När en familjemedlem drabbas av Alzheimers sjukdom förändras hela livssituationen för de närstående. För att kunna ge en individanpassad omvårdnad med god kvalitet för personer med Alzheimers sjukdom krävs en bra samverkan mellan sjuksköterskan och de närstående. Genom att få en ökad förståelse och kunskap om de närståendes upplevelser har sjuksköterskan möjlighet att möta de närståendes behov och stödja dem i vårdarrollen. Syftet med studien är att belysa upplevelsen av att vårda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metoden utgår från Lundman och Graneheims kvalitativa innehållsanalys där tre självbiografier granskas och analyseras.

The first information recruiters have access to, when recruiting a new co-worker is the applicant´s CV. It may even happen that the applicants are sending a photo with the CV, which can lead to the possibility that the appearance of the applicant will affect the assessment. Previous research shows that individuals who are regarded as beautiful get a better assessment than those who are considered to be ugly or mediocre looking, but if this can be prevented through awareness, the problem can easily be counteracted. The purpose of this thesis is to, through an experimental study, investigate whether recruiters can avoid being affected by the applicant?s appearance in the assessment of their CV if they receive information about the stereotypical thinking that is tied to a person's appearance.

Det krävs mycket av en sjuksköterska för att kunna skapa tillit och förtroende prehospitalt med en skadad person. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer/åtgärder/förhållningssätt som krävs av en sjuksköterska i första mötet med en skadad person för att skapa en förtroendefull och kontakt med känsla av tillit. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie och resultatet visar på att om en förtroendefull kontakt ska skapas mellan sjuksköterskan och en skadad person prehospitalt krävs det framför allt att en kommunikation dem emellan kommer till stånd. Andra slutsatser i resultatet är att en sjuksköterska måste utföra vissa kommunikationsstrategier för att en kontakt ska uppstå. De kommunikationsstrategier som är väsentliga för att skapa en förtroendefull kontakt är bland andra sjuksköterskans förhållningssätt samt att sjuksköterskan har självinsikt och kunskap om effekter av ett sitt agerande.

När en person lever med ischemisk hjärtsjukdom, så påverkar det förutom den som har sjukdomen, också starkt dennes eller dennas partner. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva partners upplevelser av att leva med en person som har ischemisk hjärtsjukdom. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att ha störd nattsömn och vara känslomässigt påfrestad till bristningsgränsen: Att vara överbeskyddande och kontrollerande: Att sakna bra samarbete med sjukvårdspersonal och önska stöd i partnerrelationen: Att ha svårighet med livsstilsanpassning och längta efter det tidigare livet: Att med positiv inställning tillsammans genomföra livsstilsförändringar. Resultatet visade att partners inte blev sedda av vårdpersonal och de önskade mer kunskap om sjukdomen och professionellt stöd.

Enligt WHO är övervikt och fetma ett växande problem världen över. Att vara kvinna och ha ett BMI ? 30 kg/m2 innebär risker i samband med en graviditet. Det kan exempelvis påverka kvinnans välmående under graviditeten i form av högt blodtryck, graviditetsdiabetes, risk för intrauterin fosterdöd och en långsam framskridande förlossning. Krav ställs på barnmorskan i mötet med den gravida kvinnan med BMI ? 30 kg/m2 då kvinnan önskar att få information om risker kring graviditeten utan att barnmorskan är dömande.

The purpose of this essay was to describe and analyse the tension/conflict between external demands and actual conditions, as experienced (and told in interviews) by employees at two social insurance offices in Scania, concerning their roles in the process of working life rehabilitation. The theoretical starting point is the theory of street-level bureaucrats, as defined by Lipsky. The comprehension among the employees were that working life rehabilitation services are approved less today compared to a few years ago. The discretion, i.e. the position to choose among competing alternatives; about what to do, how to do it etc., characteristic of street-level bureaucrats, according to the employees is less prominent, as the routines of handling cases and decision making are regulated.

In September 2014 the ECJ issued its decision in C-7/13 the Skandia case. The case con- cerned service transactions made between a main establishment in a third country and its Swedish branch. The branch was a member of a VAT group in Sweden. The ECJ estab- lished that the membership resulted in that the VAT group was considered as one taxable person which meant that the services was considered provided to the group itself and not the separate member. Therefore the transactions were deemed taxable.

In this essay I want to investigate how the poodle strategy affects a person?s credibility when he or she uses it. The poodle strategy is a strategy, which someone uses when he or she is scrutinized by the media. It?s primary purpose is to suppress further media coverage but it is also a strategy for defending oneself and hence rescuing one?s reputation either as a private person or as an official.The essay?s research questions are:How has the strategy been applied for defensive purposes and what are the results?To which extent can the Stasis theory and Benoit?s theory on Apologia be connected to the strategy?Does the strategy affect the user?s credibility?To answer these questions four cases from the political sphere in Sweden where persons have been said to have ?done a poodle? have been analyzed.

The purpose of this study is to identify how the needs, demands and preferences for a certain service appear among University students in Kalmar. This is necessary to examine in order to create and design a possible service that will solve the problem with the University students eating habits.This study is based on a qualitative method with quantitative elements. The qualitative method contains of three focus group discussions. The quantitative method contains of a questionnaire. All respondents in this study fits in the target group.One important conclusion that we have stated after the investigation of this study, is that the nature of this problem seems to differ from person to person.

Syftet med vår litteraturstudie i upprepad utsatthet är, att beskriva fenomenet utifrån vedertagna kriminologiska teorier, samt sammanställa åtgärdsförslag, som kan användas i det förebyggande polisarbetet. Med upprepad utsatthet menas att samma person eller samma objekt utsätts för flera brott under en begränsad tidsperiod. I England har man forskat på området sedan 80-talet. I Sverige är det först på senare år som man ägnat sig åt att genomföra studier i ämnet?.

Vi har gjort en socialpsykologisk undersökning där vi har studerat barnavårdscentralssjuksköterskornas erfarenheter av meningsfullt arbete i barnavårdscentralen. Vårt syfte med studien är att öka förståelse kring hur BVC-sjuksköterskorna går tillväga för att känna arbetet meningsfullt och samtidigt mår bra. Resultatet visar att meningsskapande har en stor betydelse för sjuksköterskorna när det gäller deras välbefinnande. Den visar att sjuksköterskorna känner meningsfullhet i sitt arbete när de som person och deras roll stöder varandra och när det finns harmoni mellan dessa två. Sjuksköterskorna mår bra av det och arbetet flyter på utan ansträngning, de vill hjälpa och det hör till deras roll att hjälpa och på det sättet stöder deras roll och de som personer varandra.

Alla i ett samhälle skall ha tillgänglighet till arbetsmarknaden. Ett arbete ger en delaktighet och är nyckeln in i ett samhälle i ett större socialt sammanhang. Detta förutsätter inte bara en tillgänglighet till den fysiska miljön, det är även frågan om en tillgång till de sociala strukturerna och institutionerna. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka erfarenheter personer med funktionsnedsättning har av ett arbete på arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har använts och verktyget har varit semi-strukturerade intervjuer.

Alla i ett samhälle skall ha tillgänglighet till arbetsmarknaden. Ett arbete ger en delaktighet och är nyckeln in i ett samhälle i ett större socialt sammanhang. Detta förutsätter inte bara en tillgänglighet till den fysiska miljön, det är även frågan om en tillgång till de sociala strukturerna och institutionerna. Syftet med denna undersökning var att undersöka vilka erfarenheter personer med funktionsnedsättning har av ett arbete på arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har använts och verktyget har varit semi-strukturerade intervjuer.

Idag kan sjukvården rädda livet på allt fler människor. Dessa personer kommer till slut hem och kan många gånger ha avancerade vårdbehov. Om personen har behov av ventilatorbehandling i hemmet är det personliga assistenter som arbetar hemma hos vårdtagaren/personen. Det finns få svenska studier som fokuserar på arbetssituationen för de personliga assistenterna. Dessa har ett mycket stort ansvar i kombination med att de samtidigt har lägst utbildning.

Att vårda en närstående person med demens innebär en stor börda för anhörigvårdaren vilket kan resultera i psykisk ohälsa. Stöd är en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vård av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vårdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda.