Min strävan med detta arbete har varit att sätta mig in i hur barns tänkande i moralfrågor utvecklas och hur denna kunskap kan ha betydelse för den påverkan vi utsätter barnen för i skolan.För att ge mitt arbete en mer konkret karaktär, har jag valt inriktningen normer och normöverföring och arbetar efter följande huvudfråga:Hur kan barn i olika åldrar uppfatta och hantera regler och normer och vilka erfarenheter måste barn göra för att de av inre övertygelse skall hålla sig till reglerna?.

Syftet med detta examensarbete är att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att motverka mobbning. Insamlandet av empiriskt material till undersökningen har skett på en kommunal skola i en mellanstor skånsk kommun. Biträdande rektor samt två lärare på skolan har medverkat som intervjupersoner. 64 elever från skolår 3 och skolår 6 har medverkat genom att delta i enkätundersökning. Av dessa medverkade fyra elever från respektive skolår även som intervjupersoner. De frågor som vi sökt svar på i syftet att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbing är: - Hur kan man i skolan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbning? - Går det att utläsa effekt av skolans metod i form av trivsel och god gemenskap i klasserna? - Hur uppfattar elever skolans arbete mot utanförskap och mobbning? - Hur skulle skolan, enligt eleverna, mer effektivt kunna arbeta för att främja gemenskap och minska risken för utanförskap och mobbning? Genom vår undersökning har vi kommit i kontakt med metoderna rastvakter, kamratstödjare och kompissamtal.

I detta arbete tar vi upp bilden och bildämnets betydelse idag och hur det kan användas som ett verktyg för elevers lärande. Vårt syfte med detta arbete var att få fördjupad kunskap om bildens vikt och hur den kan vara ett hjälpmedel för övriga ämnen i skolan. I vår problemformulering ställer vi oss frågan hur pedagoger kan använda bilden som ett verktyg för att utveckla elevens lärande i skolan.Vår metod är kvalitativ och vi har intervjuat sju pedagoger med bildintresse och bildutbildning. I litteraturen och undersökningen har vi bland annat funnit att bilden är ett språk och att bilden är viktig för både elevers utveckling och för att stärka deras identitet. Bilden är också viktig för fantasin genom det kreativa skapandet.I detta arbete har vi kommit fram till att det behövs vidare forskning inom ämnet och att ämnets status behöver höjas för att målen i läro- och kursplaner ska uppnås..

Syftet var att jämföra hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik i olika ålderskategorier, men också att studera utomhuspedagogik och ta reda på vad pedagogernas syn på utomhuspedagogik är. Intervjuer genomfördes med 6 respondenter i en Ur och Skurförskola och 4 respondenter i en skola som är profilerad som Miljöskola/Skola för hållbar utveckling. Resultatet visade en likhet i form av att både förskolan och skolan använder sig av utomhuspedagogiken med hjälp av naturen och närområdet kring förskolan och skolan. Det fanns också olikheter och det är att förskolan låter barnen leka mer fritt under dagen än skolan som har lektioner inlagda i ett schema..

I denna uppsats undersöks elevers attityder till läsning av och arbete med skönlitteratur i skolan och syftet är att få en förståelse för hur man som pedagog kan väcka elevers läslust med elevernas åsikter och önskemål i åtanke.Studien har genomförts på en f-4 skola. Lärarna på skolan fick svara på ett frågeformulär där målet var att få en övergripande bild av skönlitteraturens roll och status på skolan och därefter intervjuades åtta elever i år 3 och 4.Undersökningen visade att trots att lärarna tyckte att skönlitteratur är en viktig del i undervisningen användes den mestadels till högläsning och tyst läsning medan biblioteksbesök och boksamtal var sällsynta. Lärarna upplevde överlag att eleverna på skolan var positiva till att läsa skönlitteratur och detta bekräftades vid intervjuerna med eleverna som var i den sk slukaråldern. Förutom att eleverna var positiva till läsning av böcker hade de tankar kring hur de skulle vilja arbeta med skönlitteratur i skolan och menade att den kunde vara en utgångspunkt i kreativt arbete med teater, film och eget skrivande. Även faktorer som bokbestånd och läsmiljö var viktiga för att eleverna skulle uppfatta läsningen som lustfylld.

Syftet med detta arbete var att ta reda på hur pedagoger i grundskolan arbetar med och tänker kring etikundervisning. Arbetet utgår från läroplanens mål och hur pedagoger i skolan bedriver sin undervisning i etik.I litteraturgenomgången behandlar styrdokument, grundläggande gemensamma värden, teoretiska utgångspunkter för kunskap och lärande, perspektiv på barns etik och etikundervisning i skolan.Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativa forskningsintervjuer som genomförts med tio pedagoger verksamma i olika skolår.Resultatet av undersökningen visar att etikundervisning är viktigt för pedagoger i skolan. Utifrån intervjuerna har vi sett att en sådan undervisning bedrivs om än i olika former. En del pedagoger säger sig ha etik på schemat, medan andra låter det integreras i alla ämnen. Centralt är att skolan är viktig för barns lärande och etikutveckling och det viktigaste är att diskussioner kring etik och moral får utrymme i skolan.

Syftet med detta arbete är att ta reda på vad några lärare och elever anser om bruket av slöja i skolan. För att ta reda på detta har undersökningar i form av intervjuer och enkäter gjorts på tre olika grundskolor. Två av skolorna har hög andel elever med annan bakgrund än svensk och den tredje skolan har en väldigt liten andel elever med utländsk bakgrund. Resultatet av undersökningarna visade sig vara som väntat, i de skolor där större andel elever med annan bakgrund än svensk var representerade fanns det mer tolerans och förståelse för slöjan. Under mina intervjuer hade jag frågor om hur både lärare och elever ser på elever som bär slöja.

I denna studie har en intervention gjorts för att undersöka om det leda till att elever i lågstadiet får en större förståelse taluppfattning än innan. Utifrån förtester som gjordes i en årskurs 1 valdes fyra elever ut för att under sex tillfällen få delta i en intervention där de presenterades för olika användbara strategier vid räkning av olika matematikuppgifter. Efter varje tillfälle fick hela klassen, inklusive interventionsgruppen, göra tester för att se hur klassen utvecklas inom området gentemot interventionsgruppen. När interventionen var klar gjordes två eftertester för att se hur effekten av interventionen höll i sig.Resultatet visade att de flesta eleverna i interventionsgruppen fick ett bättre resultat än innan. Under interventionens gång kan man se att eleverna utvecklats och blivit mer säkra inom området taluppfattning.Inspirationen till detta arbete kom ifrån studier som bland annat Fueyo och Bushell Jr (1998) och Kaufmann, Handl och Thöny (2003) genomfört.

Sammanfattning Föreliggande uppsats undersöker elevers tankar och funderingar kring existentiella frågor, men även frågor som rör elevernas sociala närmiljö och deras framtidstankar. Jag har valt att göra en kvantitativ undersökning, inspiration till upplägget av undersökningen har jag bland annat hämtat från tidigare genomförda undersökningar. Undersökningen är utförd dels på en skola belägen i Malmö, i en stadsdel präglad av kulturell mångfald, den andra skolan i ett samhälle på Österlen med en mer homogen etnisk bakgrund. Resultatet av undersökningen visar att de frågor som är mest aktuella för elever i årskurs åtta i den utvalda undersökningsgruppen, handlar om tankar och funderingar kring om det finns liv efter döden, om vad som är rätt och fel i livet, hur framtiden kommer att se ut, om man kommer att få arbete när man är klar med skolan, vad man ska göra efter grundskolans slut, samt hur den egna familjebilden kommer att se ut. Resultatet åskådliggör många likheter mellan min egen studie och tidigare gjorda undersökningar.

Syftet med studien var att genom en fallstudie få en känsla för vilka personer på skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. Stämmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att använda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras föräldrar är? Anser föräldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet är tillräckligt?.

Syftet med mitt examensarbete är att lyfta fram vad mobbning innebär. Vad är det som definierar mobbning, vilka utformningar den kan ha och varför det bara är vissa som blir mobbade. Min avsikt är även den att lyfta fram skolans ansvar gentemot mobbning. Hur kan man arbeta förebyggande samt vilka åtgärder finns det i skolan mot mobbning. Mina tre frågeställningar i mitt arbete är följande: ? Vad är mobbning? ? Hur kan mobbning förebyggas i skola? ? Vilka åtgärder inom skolan finns mot mobbning? Som hjälp till mitt arbete har jag använt mig av relevant fakta och litteratur.

Syftet med studien är att beskriva och analysera lärares upplevelser av socialt arbete med fokus på barn i utsatta livssituationer. Följande frågeställningar har formulerats; Hur ser lärare på sin roll i arbetet med elever i utsatta livssituationer eller livsmiljöer? Vilket utrymme upplever lärare att dessa frågor får och har i skolan? Vilka framgångsfaktorer och hinder upplever lärare i sitt arbete med elever i utsatta lägen? Studien bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod. Elva lärare har intervjuats om sina upplevelser av sitt arbete. Lärarnas berättelser om deras upplevelser av arbetet handlar om komplexitet i arbetet med förväntningar från olika håll, relationsskapande, stöd av kollegor och medarbetare, tidsbrist, otillräckliga resurser, krav på att eleverna ska ha full måluppfyllelse, krävande eller oengagerade vårdnadshavare, skillnader mellan skolor och stadsdelar, gränssättning, prioriteringar och ett tidskrävande dokumentationsarbete.

Malmö högskola Lärarutbildningen Examensarbete Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2005 Jönsson, Helen. & Christiansson, Annika. (2005). Vägen mot en Hälsofrämjande skola. (The road to a Health Promoting School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att se hur skolan kan arbeta hälsofrämjande och hur de studerande på Idrott och Hälsa ser på sin profession och på hälsofrämjande arbete. Arbetet ger en överblick över gjord forskning om Hälsofrämjande arbete och en Hälsofrämjande skola.

Detta examensjobb fokuserar på hur lärare själva ser på fenomenet ledarskap i skolan, och hur de uppfattar att detta påverkar lärandet i skolan. Arbetet är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen men den är samtidigt även en kvalitativ studie. Studien kommer visa att lärare har en uppfattning om att det mest grundläggande för ett bra ledarskap är att man som lärare har en bra relation till eleverna, och att ledarskapet i sig är det mest grundläggande vi har i skolan för att ha ett fungerande klassrumsklimat. Ledarskapet visar sig även vara viktigt för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt i skolan, och att det är grundstenen för att motivera eleverna till att lära..

Idag ses skolan som en ho?griskmiljo? na?r man talar om mobbning. Trots att stora satsningar genomfo?rs ba?de kring det fo?rebyggande och a?tga?rdande arbetet visar inte statisktiken pa? na?gon ma?rkbar skillnad vad ga?ller mobbningsfrekvensen. Brottsfo?rebyggarna i Ga?vle (BIG) arbetar aktivt fo?r att hja?lpa kommunens skolor med att minska mobbningsfrekvensen.