Semester är en tid som är avsatt för återhämtning och det är viktigt att individer får denna återhämtning under sin semester. Syftet med denna rapport är att undersöka de positiva effekterna i arbetet av semester och varaktigheten av dessa effekter. Vi vill även studera vilkafaktorer i arbetet som påverkar varaktigheten och om dessa i så fall är tänkbara att förändra så att de positiva effekterna varar längre. Empiri till undersökningen har tagits fram genom åttakvalitativa intervjuer som gjorts med individer med olika positioner på två skilda företag i Växjö. Resultatet från det empiriska materialet visar att semester är en tid för att ladda batterierna, bli utvilad och återfinna kreativiteten och energin på arbetet igen.

Detta examensarbeta behandlar konstruktionen av ett hävstångsdrivet system för manuella rullstolar. Systemet innefattar drivning, växlar, broms, bakåtrullningsspärr och andra detaljer. Arbetet har skett på uppdrag av Peter Almstedt på AddMobility i syfte att utveckla en produkt som underlättar förflyttning, manövrering och minskar den fysiska ansträngningen för rullstolsbrukaren. Arbetet har bedrivits enligt en viss produktutvecklingsprocess som kan delas upp i fem faser: informationsinsamling, produktbeskrivning, konceptdesign, detaljkonstruktion och slutligen diskussion. Under denna process utarbetades en konstruktion för det nämnda systemet fram.

Skolsköterskans arbete är en viktig del i det hälsofrämjande arbetet då forskning visar att den psykiska ohälsan hos elever ökar vilket kan leda till sämre prestationsförmåga eller att eleverna inte klarar av att slutföra sina studier. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans upplevelse vid arbetet med att främja högstadieelevers psykiska hälsa. Sex skolsköterskor från två kommuner i Skåne intervjuades efter ett strategiskt urval utifrån demografisk data. Intervjutexterna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien presenteras med ett övergripande tema; samverkan och god organisation med ett elevcentrerat perspektiv för att främja den psykiska hälsan som är en förutsättning för att det hälsofrämjande arbetet skall kunna bedrivas framgångsrikt.

Arbetet ämnar förklara varför relationerna mellan bosniaker och kroater har sett utsom de har. Arbetet försöker med hjälp av instrumentalism, primordialism ochkonstruktivism förklara hur identiteten samt relationerna mellan kroater och bosniakerhar varierat under tidsperioden 1939-1994. Arbetet syftar även till att undersöka vilkenteori som bäst hjälper oss förstå varför identiteten och relationerna mellan kroater ochbosniaker har varierat. Arbetet analyserar relationerna mellan kroater och bosniakermed hjälp av idealtyper och kommer fram till att samtliga teorier behövs om man villförstå kroaters och bosniakers relationer åren 1939-1994. Arbetet kommer även framtill att instrumentalismens idealtyp kommer närmast händelseförloppet..

Föreningsauktionen är ett lägsta bud företag som stödjer svenskt föreningsliv utan motprestation från föreningarnas sida.Företaget har en för liten kundkrets och med arbetet ville därför undersöka hur företaget kan nå ut till fler potentiella kunder och på så sätt öka trafiken och buden på deras hemsida. Detta genom en marknadskommunikatonsplan. Föreningsauktionen står inför en nationell satsning och i arbetet visas olika alternativ för hur företaget kan använda reklam för att få sin produkt känd på marknaden.I arbetet kan du förutom marknadskommunikaton läsa om konkurrensstrategi samt konsumentbeteende..

Syftet med denna undersökning var att undersöka vad som motiverar tunneltågförare hos Veolia Transport AB. Frågeställningarna var: Vilka faktorer främjar respektive motverkar tunneltågförares trivsel? Vilka egenskaper kännetecknar arbetet som tunneltågförare? Vilka stressorer upplevs i arbetet som tunneltågförare? Vad motiverar tunneltågförare att stanna kvar i arbetet. Metoder som användes var intervjuer samt ett skattningsformulär. Resultaten visade att arbetet kunde kategoriseras som ett högpress arbete med höga krav och medelmåttig kontroll.

Syftet med vår studie är att beskriva förskollärares inställningar till matematik och hur den påverkar det pedagogiska arbetet. De data vi använt oss av är historik, tidigare forskning, styrdokument och annan relevant litteratur. Vi utförde sex intervjuer med verksamma förskollärare, efter detta har den information som framkom bearbetats. Resultatet visade på att den inställning förskollärarna har till matematik påverkar det pedagogiska arbetet på olika sätt. De inställningar som visade sig var att matematik är något roligt, spännande och lekfullt, det visade sig även att matematik är något tråkigt och det finns en rädsla och en osäkerhet i arbetet med matematik.

K-fab saknar just nu någon typ utav utomhusbelysning i sitt produktsortiment.Arbetet går därför ut på att ta fram en ny typ av fasadarmatur förhemmiljö som ska hjälpa företaget att synas på en ny typ utav marknad.Arbetet ska lösas med de tre designmetodiska faserna; Analytisk fas, kreativ fasoch presentations fas. Tanken med den nya designen är att den ska varanytänkande både tekniskt och formmässigt.Arbetet kommer först att börja med den analytiska fasen i början av året.Det innefattar bl.a. marknadsundersökning, intervjuer och enkäter.I den kreativa fasen testas olika formelement och färgkombinationer som skapassa företagets identitet. I den slutliga presentations fasen ska arbetetframhävas på bästa sätt..

Enligt en lagändring, från och med januari 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan. Planen ska finnas för att hjälpa eleven att uppnå de mål som finns i styrdokumenten och den tas fram av elev, lärare och föräldrar tillsammans under utvecklingssamtal. Syftet med det här arbetet är att ta reda på vad som står skrivet i offentliga dokument och forskningslitteratur om individuella utvecklingsplaner, både före och efter lagändringen. Arbetet syftar även till att undersöka vad fyra pedagoger anser om individuella utvecklingsplaner..

Denna empiriska undersökning är utförd för att finna svar på hur den teoretiska kunskapen påverkar det praktiska arbetet för undersköterskor anställda på ett specifikt korttidsboende. Målet var också att närmare undersöka undersköterskornas arbetstillfredsställelse och deras motivation för arbetet. Som metod användes halvstrukturerade intervjuer och 7 kvinnor deltog i studien. För att underbygga arbetet presenteras ett antal teorier inom ämnena och även en del tidigare forskning. Av resultaten framgick det att den teoretiska kunskapen har en viss betydelse för det praktiska utförandet av arbetet.

Genom att ta del av detta examensarbete får läsaren en bild och insyn i hur det grundläggande arbetet med läs- och skrivinlärning ser ut i förskoleklassen. Jag har läst mycket litteratur innan om läs- och skrivinlärning, främst litteratur om hur man kan främja läs- och skrivsvårigheter. Det jag inte fick svar i litteraturen är hur man praktiskt kan arbeta med detta ute i verksamheterna. Jag valde att undersöka hur arbetet kan se ut i förskolklassen genom att intervjua verksamma pedagoger. Att jag valde just arbetet i förskoleklassen beror på att jag haft min verksamhetsförlagda utbildning där och intresserade mig för just den åldern då den i mitt tycke är mer komplex än någon annan.

Arbetet handlar om en ny förordning som kommit till i januari 2006. Förordningen innebär att alla elever i skolåren 1-9 ska ha en individuell utvecklingsplan. Vi har undersökt hur arbetet med förordningen fungerar ute på fyra skolor i södra Halland och hur skolorna arbetat fram sin individuella utvecklingsplan samt hur den används i det vardagliga arbetet. Den viktigaste frågan för oss har varit att ta reda på om lärarna har ansett att arbetet med den individuella utvecklingsplanen tagit tid från undervisningen eller om det är ett hjälpmedel. Vårt resultat visar att de intervjuade lärarna tyckte att från början tog arbetet mycket tid, men efter att ha arbetat med den en tid ser alla lärarna en stor fördel med att alla elever har en individuell utvecklingsplan.

I den här rapporten presenterar vi vår argumentation angående datoriseringen av två arbetsuppgifter på Habiliteringen, Karlskrona har inneburit ett understöd av det direkta arbetet med patienter eller av det administrativa arbetet. De anställda anser att den direkta kontakten med patienten är det viktiga, medan dokumentering och det administrativa arbetet är det ?oviktiga?, aspekt som också framgår från vår empiriska undersökning. Det finns en ambivalens med datoriseringen av dessa arbetsuppgifter som vi beskriver i vår uppsats. Å ena sidan stödjer datoriseringen dokumenteringen och det administrativa arbetet, det oviktiga, medan å andra sidan användningen av dataprogrammen har en stor potential i att indirekt understödja huvudarbetet, det direkta arbetet med patienter, vilket är det viktiga.

Studiens syfte är att få en uppfattning om hur individer som lider av fibromyalgi upplever återgången till arbetslivet efter en tids sjukskrivning och hur de resonerar runt sin sjukdom och arbetet. Vidare studeras den fibromyalgisjukes upplevelse av bemötandet från arbetsgivare och arbetskamrater. Den empiriska delen baserar sig på kvalitativa intervjuer som berör fibromyalgisjukas arbetsliv, vardag och bemötande från olika samhällsinstitutioner. I den teoretiska referensramen behandlas Baumans och Sennetts teorier om arbetets, individens och välfärdsstatens villkor i det moderna samhället ur ett makroteoretiskt perspektiv. På mikroteoretisk nivå behandlas Goffmans stigmateori och Hochschilds teori om emotionshantering.

Detta examensarbete är gjord i Södertälje Centrum. Arbetet är indelat i tre delar. Första delen tar upp allmän information och fakta om Södertälje. Andra delen hittar man den analys som jag arbetat med, det vill säga Ortsanalys. Denna del avslutas med en slutsats som står som bakgrund för den tredje delen av arbetet, förslagsdelen.