Examensarbete som bestod i att rita en låg- och mellanstadieskola i det nybyggda området Annedal. Skolan är programmerad för cirka 600 elever, sex årskurser med fyra klasser i varje årskurs, 25 elever i varje klass. Utöver de olika klassrummens hemklassrum breddades skolans program genom att låta specialklassrummen (slöjdsalar, idrottshall, mm) rita sig utåt och bli offentliga lokaler efter skoltid. Skolans program består alltså av 24 klassrum med tillhörande hemvister, två musiksalar, sal för träslöjd, sal för syslöjd, bibliotek, fullskalig idrottshall med fyra tillhörande omklädningsrum, en aula som rymmer hela skolan samt andra mer serviceinriktade skollokaler såsom matsal, skolkök och kontor för skolans administration.För att ta sig an skolans stora program användes en metod där skolan fick komma till som i ett collage. Olika väl fungerande rumsligheter från andra projekt blev inspirationskällor som införlivades och fogades in i byggnaden.Tanken om collaget blev även vägledande i utformningen av byggnadens estetik samt dess tekniska detaljer.

Syftet med detta arbete är att studera elevers upplevda inflytande kopplat till rådsverksamheten på en skola där alla elever deltar i något råd. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra elever på skolan. Resultatet från intervjuerna har vi analyserat och tolkat utifrån styrdokument, tidigare forskning och John Deweys teori om demokrati i skolan. Resultatet visar att respondenterna upplever att de har stort inflytande via rådsverksamheten men lyfter även att alla elever på skolan inte har inflytande. Eleverna ger en bild av att rådsverksamheten möjliggör för eleverna att ta stor plats och att det snarare är elevstyrt än lärarstyrt.

I denna studie undersöktes pedagogers arbete med barns/elevers språkutveckling i förskolan och skolan. Jag undersökte också om pedagoger har stöd av specialpedagoger i arbetet med dom språksvaga barnen/elever och om miljön kan vara språkutvecklande för alla barn/elever. Sex pedagoger har blivit intervjuade, tre från förskolan och tre från skolan. För att samla data till undersökningen använde jag mig av öppna intervjufrågor. Resultatet visar på att pedagoger är medvetna om barns språkutveckling, men har dålig kunskap om hur de ska kunna stödja de barn som behöver extra stimulans för att får en bättre språkutveckling. De pedagoger som har tillgång till specialpedagog känner att de får stöd av denna för att kunna arbeta med språkförsenade barn. Om barnet är knutet till en logoped kan pedagogerna oftast få tips om hur de ska arbeta med barnet i förskolan. Miljön kan ha väldigt stor betydelse för språklig stimulans.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger uppfattar sitt arbete med den förberedande läs- och skrivinlärningen. Syftet är också att undersöka hur detta kan ställas i relation till sådant som kan tänkas påverka dessa uppfattningar (till exempel hur pedagoger ser på lärande och hur de förhåller sig till läroplanerna). För att ta reda på detta har vi genomfört sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förberedande läs- och skrivinlärning. Intervjuerna var halvstrukturerade och inspirerade av en fenomenografisk ansats, vilken ämnar söka människors uppfattningar om ett fenomen, gå in på djupet av dessa och också söka efter människors olika uppfattningar. Vi har alltså i våra intervjuer fokuserat på variationen i utfallet.

SammandragDen här uppsatsen bygger på en enkätundersökning och intervjuer för att försöka ta reda på vad elever har för mål när de genomför uppgifter i skolan. För vems skull genomför de uppgifter, för sin egen eller för att behaga läraren? Det jag kom fram till är att det varierar väldigt mycket. Många elever jagar betyg och då framför allt för sin egen skull, medan andra jobbar enligt parollen minsta möjliga jobb för att behaga läraren och eventuellt få ett godkänt betyg med minimal arbetsinsats. Väldigt många elever har också ganska små förväntningar inför en uppgift i skolan.

Syftet med arbetet var att undersöka elevers attityd till dans i allmänhet och dansundervisningen i skolan samt att se om deras attityd skiljer sig utifrån genus och årskurs. Jag valde att genomföra min undersökning av elever i årskurs 7 och 9. Undersökningen genomfördes i form av en enkätundersökning med påståenden som respondenten skulle ta ställning till. Enkätundersökningen var uppdelad på två delar där en del behandlade elevernas attityd till dans i allmänhet och den andra delen handlade om deras attityd till skolans dansundervisning. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har en positiv inställning till dans i allmänhet och dansundervisningen i skolan.

Att undersöka möjligheterna att åstadkomma elevdemokratisering genom ett elevråd utgör studiens syfte. Detta mot bakgrund av den svenska skolans värdegrund som lyfter fram elevernas inflytande över sin utbildning, samt deras rättigheter att bli hörda, att organisera sig och att påverka sin vardag. Det åligger läraren att och föra över demokratiska värderingar samt att fostra demokratiska medborgare, enligt styrdokumenten. Elevrådet vid en gymnasieskola i Halland utgör studieobjektet för undersökningen, som granskas genom de mötesprotokoll, informationsbroschyrer och affischer som producerats under dess första verksamhetsår. Metoden för materialinsamling och dess bearbetning har sin utgångspunkt i teorier som presenteras inom ramen för demokrati- och pedagogikforskning inom den svenska skolan.

Syftet med detta arbete är att utifrån intervju- och enkätsvar från pedagoger i förskola och skola få kunskap om hur de definierar estetiska uttrycksformer och hur de använder sig av dessa i skolan respektive förskolan. Vi vill ta reda på vilka önskningar och visioner våra informanter har om att arbeta med estetiska uttrycksformer i sin verksamhet. Vad betyder bild, drama och musik för dessa pedagoger? Vår metod är att genomföra kvantitativa enkätundersökningar för att sedan gå vidare med dessa svar till kvalitativa intervjuer. I vårt arbete har vi utifrån litteratur och teorier kommit fram till att det kan finnas en rädsla hos pedagoger i att arbeta på nya sätt som man inte behärskar eller är van vid.

Syftet med denna undersökning är att se om lönen skiljer sig åt mellan män och kvinnor och om denna eventuella löneskillnad skulle kunna bero på skillnader i olika personliga egenskaper. Vi har valt att titta på variablerna utbildning, ålder, anställningstid, befattning och institution.De data som användes i undersökningen består av lönestatistik som hämtats från Södertörns högskola. Lönestatistiken innehöll alla manliga och kvinnliga heltidsanställda på skolan samt deras lön, befattning, ålder, ämnesområde och antal yrkesverksamma år på skolan.Resultaten visar att en majoritet av de anställda på skolan är kvinnor och att majoriteten av dessa inte arbetar som lärare trots att tjänsten har den högsta genomsnittslönen bland de olika jobben på skolan. Majoriteten av lärarna på skolan visar sig vara män, män har i genomsnitt högre inkomster än kvinnor på Södertörns högskola. Denna löneskillnad beror inte på kön, då variabeln kön visat sig vara ej signifikant i regressionen.

Syftet med studien har varit att identifiera faktorer som bidrar till att elever med tidigare skolmisslyckanden återupptar och slutför sina studier. Att kunna identifiera vad det är som krävs av skolan, miljö, samhälle och framför allt av eleverna själva för att denna process ska påbörjas. Om vi inom skolan kan bidra till att färre elever lämnar skolan utan fullständiga betyg och går igenom upprepande misslyckanden, så har skolan och samhället mycket att vinna. Genom att identifiera de faktorer som bidrar till att ungdomar fullföljer sina studier så kan vi kanske applicera denna kunskap tidigare i skolan och på så sätt slippa avhopp och studiemisslyckanden. Som specialpedagoger möter vi ofta elever som tidigt visat eller visar tecken på att vara i riskzonen för att misslyckas i skolan.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva vilken betydelse samverkan i arbetslaget har för lärares reflekterande. Efter en litteraturstudie utformades en enkät som delades ut till lärare verksamma på högstadieskolor i Luleå kommun. Resultatet kan ge en fingervisning om vilken betydelse yrkesverksamma lärare menar att samverkan i arbetslaget har för deras reflektion över sitt arbete. Under vår utbildning har vi lärt oss att utvärdera, analysera och kritiskt reflektera över det arbete vi gör, och fundera över vad vi kan göra för att främja elevernas utveckling och lärande på bästa sätt. Ofta har vi upplevt att det är lättare att få syn på sig själv och sitt arbete när man får ta del av andras presentationer och texter.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad elever vill kunna påverka och ha inflytande över i skolan samt vad de upplever sig ha inflytande över i skolverksamheten. Genom kvalitativa intervjuer med 10 elever i årskurs fem på en F-6 skola i Sverige har vi fått reda på vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att det eleverna främst vill ha inflytande över är den yttre miljön men att möjligheten att påverka i skolan inte är stor, speciellt inte i elevernas egen inlärningsprocess.  Vår slutsats är att elever inte undervisas tillräckligt mycket i den demokratiska processen och därför inte har tillräcklig kunskap för att utöva det inflytande som de har rätt till enligt skollagen och Lpo94..

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken funktion specialpedagogen kan ha i skolans ledning samt att jämföra rektors respektive specialpedagogens syn på specialpedagogens funktion i ledningsgruppen. Utifrån detta syfte ställs frågor som: Vilken är specialpedagogens funktion i skolans ledningsgrupp? Är det ett medvetet val att en specialpedagog ingår i skolan ledningsgrupp? Hur påverkar specialpedagogen skolans syn på individanpassningen i skolan? Hur påverkar specialpedagogen skolans syn på integration/segregation? Och vem äger specialpedagogiken på skolan? Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre rektorer och tre specialpedagoger på tre olika skolor. Samtliga specialpedagoger medverkar i respektive skolas ledningsgrupp. Studien visar att specialpedagogen har en stor betydelse på dessa skolor.

Uppsatsen beskriver vad lärares respekt för elever i skolan kan innebära. Utifrån intervjuer med lärare och elever samt litteraturstudie framkommer synen på respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn där lärare och elever har gemensamma åsikter, men där också olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lärares respektfulla bemötande kan innebära lärares lyssnande, elevers medbestämmande, gränssättning, ömsesidighet, hänsyn till barns sociala miljö samt lärares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lärare inte lyssnar, har förutfattade meningar, använder ironi och sarkasm, är irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever.

Det här examensarbetet handlar om förtroendearbetstiden och skolan. Det har haft sin upprinnelse ur avtalsrörelsen 2010, där lärarnas arbetstider under våren varit en mycket omdiskuterad fråga. Mot bakgrund av de olika argument för större respektive mindre reglering av arbetstid för lärare som förts fram av de centrala avtalsorganisationerna, har jag velat överföra frågan till vetenskapssfären för att få svar på vilken betydelse förtroendearbetstiden kan ha för lärarna och skolan. Arbetet bygger på en litteraturstudie av vetenskaplig litteratur som metod för att besvara frågeställningen. Genom litteraturen ges flera exempel på att effekterna av flexibiliteten som förtroendearbetstiden ger, upplevs som goda med sociala vinster och ökad egenkontroll samt större anpassbarhet över fritiden.