samverkan sker med företagets största leverantör, Gotlands stuveri AB, som levererar tjänsterna lossning och lastning av fartygen. Syftet med detta förbättringsarbete har varit att överlämna ett underlag till företaget om hur de kan förbättra sin samverkan med leverantörer.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger beskriver samt samspelar med elever som anses ha ett problemskapande beteende i skolan. För att genomföra detta har jag använt mig av följande frågeställningar;? Hur samspelar pedagogerna med elever som anses ha ett problemskapande beteende i skolan?? Har pedagogerna samspelsstrategier som verkar mer positiva respektive negativa för dessa elever? I sådana fall på vilket sätt?? Hur beskriver pedagoger elever som de anser ha problemskapande beteende i skolan?Teori: Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv, vilket är ett synsätt på lärande där alla människor anses lära sig hela tiden, i alla sociala sammanhang, livet ut. Kunskaper och färdigheter kommer från de insikter och handlingsmönster som byggts upp historiskt i ett samhälle, och som vi blir delaktiga i genom interaktion med andra människor. En av utgångs-punkterna för ett sociokulturellt perspektiv på lärande och mänskligt tänkande och handlande, är att man intresserar sig för hur individer och grupper tillägnar sig och utnyttjar fysiska och kognitiva resurser.I alla dessa processer är kommunikation och interaktion mellan människan avgörande.