Sök:

Sökresultat:

246 Uppsatser om Arbetsåtergång - Sida 4 av 17

Fri rörlighet för tjänster : En EG- och arbetsrättslig studie

Denna studie handlar om nuvarande lagstiftning beträffande den fria rörligheten för tjänster som finns inom Europeiska gemenskapen och då särskilt friheten som gäller för arbetsgivare som är etablerade i en medlemsstat och som avser att tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat än etableringsmedlemsstaten genom att utstationera arbetstagare till denna medlemsstat för att där utföra tjänster under en begränsad tidsperiod.Studien handlar även om hur de olika arbetsrättsliga systemen är uppbyggda inom gemenskapen och vilken skillnad det finns mellan dem, vilka arbetsrättsliga principer som är viktiga i den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen, vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra social dumpning av arbetstagares arbets- och anställningsvillkor, samt hur framtida lagstiftning kan komma att se ut när det gäller den fria rörligheten för tjänster. Här studeras exempelvis hur medlemsstaternas arbetsrättsliga lagstiftning kan komma att påverkas av framtida lagstiftning..

Utomhusmatematik : ur lärares perspektiv

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad lärare i grundskolan anser om utom¬husmatematik, varför och när de själva arbetar med det. Arbetet innehåller utomhusmatemati¬kens yttre ramar. Jag har valt att intervjua sex lärare som arbetar med utomhusmatematik eller som tycker att det verkar vara ett intressant arbets¬sätt. Alla lärare arbetar i grundskolan och representerar två olika skolor. Två av lärarna arbe¬tar med utomhusmatematik en gång i veckan.

Informationsteknik i tvärkulturellt och gränsöverskridande kommunikation

Denna studies centrala syfte är att undersöka rollen som informationsteknik spelar samt de problem som inte gå att komma undan i så kallad tvärkulturell och gränsöverskridande samarbete genom att undersöka fallet mellan den svenska staden Borlänge och den kinesiska staden Wuhan. Arbets- och utvärderingsmetoden som används i studien bygger på är den vetenskapliga forskningsansatsen hermeneutik och det innebär utvärdering av intervjuer på ett kvalitativt sätt som handlar främst om observationer, förståelse och sökning efter mönster och samband. Genom detta sätt fick författaren resultat som visar att informationsteknik spelar en avgörande roll för samarbete mellan Borlänge och Wuhan men har vissa barriärer som har svårt att komma undan såsom skillnader och avvikelse i kultur, geografi, tid, språk, arbetsvanor och politik..

Bruket och arbetarna : Arbets- och anställningsförhållanden vid Åtvidabergs kopparverk 1800-1890

This paper illustrates the working conditions at the copper factory in Ã…tvidaberg during 1800-1890 from different views. The highest salary was given to the building contractor. Thereafter came in order the rust turners, the garmaker, the melter, the ore booker, the factory supervisor and the garmaker hand. Also the rest of the working conditions for different employees might differ from each other in this order. The mine workers generally earned a little less than the other workers at the factory, and especially the workers in the Bersbo mine.

"Jag är arbetslös, men det är inte hopplöst"

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om vad deltagare i Arbets- och integrationscenters arbetsmarknadsinsatser anser är kvalitet. Den är skriven på inbjudan av Avdelningen för Integration och Arbetsmarknad (INAR), Malmö Stad. Min övergripande frågeställning är: Vad är kvalitet enligt deltagarna på AIC? För att besvara denna fråga har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer med deltagare i AIC:s arbetsmarknadsinsatser. De teorier jag använder mig av handlar om själva kvalitetsbegreppet och bygger på tidigare forskning.

Arbets- och livsvillkor hos personal som upplever sin hälsa som mycket god i en västsvensk kommun

Goda arbetsvillkor, livsvillkor, och bra relationer gör att människor mår bra, syftet med studien var därför att undersöka hur arbetsvillkor och livsvillkor såg ut hos kommunanställda som upplevde sin hälsa som mycket god. Kvalitativa intervjuer genomfördes med nio personer från olika yrkesområden inom den aktuella kommunen där alla upplevde sin fysiska och psykiska hälsa som mycket god. Fem kategorier framkom efter en kvalitativ forskningsansats, dessa var rikt socialt liv, god livsstil, stöd i familjen, goda arbetsvillkor och tidigare traumatisk upplevelse. Ett övergripande tema framkom vilket omfattade personlighetens betydelse och upplevelse av lycka samt att leva i nuet. Helheten som omfattade de intervjuades livsstil, deras personlighet och goda relationer samt att de trivdes med sig själva och hade en närvaro i nuet, trots svårigheter, gjorde att de kände sig lyckliga.

Pedagogisk dokumentation : en kvalitativ studie om hur en dokumentation blir pedagogisk

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur en dokumentation i förskolan blir pedagogisk och hur verksamma pedagoger definierar pedagogisk dokumentation. Likaså har det undersökts om det finns något som hindrar pedagoger till att arbeta med pedagogisk dokumentation. En ökad förståelse och en fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation sågs också som ett centralt syfte. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av nio verksamma pedagoger. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med en hermeneutisk utgångspunkt.

Kvinnor och män i Malmbergets kåkstad: med kåkstaden i Kiruna som referenspunkt

I denna uppsats undersöks vilken arbetsfördelning som fanns mellan kvinnor och män i de gamla kåkstäderna i Malmberget och Kiruna och hur dessa kåkstäder var uppbyggda. Detta är intressant på grund av att båda kåkstäderna byggdes upp under en tidsperiod då Norrbottens industrialisering började skjuta fart och då samhällsplanering, arbets- och bostadsförhållanden torde ha varit ytterst bristfälliga. Dessutom vill jag se om det fanns någon skillnad mellan kåkstäderna i det gamla Malmberget och Kiruna med avseende på byggnads- och levnadsförhållanden. Det finns klara skillnader/likheter mellan kåkstäderna i Malmberget och Kiruna, detta både i hur kåkstäderna byggdes upp samt hur folket levde. Ett exempel på en likhet är att folket i kåkstäderna levde i kåkar som spikades ihop av spillvirke och material från fläsk- och dynamitlådor.

Prestationsnedsättning i arbetet på grund av muskuloskelettal värk och samband med stress, kön, ålder samt arbets- och individfaktorer i Västra Götaland

Långtidssjukskrivningarna har ökat kraftigt de senaste åren. I huvudsak är det den stressrelaterade psykiska ohälsan som ökar och där utmattningssyndromet står för en betydande del.Några av de verksamheter som är hårt drabbade är vård, skola och omsorg som drivs i kommunal regi. Ronneby kommun tog därför år 2002 initiativet till att försöka minska nyinsjuknandet genom att identifiera personer med stressproblematik och sedan med en tio mötestillfällen lång kurs i Länshälsan i Blekinges regi förhindra insjuknandet.Kursens upplägg bestod i samtal i grupp med kognitiv inriktning, utbildning i nio olika stressrelaterade teman, basalkroppskännedom och avslappning.Kursens deltagare var tio kvinnor varav nio med stressrelaterade symtom och en med kronisk smärta. Samtliga deltagare angav förbättring i sina symtom, och att man ändrat beteende och upplever minskat stress och belastning såväl på arbete som på fritid. Kursen minskade därmed risken för insjuknande i utmattningstillstånd alternativt risken för långtidssjukskrivning i stressrelaterade besvär..

Att resa utomlands i tjänsten : - med bibehållen säkerhet

Syfte - Denna uppsats syftar till att ta del av de tankar kring den personli-ga säkerheten personer som arbetar i utlandet å arbetsgivarens vägnar har. Detta för att dels redogöra för vad de anser att arbets-givare och anställda kan göra för att öka säkerheten vid utlandsvis-telse, dels för att presentera mina egna förslag på åtgärder som verkar för en ökad säkerhet.Metod - Fem intervjuer med affärsresenärer har genomförts. Dessa ligger tillsammans med information från tidigare studier till grund för de förslag på säkerhetsrutiner som presenteras i texten.Slutsats - takt med att människor följer med i samhällsutvecklingen och blir medvetna om sin egen sårbarhet och ser möjligheterna att öka sin egen säkerhet med hjälp av information via främst elektroniska media, kommer säkerhetsfrågor att bli ett naturligt inslag i vardagen. Kunskapsbasen ökar, vilket kan vara företagen till gagn, då viss säkerhetskompetens kommer att finnas inom företagen. Å andra sidan kommer de anställda att ha ökade förväntningar på att arbetsgivaren ska kunna erbjuda säkra arbetsförhållanden när de ombeds åka utomlands..

Ledarskap fo?r optimala mo?tesupplevelser: En konceptutveckling fo?r att fra?mja kreativitet under arbetsmo?ten ur ett ledarskapsperspektiv

I takt med upplevelsesamha?llets utveckling sta?ller den kreativa klassen ho?gre krav pa? arbets- upplevelsen. I dagens samha?lle sta?lls a?ven ho?gre krav pa? kreativa lo?sningar i arbetet fo?r att som fo?retag vara konkurrenskraftiga och ligga i framkant. Ma?nga kreativa processer sker i grupp under mo?ten och fo?r att kunna skapa ett kreativt klimat sta?lls ho?ga krav pa? ledaren och att mo?tet a?r va?l fo?rberett och genomta?nkt.

Krav och Kontroll på arbetet : - vilka förklaringsvariabler påverkar individens upplevelse?

Arbetsmiljön kan enligt Karasek och Theorell (1990) karaktäriseras i två dimensioner, psykologiska krav från arbetet och i vilken utsträckning individen möter dessa med hjälp av egenkontrollen. De har utvecklat krav-kontroll modellen som mäter den psykosociala arbetsmiljön. Modellen används i denna studie för att undersöka huruvida några förklaringsvariabler relaterar till individens upplevelse av krav och kontroll på arbetet. Deltagarna fick besvara en enkät besående av olika variabler och självskattningsskalor som mätte krav och kontroll. Även känslan av sammanhang mättes med 13 frågor (Antonovsky, 1993).

Läkare och undersköterskors syn på vad som innefattas i sjuksköterskans kompetensområde arbetsledning av omvårdnadsarbetet

Kompetensområdet sjuksköterskans arbetsledning av omvårdnadsarbetet är ett tämligen outforskat ämne. Mer kunskap om läkare- och undersköterskors syn på vad som innefattas i sjuksköterskans arbetsledning skulle kunna bidra till ett bättre samarbete som på sikt kan gynna omvårdnadsarbetets utveckling och därigenom även patienten. Syftet med studien är att få ökad kunskap om läkare och underskö-terskors syn på vad som innefattas i kompetensområdet sjuksköterskans arbets-ledning av omvårdnadsarbetet. Metoden som användes var en empirisk intervju-undersökning där urvalet bestod utav fyra läkare och fyra undersköterskor. Mate-rialet analyserades med innehållsanalys, inspirerad av Burnard (1991).

LÄKARE OCH UNDERSKÖTERSKORS SYN PÅ VAD SOM INNEFATTAS I SJUKSKÖTERSKANS KOMPETENSOMRÅDE ARBETSLEDNING AV OMVÅRDNADSARBETET

Kompetensområdet sjuksköterskans arbetsledning av omvårdnadsarbetet är ett tämligen outforskat ämne. Mer kunskap om läkare- och undersköterskors syn på vad som innefattas i sjuksköterskans arbetsledning skulle kunna bidra till ett bättre samarbete som på sikt kan gynna omvårdnadsarbetets utveckling och därigenom även patienten. Syftet med studien är att få ökad kunskap om läkare och underskö-terskors syn på vad som innefattas i kompetensområdet sjuksköterskans arbets-ledning av omvårdnadsarbetet. Metoden som användes var en empirisk intervju-undersökning där urvalet bestod utav fyra läkare och fyra undersköterskor. Mate-rialet analyserades med innehållsanalys, inspirerad av Burnard (1991).

Arbetsgivarens ansvar för rehabilitering och anställningsskydd: Vid drog- och annan missbruksproblematik

Vid uppsägning av personliga skäl finns det en tro hos arbetsgivare att det är omöjligt att säga upp en anställd. Syftet med denna uppsats var att utforska vilket ansvar arbets-givaren har gentemot en anställd som har drog- och alkohol problematik, genom lagtext, föreskrifter, domstolspraxis och doktrin. Arbetsgivaren har en rehabiliteringsskyldighet, enligt Arbetsmiljölagen och Socialförsäkringsbalken. Arbetsmiljölagen är en resultatin-riktad ramlag vars syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet, samt uppnå en god arbetsmiljö. Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren.

<- Föregående sida 4 Nästa sida ->