Idag finns ett växande engagemang för hållbar dagvattenhantering. Ämnet är högaktuellt då vi står inför klimatförändringar med fler skyfall och ökad nederbörd. Vi har ett stort ansvar att skapa en hållbar planering av våra städer för att säkerställa en god framtida livsmiljö för dagens och kommande generationer. Syftet med uppsatsen var att, genom litteraturstudier och intervjuer, undersöka hur Stockholms Stad arbetar för en hållbar dagvattenhantering, med fokus på ekologisk dagvattenhantering (ED) genom styrande dokument. ED innefattas av en kombination av lokala åtgärder och öppna dagvattenanläggningar för att fördröja, minska och rena dagvattnet på naturlig väg.

Examensarbetet utreder hur en reparation av isskydden vid Piteå Hamn kan genomföras. För att bilda sig en uppfattning om skadornas omfattning genomfördes en undersökning sommaren 2006. Bakgrunden till hur dessa skador har kunnat uppstå har studerats och ett laboratorietest med hänseende på frostskador på betong har genomförts. Lösningsförslaget avgränsar sig till vilket slags betong man bör använda samt ett förslag på hur en för detta problem anpassad betongform kan konstrueras. De krav som ställs på lösningsförlaget är att det skall vara praktiskt genomförbart samt ekonomiskt försvarbart.

Nyutexaminerade arbetsterapeuter saknar ofta självförtroende och är osäkra på sin kompetens då de ska arbeta i team och med patienter. Intresset för kliniska utbildningsavdelningar har därför på senare tid väckts på många håll. På dessa avdelningar får studenterna öva upp sina kunskaper samt öka förståelsen för teamarbete. AKVA-U på Universitetssjukhuset MAS är en sådan avdelning. Syftet med studien var att undersöka hur arbetsterapeutstudenter upplever betydelsen av praktik på AKVA-U, inför den kommande yrkesrollen.

Det regelverk som kringgärdar vattenverksamheter i Sverige är omfattande. Det ställs höga krav på verksamhetsutövarna för att miljöbalkens syfte om att främja en hållbar utveckling skall kunna följas. Frågeställningarna som utformats handlar dels om vad en vattenverksam-het är och dels vilka allmänna och specifika krav som ställs för att få upprätta eller ändra en vattenverksamhet. Utöver detta finns specifika frågeställningar vad gäller regler för upprät-tande av en kraftverksdamm för Skellefteå kraft. Genom att granska lagtext, förarbeten samt doktrin har de rättsliga förutsättningarna som finns för den obligatoriska miljöprövningen redogjorts för.

Enligt 11 § MBL är arbetsgivaren skyldig att på eget initiativ kalla till förhandling innan han/hon fattar beslut i frågor som utgör viktigare förändring av hans/hennes verksamhet eller av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagarna. Denna primära förhandlingsskyldighet gäller endast mot de kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna.Syftet med uppsatsen är dels att belysa den här primära förhandlingsskyldigheten och dels beskriva hur den kan tillämpas i praktiken. Frågeställningarna som behandlas är därför följande: Kan arbetsgivaren identifiera de frågor som hör hemma i 11 § MBL? Förhandlar arbetsgivaren enligt 11 § MBL? Finns det andra sätt att komma överens än genom förhandling? Är förhandlingsskyldigheten en nackdel eller är det en fördel att MBL finns för relationerna mellan parterna på arbetsmarknaden? För att kunna besvara dessa frågor ges först en teoretisk inblick i 11 § MBL medan en undersökning vidtogs på ett företag i syfte att studera den praktiska tillämpningen av nämnda lagrum.På företaget där undersökningen ägde rum har tillämpningen av arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighet enligt 11 § MBL anpassats till verksamheten genom ett Utvecklingsavtal. Företaget ifråga har stående möten en gång i veckan där personalchefen, en personalkonsult och de fyra kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna är närvarande.

Arbetsmarknaden idag ställer allt mer och fler krav på individen, vilket kan synas i organisationers sökande efter en medarbetare. Platsannonser är ofta ett verktyg i att hitta denna medarbetare, där krav som till exempel utbildning, erfarenhet och personliga egenskaper formuleras. Vissa menar att det inte bara kraven på en individ som blir högre, utan även annorlunda och nya krav ställs. De personliga egenskaperna blir allt viktigare för att en medarbetare ska kunna passa in i den befintliga grupp och organisation den kommer till. Vi tyckte det skulle vara intressant att undersöka mer om platsannonser och vad de signalerar än vad som gjorts i tidigare undersökningar.

Målet med examensarbetet var att ett trådlöst mätdatainsamlingssystem ska tas fram för att ersätta det trådburna insamlingssystem som idag används vid FOI i Bromma, vid mätning på vindtunnelmodeller. Projektet innefattar konstruktion, inköp, dokumentation, test och utvärdering. En del i projektet är att utvärdera ett nytt CAD system för kretskortskonstruktion.Enligt framtagen kravspecifikation konstrueras ett signalkonditionerande kort som förstärker, balanserar och filtrerar insamlad signal samt ett processorkort som digitaliserar och skickar konditionerad signal trådlöst till mottagande del.Prototypen som projektet resulterar i, uppfyller de krav och specifikationer som FOI hade på det nya systemet, dvs. analog signalkonditionering, digitalisering och tvåvägskommunikation. Systemet har med sin enkla funktion påvisat att lösningen är realiserbar och att den fungerar.

Denna uppsats handlar om känsloarbete, det vill säga när man i sitt arbete tvingas visaupp andra känslor än man i verkligheten känner. Känsloarbete som begrepp myntadesav sociologen Hochschild 1983 och denna uppsats bygger vidare på den forskningsom har gjorts på ämnet sedan dess.Vi har med hjälp av djupintervjuer och analys inspirerad av Grounded theoryundersökt hur de anställda vid Länsförsäkringar upplever och hanterar sina känslor iinteraktionen till kunder. I kundmötet ser vi en spänning i form av den så kalladeinteraktionstriangeln som innebär att kunden, servicearbetaren och organisationen harolika mål och förväntningar på servicemötet. Både organisation och kund ställer kravpå hur den anställda ska uppträda i servicemötet och vilka känslor han eller hon börvisa upp. De krav vi upplever oss att ha på vilka känslor vi ska visa upp i en visssituation, detta kallar Hochschild för känsloregler.Vår slutsats är att känsloarbete förflyttar sig i en modell från krav till kontroll.

Idag utlöses stress i arbetslivet till stor del av psykosociala faktorer. Den ökade användningen av IT sedan 70-talet har lett till att nya faktorer kan utlösa stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som eventuellt skulle kunna ha samband med stress kopplat till IT-användning. 75 besvarade enkäter låg till grund för analysen. Resultatet av faktoranalysen blev tre faktorer, varav två var kopplade till stress.

Sammanfattning Denna undersökning handlar om hur karaktärsämneslärare, som också är mentorer för en hel klass, det vill säga klassmentorer inom de nationella yrkesförberedande programmen på gymnasiet upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vi är intresserade av hur dessa lärare upplever de sociala förhållandena på arbetet i form av stöd, hur de hanterar både förväntningar och krav från elever, elevernas vårdnadshavare, kolleger och från skolledningen. Vi är också intresserade av vad dessa lärare tycker om möjligheterna att påverka sitt arbete i organisationen. Vi använde en kvalitativ metod och intervjuade åtta karaktärsämneslärare, som även är klassmentorer, på sina arbetsplatser. Vi kom i vår undersökning fram till att lärarna trivs bra på sina arbeten och med sina arbetsuppgifter. Men det är också gemensamt för de intervjuade att de upplever en allt ökande mängd arbetsuppgifter och att detta upplevs påfrestande.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i krav, kontroll och socialt stöd (JDC-S) utifrån QPS Nordic mellan teknikkonsulter i små och stora företag inom samma verksamhetsområde samt skillnader i upplevd stressnivå utifrån Statshälsans basundersökning. Ytterligare ett syfte var att undersöka i vilken grad JDC-S predicerar stress samt vilken faktor som predicerar stress i högst grad. Resultatet visade signifikanta skillnader i samtliga skalor i JDC-S som kunde lokaliseras i inlärningskrav och kontroll av arbetstakt. Resultatet påvisade inga skillnader i fråga om företagsstorlek och stress där teknikkonsulter upplever stress relativt sällan. Detta motsäger tidigare studier om konsulter och stress, som visat att konsulter upplever stress i hög grad.

I många länder runt om i världen finns arbetsterapeuter anställda inom skolverksamheten. Där de ger stöd/handledning till läraren men också insatser som riktas direkt till barnet. Med bakgrund till detta ville vi ta reda på utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv om klasslärarna i årskurs 4-6 får stöd och handledning gällande barn med inlärningssvårigheter i skolaktiviteter samt vilka insatser som riktas mot dessa barn. Informationen samlades in genom en egendesignad enkät, där 19 lärare deltagit som sammanlagt undervisade 508 elever. Lärarna undervisade i genomsnitt 4,9 elever med inlärningssvårigheter och resultatet visade att 63 % av lärarna inte fick det stöd/handledning som de önskade och 90 % av lärarna ansåg att skolans resurser inte var tillräckliga för att möta elever med inlärningssvårigheter.

I takt med att städerna växer minskar det gröna och odlingsbara utrymmet. Högre krav ställs på att effektivt utnyttja ytorna, både inom - och utomhus. Konkurrensen om utrymmet har lett till nya lösningar i form av vertikala odlingsbara ytor kallade växtväggar. Detta arbete är skrivet med målsättningen att grundläggande redogöra för vad en växtvägg är och vad som krävs för att anlägga en sådan. Avsikten är att ge en överskådlig bild av olika varianter av växtväggar samt redogöra för vilka krav som bör vara uppfyllda vid anläggandet av en sådan.

Krav på kortare ledtid och lägre kostnader för att kunna öka produktionstakten gör att bottenramen till turbinerna behöver modifieras. Nuvarande beräkningar ska uppdateras med nya förutsättningar eftersom bottenramen har ändrats en del sedan man tog fram dagens konstruktionslösning på den. Genom att göra en beräkningsmodell av bottenramen till en SGT-600 som den ser ut idag och genomföra beräkningar med de lastfall som den kan tänkas utsättas för har optimeringsförslag och uppdaterade beräkningar tagits fram. Besök hos underleverantör och diskussioner med personal som arbetar med bottenramen har resulterat i statiska och dynamiska beräkningsresultat samt förslag på optimering av bottenramen. Slutsatser som drogs var att bottenramen uppfyller de krav som företaget har på den samt att det är möjligt att få fram en mindre kostsam och snabbare tillverkning genom att göra modifieringar. .

Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på rektorer, men även rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på rektorerna. Det är viktigt att rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare.