Malmö, like many other bigger cities in Europe, faces a double undertaking when facing the challenges the future. Not only must the municipal be able to provide its citizens with welfare and a high standard of living, it must also establish a level of economic growth that allows the city to act as catalyst for the surrounding area. In order to provide the population with welfare and the economy with a qualified working force, these two challenges have been combined into one plan for the future called Welfare for Everybody. As part of this plan, new organisations have been created with the purpose collaborating with the social services office and support people in their transaction from welfare recipients to self-providing workers. The purpose of our thesis is to build on Michael Lipsky's classic work "Street-level Bureaucracy" and by conducting interviews with a number of front line workers study how they view their role, the client group and how they motivate the working line.

Bakgrund:Vårt intresse väcktes av att undersöka möjligheter för ungdomar som går på s.k. gymnasie-särskola, för att se vad de önskar för framtiden och vilka möjligheter som finns för dem. Vi tog del av regeringens och skolverkets lagstiftning och utredningar kring ämnet och fann att ambitionsnivån är hög och målsättningen är att samma villkor skall gälla för ungdomar med begåvningshandikapp och s.k. normalbegåvade ungdomar vad gäller möjligheter på arbets-marknaden och till vidare utbildning etc. Vår erfarenhet sa oss att det sällan ges likvärdiga möjligheter för dessa båda grupper och vi bestämde oss för att undersöka hur de begåv-ningshandikappade ungdomarna själva ser på saken.Syfte:Att ta reda på vad ungdomar med begåvningshandikapp/funktionshinder har för planer efter avslutad skolgång vad gäller arbete, familjebildande, resor, vidareutbildning och hur de jäm-för sig själva med ?normalbegåvade? ungdomar.Metod:Kvalitativ metod enligt livsberättelseansatsen, med intervju som verktyg.Resultat:Resultatet visar på de önskemål som dessa ungdomar hyser om sin framtid vad gäller arbete, familjebildning, resor och vidareutbildning.

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft så sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade området redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad från tidigare lagstiftning inom området utgöra ett någorlunda fullgott skydd, dock är lagen inte så pass omfattande att den fria opinionsbildning sätts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet såsom hemlig information i en näringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan träda in dels i form av straff och skadestånd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestånd.

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft så sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade området redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad från tidigare lagstiftning inom området utgöra ett någorlunda fullgott skydd, dock är lagen inte så pass omfattande att den fria opinionsbildning sätts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet såsom hemlig information i en näringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan träda in dels i form av straff och skadestånd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestånd.

 Syftet med denna uppsats var att ge exempel på varför lärare för de äldre ungdomarna (årskurs 6-9) samt gymnasiestudenter undervisar tematiskt. Vi ville dessutom veta vad de ansåg vara för- respektive nackdelarna med metoden och vad vi kunde dra för slutsatser av denna. Vi intervjuade åtta lärare, tre gymnasielärare och resten 6-9 lärare fördelade på tre skolor. Den mest centrala anledningen till att undervisa tematiskt var enligt lärarna att ge eleverna en helhetsbild och visa på den röda tråd som går mellan de olika ämnena. Detta hjälpte även till att bredda och fördjupa elevernas kunskaper.

Micor AB tillverkar cirkulära sågklingor och är framförallt inriktade på specialbeställda cirkulära sågklingor från orderstorleken en och uppåt.  På uppdrag av Micor AB har en kartläggning av hur det dagliga arbetet går till på Micors riktavdelningen gjorts. På riktavdelningen riktar och sträcks cirkulära sågklingor. Anledningen till att de cirkulära sågklingorna riktas är för att de ska vibrera mindre och kunden ska få en finare snittyta vid kapningen. Problemet de har på riktavdelningen är att tidigare och nuvarandes operatörers kunskap inte är dokumenterad. Den knapphändiga informationen om vad som påverkar spänningen hos en cirkulär sågklinga gör att variationen av spänning kan variera från ordertillfälle till ordertillfälle. Micor AB vill även underlätta upplärningen av nya operatörer.Som metod för att lösa problemet har en anpassning av Six Sigmas DMAIC-modell gjorts. Kartläggningen av det dagliga arbetet har legat till grund för de arbets- och maskininstruktioner som har skapats för att minska variationen av spänningen i cirkulära sågklingor.Identifiering av vilka parametrar som påverkar spänningen på en cirkulär sågklinga har gjorts genom granskning av publikationer inom ämnet samt genom egna tester.Genom kartläggningen av vad som påverkar spänningen på cirkulära sågklingor kommer förhoppningsvis Micor AB att få mindre variationer i spänningen och det kommer att underlätta för framtida implementerad automatisering av riktavdelningen. .

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur lärare upplever att arbetar med en metod som riktar sig till elever som har läs- och skrivsvårigheter. Mina frågeställningar berör hur lärare upplever att det är att arbeta med Wittingmetodens ominlärning samt hur de upplever att elevernas syn på sig själva som läsare och skrivare påverkas och slutligen hur de upplever att eleverna påverkas av metoden. De teoretiska perspektiv som är utgångspunkterna i arbetet är dels specialpedagogiskt perspektiv som berör hur skolan ser på elevers svårigheter samt vilka åtgärder som lämpar sig och dels ett strukturellt perspektiv gällande vad som är goda arbets- och lärmiljöer för elever som har svårigheter med läsning och skrivning. Jag har varit inspirerad av fenomenografisk ansats och den metod jag har valt att använda mig av är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med lärare som arbetat med Wittingmetoden för att hjälpa elever åtgärda sina läs- och skrivsvårigheter. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys som har resulterat i teman. Resultatet visar att lärarna har en positiv inställning till Wittingmetodens ominlärning och att eleverna utvecklar en medvetenhet om sina styrkor och svagheter, får en starkare tilltro till sin egen förmåga och därmed även ett ökat självförtroende..

Syftet med studien är att kartlägga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsättningar som finns för att ytterligare stimulera dem för ämnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhållningssätt. De metoder som jag använder mig av är dokumentation av förskolegården samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som påverkar teknikimplementering i förskolan består av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och föräldrar. Förskolorna använder gårdens fysiska förutsättningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial.

Denna studie undersöker hur digitaliseringen påverkar relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande sett ur myndighetens perspektiv. Problemställningen angrips utifrån fyra teman; Utmaning, Ansvar, Valfri­het och Ojämlikhet. Som en röd tråd genom studien löper ny­lib­e­ra­lis­men som ett övergripande teoretiskt perspektiv. Syftet med studien är att problema­ti­sera och nyansera digitaliseringens på­verkan på relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande.Forskningen om e-förvaltning utgår i allt väsentligt från implementeringen av e-förvaltning sett ur ett tekniskt perspektiv. Det finns också, om än i mindre utsträckning, studier som intresserar sig för användarna.

I en allt mer krympande värld, måste organisationer lära sig att snabbt reagera på marknadsförändringar. Medan organisationer blir bättre på att införa nya affärsprocesser, kvarstår problemet med en tungrodd och svårföränderlig IT?miljö. Det hela görs inte bättre av att organisationer blir mer och mer beroende av sin IT?infrastruktur.

Syfte: Syftet är att beskriva hur chefer upplever sina arbetsplatsers behov av företagshälsovård, samt att utifrån detta försöka svara på om arbetsterapeuter kan möta dessa behov. Metod: En kvalitativ induktiv ansats antogs med öppna intervjuer. Fem chefer rekryterades genom ett avsiktligt typiskt urval via kontakter från en företagshälsovård i Jönköping. Intervjuerna bandades, transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Övergripande tema: ?Arbets- och privatlivets krav ? Att få ihop livspusslet?.

Studiens huvudsyfte var att undersöka upplevelsen av arbetslöshet och dess påverkan på individens psykiska välmående. Undersökningen avgränsades till att innehålla tre faktorer, vilka antogs, ha en avgörande betydelse för arbetslösas psykiska välmående. Dessa faktorer utgjordes av ekonomisk påfrestning, självkänsla och sociala relationer/stöd. Vidare undersöktes om kön, ålder och arbetslöshetens längd hade någon betydelse för psykiskt välmående. Enkät användes för att undersöka ovanstående.

Micor AB tillverkar cirkulära sågklingor och är framförallt inriktade på specialbeställda cirkulära sågklingor från orderstorleken en och uppåt.  På uppdrag av Micor AB har en kartläggning av hur det dagliga arbetet går till på Micors riktavdelningen gjorts. På riktavdelningen riktar och sträcks cirkulära sågklingor. Anledningen till att de cirkulära sågklingorna riktas är för att de ska vibrera mindre och kunden ska få en finare snittyta vid kapningen. Problemet de har på riktavdelningen är att tidigare och nuvarandes operatörers kunskap inte är dokumenterad. Den knapphändiga informationen om vad som påverkar spänningen hos en cirkulär sågklinga gör att variationen av spänning kan variera från ordertillfälle till ordertillfälle. Micor AB vill även underlätta upplärningen av nya operatörer.Som metod för att lösa problemet har en anpassning av Six Sigmas DMAIC-modell gjorts. Kartläggningen av det dagliga arbetet har legat till grund för de arbets- och maskininstruktioner som har skapats för att minska variationen av spänningen i cirkulära sågklingor.Identifiering av vilka parametrar som påverkar spänningen på en cirkulär sågklinga har gjorts genom granskning av publikationer inom ämnet samt genom egna tester.Genom kartläggningen av vad som påverkar spänningen på cirkulära sågklingor kommer förhoppningsvis Micor AB att få mindre variationer i spänningen och det kommer att underlätta för framtida implementerad automatisering av riktavdelningen. .

På senaste tiden har flera mjölkproducenter valt att lägga ner sin verksamhet, till följd av dålig lönsamhet (www, Svensk Mjölk, 2009a). Minskad efterfrågan och en stark Euro har lett till sänkta avräkningspriser, samtidigt som kostnaderna i mjölkproduktionen är trögrörliga (www,Svensk Mjölk, 2009b).En ökad avkastning per ko har lett till en minskad mängd mjölkkor (www, LRF, 2009b). Denna utveckling i kombination med ökad efterfrågan på kött har lett till ett större behov av dikor. Den ökade efterfrågan täcks idag av importerat kött (Kumm, 2005). För att återta marknadsandelar från utländskt köttet krävs bättre lönsamhet i produktionen.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskans kompetens är en fördjupning av de kunskaper och förmågor som erhållits i grundutbildningen. Behovet av specialiserade sjuksköterskor ökar men då arbets-uppgifterna mellan grund- och specialistutbildade sjuksköterskor inte skiljer sig nämnvärt åt kan detta få till följd att specialistsjuksköterskorna lämnar det kliniska arbetet. Den specialistkompetens som efterfrågats riskerar därmed att försvinna. På denna grund, och som ett led i att förtydliga specialistsjuksköterskans roll i psykiatrisk slutenvård, är det av intresse att uppmärksamma hur specialistsjuksköterskan uppfattas och vilka förväntningar som finns på dennes kompetens. Syfte: att beskriva läkares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk vård.