Syftet med vårt arbete har varit att undersöka och beskriva historiska fakta inom hårets och frisöryrkets område. Vi ansåg att det saknades ett historiskt underlag i undervisningen på gymnasieskolans frisörutbildning vilket vi bl a upptäckt i samband med vår egen undervisning under våra praktikperioder på lärarutbildningen. Eftersom vi är av den bestämda uppfattningen att det är viktigt för eleverna att ha fördjupade kunskaper om håret och yrkets historia för att därigenom få insikt i och förståelse för de förändringar som sker inom frisyrmodet och av frisöryrket och dess organisationer i nutiden. För vår studie har vi valt att utgå från tidigare forskning, litteratur och Internetkällor. Resultatet av vad vi gjort och sammanställt ligger väl i linje med det tänkte undervisningsmaterial som varit vår utgångspunkt vid arbetets början och vi har fångat de betydelsefulla historiska fakta om håret och frisöryrkets framväxt till ett samlat dokument som varit vårt mål. Tanken är att både som lärare och elev ska kunna använda undersökningens resultat i undervisningen.

Arbetets syfte var att undersöka hur lärare använder miniräknaren i sin undervisning men även hur eleverna använder den och om det finns några skillnader i attityder och användning mellan elever och lärare. Undersökningen gick också ut på att se om användandet har ökat eller minskat i gymnasieskolan. Arbetet syftade också till att undersöka om det finns några skillnader mellan tjejer och killars attityder till miniräknaren och tjejer och killars användning av den. En lärarenkät och en elevenkät delades ut på fem olika skolor och dessa låg till grund för undersökningen. Resultatet pekar på en ökad användning, en mer positiv attityd till miniräknaren hos gymnasielärarna och att alla lärare, i någon form, tar hänsyn till miniräknaren vid prov.

Efter att ha gått snart två år på polisutbildningen har vi kommit till insikt om att det finns områden som vi är bättre och sämre utbildade på. Orsaken till detta tror vi delvis är vårat eget fel men också att ett stort ansvar ligger hos utbildningen. När vi har diskuterat kring detta har vi kommit fram till att utbildningen på förenklade utredningar inte har varit särskilt omfattande. Syftet med denna rapport är att på ett enkelt sätt tydliggöra när och hur man kan använda sig av förenklade utredningar enligt RB 23:21 § tredje stycket och RB 23:22 §. Frågeställningen vi hade innan arbetets början var när dessa lagstöd kan användas samt skillnader mellan dessa och vanlig FU som är beskrivet i RB 23:21 § första stycket.

Abstract Iribarren Cortes, Laura & Lundh, Pernilla (2010) Vad gör en specialpedagog/speciallärare? ?What does a special educator do? Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Grunden för arbetet har varit att ta reda på vad en specialpedagog och en speciallärare gör. Frågeställningarna omfattar vad deras uppgifter är och vilka strävansmål de arbetar utifrån. Huvudsyftet med undersökningen är att ge läsaren en större inblick i vad en specialpedagog och speciallärare gör och även belysa hur deras arbetssätt och arbetsmetoder kan se ut och skilja sig åt. Syftet besvaras genom observation av två arbetsmiljöer inom den specialpedagogiska verksamheten samt intervjuer med en specialpedagog och en speciallärare.

Detta examensarbete behandlar ämnet bokformgivning. Uppdraget bestod i att jag fick ett manus som skulle formges till en bok. Rapporten beskriver arbetets gång med metoder och principer inom informationsdesign och typografi. Uppgiften var korrläsning och viss redigering av text, val av format, typsnitt och storlekar, layout, brytning av texten, formgivning av omslag och omslagstext.Titeln på boken är Minsta möjliga friskvård och är riktad till chefer, friskvårdare och anställda. Den handlar om hur företagen kan stödja de anställda som inte är så intresserade av friskvård, de som inte orkar träna eller inte har lust att röra på sig.

Sedan de borgerliga partierna varit i opposition har man efterlyst förändringar inom den svenska utvecklingspolitiken. Utvecklingspolitiken är samlad i skrivelsen Politik för global utveckling(PGU). Arbetets syfte är att undersöka om det skett några förändringar inom PGU sedan de borgerliga partierna intagit regeringsställning år 2006. Frågorna som är ämnade att besvaras är dels om det går att urskilja några väsentliga skillnader mellan den föregående socialdemokratiska regeringens politik för global utveckling och den nuvarande borgerliga regeringens och dels om den politik för global utveckling som den borgerliga regeringen för, är en del av lösningen på en internationellt ickefungerande utvecklingspolitik. Genom en kvalitativ textanalys är avsikten att utföra en komparation mellan de två regeringarnas PGU för att på så sätt uppvisa eventuella skillnader.

Detta examensarbete skall innefatta en undersökning av informationsklassning vilket är en del av området informationssäkerhet. Informationsklassning innebär att information delas in i olika nivåer beroende på hur värdefull den är för en verksamhet. Utifrån en informationsklassning väljs sedan lämplig skyddsåtgärd ut för respektive informationsklass och detta kan vara positivt för en verksamhet ur ekonomisk synvinkel då lämplig skyddsåtgärd innebär att skyddet varken är för högt eller för lågt. De säkerhetskrav som verksamheter bör beakta är, enligt den litteraturstudie som gjorts, sekretess, riktighet och tillgänglighet.Arbetets problem har gått ut på att få en inblick i vilka informationsklasser som används ute i verksamheter för de tre informationssäkerhetskraven sekretess, riktighet och tillgänglighet. Undersökningen baseras på intervjuer kombinerat med litteraturstudier och verksamheterna som studerats verkar inom olika verksamhetsområden.Resultatet och analysen tyder på att det vanligaste sättet att klassa information på är genom att benämna klasserna för sekretess, riktighet och tillgänglighet med siffror från ett till tre.

Syftet med detta arbete var att studera på vilket sätt skolans organisation samt barns närmiljö kan bidra till stress, men även hur skolans personal och vuxna i barns liv, aktivt kan arbeta för att förebygga stress. Studien bygger på fem intervjuer med vuxna som arbetar med barn i olika sammanhang och under olika förutsättningar samt 65 enkäter med barn i År2. Arbetets fokus ligger på barns stress i skolan men man kan konstatera att källan till barns agerande i skolan inte alltid behöver finnas i skolans verksamhet utan kan ha sitt ursprung i barnens övriga närmiljö. Därför bör även närmiljön uppmärksammas för att man ska få en helhetsbild av barnens situation. Resultatet i enkäterna visade att barnen hade få eller inga kunskaper om stress som begrepp men efter en begreppsförklaring visade sig att många barn själva hade upplevt eller sett stress hos personer i deras närhet.

De metoder som studenterna använt sig av under utbildningens gång har tillämpats för att ta fram, utveckla och utvärdera lösningar. I början av projektet erhölls några avgränsningar av företaget. Bland annat krävdes varken hållfasthetsberäkningar, produktkalkyler eller materialval.Displayarmaturer används som butiksbelysning. De består i huvudsak av ett drivdon, en reflektor och en lampa. Valet av lösningar är i det närmaste baserat på uppdragsgivarens önskemål.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva nio personers upplevelser av sin medverkan i en kurs, ?Våga sjunga?, som erbjuds av coachingföretaget Projekt hälsa AB i Umeå. Via en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer söktes svar på frågorna: Upplever deltagarna några positiva effekter på sitt psykiska/fysiska välbefinnande genom sin medverkan i ?Våga sjunga? kursen? Upplever deltagarna att kursen ?Våga sjunga? har haft några positiva/negativa effekter med avseende på deras självkänsla? Tidigare forskning har visat på flera samband mellan välbefinnande och musik, men också att de olika program vars syfte är att enbart höja självkänsla, i sig, mest troligt är ineffektiva. Arbetets teoretiska bakgrund utgörs av teorier om motivationspsykologi (självkänsla), samt musikpsykologi.

SammanfattningLäroboken är ett av de verktyg som lärare kan använda i sitt arbete för att eleverna ska nå målen. En lärobok kan spela en stor roll i en lärares undervisning och det är därför av största vikt för blivande lärare att kritiskt granska de läroböcker som man tänker sig att använda. I ämnet hem- och konsumentkunskap är boken Hem- och Konsumentkunskap år 7 - 9 av Hedelin m.fl. (2007) en vanligt förekommande lärobok i många lärares undervisning. Detta examensarbete utgår utifrån förförståelsen att ovan nämnda lärobok möjligen är det fullkomliga läromedlet för en lärare i ämnet men samtidigt finns även med i beaktande att det förekommer en viss kritik från lärare mot boken i fråga.Huvudsyftet med arbetet har varit att studera läroboken med fokus på ämnets fyra grundläggande perspektiv, resurshushållning, hälsa, jämställdhet och kultur.

Hållbar utveckling i skolan? en studie om hur lärare arbetar med hållbar utvecklingSustainable development in school? a study about teachers work with sustainable developmentI detta arbete har jag tittat på hur lärare med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen arbetar med hållbar utveckling i klassrummet. Jag har i teoriavsnittet valt att börja med en definition av begreppet hållbar utveckling där de tre olika perspektiven miljö, socialt och ekonomi tas upp. Sedan beskrivs det aktuella miljöproblemet global uppvärmning, för att sedan i teori delen ta upp vad som står om hållbar utveckling i läroplanen och i kursplanerna för kemi, biologi och fysik. I det sista teoriavsnittet beskrivs hur två olika skolor har arbetat på olika sätt med hållbar utveckling.Metoden som har använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer där fyra naturvetenskapslärare har intervjuats om sin undervisning i hållbar utveckling.

Syftet med detta arbete är att belysa hur undervisning om hållbar utveckling (UHU) integreras på gymnasieskolan. UHU är ett komplicerat perspektiv som enligt styrdokumenten skall finnas med i den gymnasiala undervisningen. Det har därmed varit intressant att se hur verkligheten motsvarar dessa mål. Det som arbetet har fokuserat på är hur lärare och rektorer tolkar perspektivet, hur det tillämpas i undervisningen, vilken betydelse styrdokumenten har för UHU samt vilka förutsättningar som styrningssystemet ger lärarna för att integrera UHU. Den empiriska delen av arbetet består av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer från två gymnasieskolor i Halmstad.

Arbetets art: C-uppsats, Barndoms- och ungdomsvetenskapTitel: Att vara eller inte vara ett barn i svårigheter ? vem avgör det?Författare: Lidija PetkovicHandledare: Göran KvistSammanfattning: Bakgrund: Jag har undersökt min partnerskola som ligger i södra Sverige i ett lågstatusområde och med hög invandrartäthet. Min undersökning handlar om barn i svårigheter. Syfte: Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur lärarna/skolan ser på barn i svårigheter samt vilken hjälp skolan kan erbjuda för att förbättra skolsituationen för dessa barn och hjälpa dem. Syftet är även att närmare undersöka ett resursteam som arbetar med specialundervisning för att få reda på varför de har valt att arbeta med barn i svårigheter.

Vårt syfte med denna uppsats är att som blivande förskollärare få mer kunskap om pedagogens åsikter på hur skönlitteratur kan fungerar som metod inom ämnet döden. Döden är en naturlig del i livet, liksom skönlitteratur är en naturlig del i förskolan. Vilka åsikter har pedagoger om skönlitteratur som behandlar ämnet döden? Litteraturen behandlar olika aspekter kring skönlitteratur, döden, barnet och pedagogen. Författarna lyfter fram svårigheterna med ämnet döden samtidigt som de belyser möjligheterna med skönlitteraturen för att skapa en naturligare inställning till ämnet.