Vi är intresserade av att studera ?vad som styr ekonomistudenternas val av arbetsgivare? eftersom vi själva är ekonomistudenter och har börjat fundera på framtida arbetsgivare.Det är även intressant för företag och organisationer att veta vad som styr ekonomistudenternas val av arbetsgivare eftersom det kan gör det lättare att locka till sig passande arbetskraft. Men när företagen och organisationerna väl har hittat rätt medarbetare gäller det att behålla dem och genom att veta vilka behov de anställda har kan arbetsgivaren tillfredsställa dessa behov, vilket resulterar i nöjda anställda.Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka vad som styr ekonomistudenterna val av framtida arbetsgivare utifrån deras motivationsfaktorer och om dessa motivationsfaktorer stämmer in på befintliga motivationsteorier. Vi är dessutom nyfikna på om företag och organisationer vet vad som intresserar ekonomistudenterna samt vad som kan få studenter att vilja bosätta sig i Gävle efter avslutade studier.Vi använde oss av mailintervjuer för att samla in material till vår undersökning eftersom vår första idé om att ha fokusgruppsdiskussioner inte gick att genomföra på grund av lågt intresse. Mailintervjuerna genomfördes med nio stycken ekonomistudenter vid Högskolan i Gävle och tre stycken organisationer i Gävle som är med i NU!, Näringslivsintegrerad utbildning.För att få djupare insikt i vad som motivera människor har vi valt att fördjupa oss i ett flertal motivationsteorier.

Slöjan som hinder på arbetsmarknaden ? en intervjustudie av några muslimska kvinnor i Gävle. C-uppsats i religionsvetenskap, MNR-programmet, Högskolan i Gävle 2011.För ett antal år sedan så blossade debatten upp kring huruvida kvinnor skulle få använda niqab, den klädedräkt som täcker kvinnors kropp och ansikte, allt utom ögonen på offentliga platser som i skolan.Syftet med denna uppsats var att ta reda hur beslöjade muslimska kvinnor tas emot på arbetsplatser, och huruvida deras slöja är ett hinder eller en tillgång i sammanhanget, samt hur de ser på sin identitet som sjalbeklädd kvinna i Sverige. Kvinnorna har med olika bakgrund av någon anledning hamnat i Sverige, och här skapat sig ett liv utifrån olika förutsättningar. Tillsammans med sina familjer så har de gjort en lång resa för att ta sig just hit.

Abstract This essay is about girls that have chosen a gender atypical education on a gymnasia level. Since we are living in a society that is still today gender segregated in both working life as well as educational area, we find it interesting that it still exist an paradox which leads us to the question ?why? those girls and boys, woman and man choose so differently. We are not aiming towards study how many girls that have chosen a gender atypical education but rather how these girls that are on the construction program in one of Stockholm?s gymnasium have deliberated and what it is that has influenced them.

Syftet med den här studien var att genomföra en undersökning som beskriver sex intervjupersoners resonerande kring deras upplevda rörlighet på arbetsmarknaden. Detta har jag gjort genom att studera hur intervjupersonerna resonerade kring tre faktorers betydelse i relation till deras arbete och rörlighet på den svenska arbetsmarknaden. Dessa faktorer var privatekonomi, kompetensnivå och turordningsregler. Syftet var dessutom att undersöka hur intervjupersonerna såg på inre och yttre faktorer i relation till, vad intervjupersonerna berättade om sin arbetssituation. Att individer till en viss grad kan uppleva sig inlåsta kan enligt tidigare forskning leda till sjukskrivningar. Empirin är insamlad genom sex stycken djupintervjuer med personer som har ett arbete och studien behandlas med kvalitativ metod.

Sammanfattning Vårt syfte med studien var att undersöka vad arbetslösa ungdomar upplever om de arbetsmarknadspolitiska insatserna på Arbetsförmedlingen. Studiens syfte är också att undersöka problematiken ungdomar upplever i samband med etableringsprocessen på arbetsmarknaden. Vårt intresse för studien väcktes då vi tidigare haft en praktikperiod på Arbetsförmedlingen i samband med vår utbildning på Malmö högskola. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att få en djupare förståelse av de intervjuade individernas upplevelse. Vi hade som krav att ungdomarna var mellan 18-25 år och hade varit arbetslösa i minst sex månader.

I uppsatsen undersöks hur individers löner påverkas av föräldraledighet. Genom att skatta enlöneekvation på tvärsnittsdata för 2003 samt paneldata för åren 1998-2003 kan det konstaterasatt det finns en signifikant skillnad mellan löneeffekterna hos kvinnor och män vidföräldraledighet. Resultatet visar på en lägre löneeffekt än tidigare studier men verifierartidigare studiers mönster att mäns löner påverkas mer än kvinnors. Studien tyder på att dagensflexibla föräldraförsäkring bidrar till att befästa kvinnor och mäns olika agerande ochbemötande på arbetsmarknaden. Ur detta perspektiv kan dagens föräldraförsäkringssystem sessom ett dåligt fungerande styrmedel för en mer jämställd arbetsmarknad..

With a starting point in a project for reinforcing small scale business among immigrants in Sweden, carried out within Swedish for immigrants (sfi), the aim for this thesis is to examine the project from the view and experiences of the participants. Interviews with participants in the project have been inspired by the teoretical and methodological views of Grounded Theory.The interviews show that some participants want to start their own business, but almost as many don?t have that dream. The former group all have experience of being self-employed. They are aware of the difficulties but are nevertheless determined to proceed their dream.

Syfte med denna studie är att beskriva hur akademiker med invandrarbakgrund från Mellanöstern upplever sina möjligheter till en etablering på den svenska arbetsmarknaden. Vi vill utifrån deras berättelser se hur de upplever och hanterar sin status i Sverige, men också i ursprungslandet, det vill säga de länder personen vuxit upp i. Vi vill även se vilka konsekvenser denna etablering och statusförändring leder till för ett begränsat urval akademiker med invandrarbakgrund.Frågeställningar:- Hur beskriver invandrande akademiker sin status i Sverige och i ursprungslandet?- Hur hanterar de sin status i de olika länderna och eventuellt skillnaden där emellan?- Hur upplever invandrade akademiker sin etablering på den svenska arbetsmarknaden?.

SammanfattningUppsatsens syfte är att jämföra svensk och dansk arbetsrätt på olika områden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som används för att uppnå syftet är en rättsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemsländer för att uppnå Lissabonstrategins sysselsättningsmål. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen år 2000 och förnyades år 2005.

Work-life balance är ett ämne som det har forskats mycket om de senaste åren. Denna undersökning har applicerat de befintliga teorier som finns inom work-life balance och relaterat dessa till yrkesgruppen sjuk- och undersköterskor. Denna yrkesgrupp är intressant då det för närvarande råder brist på sjuk- och undersköterskor på dagens svenska arbetsmarknad. På grund av denna brist ställs denna yrkesgrupp på höga krav både vad gäller flexibilitet och tillgänglighet. Denna undersökning har redogjort för de samlade teorier som finns inom work-life balance, flexibilitet och tillgänglighet.

Studiens övergripande syfte har varit att undersöka vilka upplevelser personer med utländsk bakgrund har av att leva med inflytandet från flera kulturer, samt hur det påverkar deras syn på den egna etniska identiteten. Mer precist har fokus riktats mot barn till utrikesfödda personer och deras upplevelser av deras etniska identitet. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie har varit interaktionistisk.Studiens syfte mynnade ut i tre frågeställningar som lyder: Hur upplever barn till utrikesfödda personer sin etniska identitet? På vilket sätt har interaktionen med omgivningen bidragit till skapandet av de utrikesfödda barnens etniska identitet? Upplever barn till utrikesfödda personer att deras självupplevda och/eller av omgivningen tillskrivna etniska identitet utgör en börda eller en tillgång i det svenska samhället, exempelvis när de söker arbete? För att besvara frågorna har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts under hela arbetsprocessen. Sex personer med olika kön, bakgrunder och åldrar har intervjuats.

This study is a critical discourse analysis on the genre of career coaching. Focus lies on questions such as how doescareer coaching articles construct the working subject, and how is working life described in the genre. The categoryof social relations is central to the study. I ask questions about which social relations are of importance, and whichare not, in the career coaching version of working life and how can these relations be interpreted from a critical pointof view. The concepts of power-knowledge is central to the analysis of social relations and the term employabilityconstitute the main theoretical understanding of what distinguish the contemporary labour market.

Syftet med uppsatsen är se om positiv etnisk särbehandling kan införas och vilka för- och nackdelar det kan innebära. För att kunna se möjliga för- och nackdelar görs en redogörelse av hur rätten ser ut vad gäller positiv särbehandling i dagsläget. En del av analysen är skriven med analysinstrumentet intersektionalitet. Med hjälp av intersektionalitet belyses skärningspunkterna och sambanden mellan olika kategorier i form av kön, klass, sexualitet mm. Uppsatsen är skriven med juridisk metod och ett samhällsvetenskapligt perspektiv.Rätten för positiv särbehandling är snäv och utgår från EU-regleringar.

Arbetslöshet drabbar allt fler människor och detta fenomen är ett stort samhällsproblem. De äldres fotfäste i arbetslivet är skört på dagens arbetsmarknad. Ju äldre man är desto svårare har man som arbetslös att komma tillbaka till arbetslivet. Syftet med studien har varit att med hjälp av kvalitativa intervjuer öka kunskapen om äldre arbetslösas upplevelser av sin arbetslöshet och deras självbild som långtidsarbetslösa. En av huvudfrågeställningarna har handlat om vilka negativa och positiva upplevelser av arbetslösheten som den äldre arbetslöse har och den andra om den äldre arbetslöses syn på sig själv i egenskap av långtidsarbetslös.Vetenskapsteoretiskt har undersökningen utgått från ett fenomenologiskt perspektiv.

Syftet med uppsatsen är att undersöka anställdas upplevelser av att utföra arbete som ligger utanför arbetsavtal och i strid med regler samt illegala och illegitima sanktioner som utförts av chefer och arbetsgivare. En arbetstagare som blir medlem i en organisation och skriver på ett anställningskontrakt ger upp en del av sin frihet. Statens lagar och arbetsmarknadens parters regleringar ger arbetsgivarna rättigheter och skyldigheter att leda och fördela arbetet samt att utdela bestraffningar. Det är inte endast bestraffningar som utdelas i arbetet utan anställda får även utföra sådant som inte regleras enligt lagar och avtal.Kvalitativ metod har används där intervjuer tillsammans med organisationsteori nyttjats för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar. Resultaten visar att arbetstagare varit med om både illegala och illegitima bestraffningar och arbetsförhållanden. Arbetstagares beroendeställning till arbetsgivaren är högre än vice versa.