På grund av ojämställdheten mellan kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden undersöks i föreliggande studie vem som blir chef baserat på skillnader i mängd socialt kapital. Syftet är att undersöka om det existerar ett samband mellan nätverksstorlek, kontaktintensitet i nätverkslänkar samt andelen kontakter som är män och socioekonomisk position. Syftet är även att undersöka om sambandet skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Studiens hypoteser bygger på teorier om strukturella processer och homofili samt styrkan i svaga länkar. Studiens material består av kvantitativa data hämtat från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010.

I studien kom vi fram till att kapitalstrukturen inte alltid är uppbyggd på ett likartat sätt.Utifrån de valda förtagen i IT branschen påvisas det att kapitalstrukturen inte är utformad på samma viss. Tjänsteföretagen påvisar en likartad kapitalstruktur med avvikelse från företaget New Wave. Däremot i Industri branschen var kapitalstrukturen utformad på en likartad modell..

Bakgrund och problem: Det föreligger en problematik i kreditbedömningsprocessen som berör svårigheten att bedöma ett  bolags värde samt dess återbetalningsförmåga. Vanligtvis värderas organisationer utefter sina finansiella rapporter men eftersom de inte alltid inkluderar immateriella tillgångar i form av intellektuellt kapital skapas en informationsasymmetri. Informationsasymmetrin kan vara en orsak till eventuella felbedömningar av ett företags riskutsatthet och framtida utveckling och således till ett nekande av sökt kredit. Forskare lägger skulden på redovisningssystemet men vi vill lyfta frågan om problemet även kan ligga i kreditbedömningsprocessen.Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur banker, i rollen som finansiärer, behandlar intellektuellt kapital hos kunskapsintensiva företag vid en kreditbedömning. Avsikten är att beskriva, tolka samt reflektera kring kreditprocessen för att påvisa vilken betydelse det intellektuella kapitalet har för kreditbeslutet.Metod/Empiri: Studien har utförts som en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer och praktikfall.

Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde närmare en miljon människor landet och undan krisen. Både i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands län i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig på arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt då andelen arbetande somalier i Minnesota är betydligt högre än i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlägga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssätt på den här gruppen genom en jämförelse med hur det förhåller sig i Minnesota.De båda populationerna i respektive region liknar varandra på många sätt även om de till antalet är betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning är generellt sett låg och många somalier är vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en något högre utbildningsnivå än de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsättningsgrad.

I denna studie undersöks relationen mellan det kulturella kapitalet och eleverna på Eriksbergsskolan i Uppsalas gymnasieval. Studien undersöker dels vilka skolor och program som eleverna söker samt hur eleverna motiverar dessa val. Den metod som används är en kvantitativ metod som bygger på att eleverna i årskurs 9 på Eriksbergsskolan har fått svara på en enkät som rör gymnasievalet samt motiven bakom dessa. Detta har resulterat i att det går att utskilja vissa skillnader i hur eleverna väljer gymnasieskola och gymnasieprogram beroende på deras kulturella kapital. Det framgår även att det finns vissa skillnader i hur eleverna motiverar dessa frågan är om dessa är tillräkligt stora eller om motiveringarna till sitt gymnasieval ser likartade ut oberoende av det kulturella kapitalet..

Sammanfattning En studie- och yrkesvägledare i grundskolan måste lära sig ny kunskap hela tiden. Utan kunskap om omvärlden, samhället och skolsystemet kan de inte utföra sitt arbete. Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en studie- och yrkesvägledare på grundskolan ser på sitt lärande mot bakgrund av gymnasiereformen som implementerades under 2011/2012. Hur arbetar de med sitt lärande under en gymnasiereform? Hur blev de i sin yrkesroll utmanade under denna period? Hur ser de på skollagens text om kompetensutveckling? Detta är de frågeställningar som ställs och besvaras i denna studie. Studien är en kvalitativ undersökning där sex arbetande studie- och yrkesvägledare intervjuas.

??fotboll är världens största lagsport? (elev på fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras på många saker bl.a deras bakgrund och olika påverkansfaktorer. Syftet med vår studie är att ta reda på elevernas påverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har när de börjar sin utbildning och om de förvärvar nytt kapital under utbildningens gång. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstås ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. Vår studie har vi utfört på en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.

Efter att en kvinna i Piteå dödats av sin före detta sambo, bildades ett manligt nätverk i staden med syfte att verka för kvinnofrid. Nätverket brukar även kallas för Piteåuppropet. Syftet med denna uppsats är att genom en kritisk fallstudie studera ett exempel på en lyckad organisering. Min hypotes är att de män som tog initiativ till det första mötet hade en hög nivå av social kapital. För att testa denna har jag ställt upp tre frågeställningar.

I denna uppsats undersöker jag ett antal läromedel avsedda att användas inom SFIundervisning. Metoden jag använder är representationsanalys och teoretiskt används Pierre Bourdieus begrepp symboliskt kapital och habitus. Mina frågeställningar är följande: ? Hur verkar de undersökta läromedlen insocialiserande till en svensk kultur? ? Vilket symboliskt kapital bygger denna svenska kultur? De undersökta läromedlen verkar insocialiserande till en svensk kultur. Denna svenska kultur består av ett antal egenskaper som framställs som typiska, eller eftersträvansvärda av författarna. Insocialiseringen sker genom att vissa aspekter av dessa egenskaper problematiseras medan andra tänkbara representationer av dem inte problematiseras.

Min studie behandlar social rörlighet som har sin grund i de stora folkförflyttningar som har skett under andra hälften av 1900-talet på grund av krig. Mitt syfte är att undersöka hur klass gör sig gällande i mina tre informanters liv samt hur deras klassidentitet har förändrats vid flytten till Sverige. Indirekt talar jag även om den klassresa som mina informanter gör, då de lämnar sitt gamla liv och etablerar sig i det svenska samhället. Det är en undersökning som utgår från ett kulturhistoriskt perspektiv, där sociologen Pierre Bourdieu och hans syn på klass har varit den främsta inspirationskällan. Resultatet visar att mina informanter har med sig vissa betydelsefulla kapital då de anländer till Sverige.

Denna studie syftar till att beskriva och förklara tänkbara konsekvenser som ett införande av EU:s mervärdesskattedirektiv kan medföra för Sveriges ideella föreningar och dess roll som en grundbult för en fungerande svensk demokrati. Studien ämnar undersöka eventuella ekonomiska, administrativa och demokratiska konsekvenser. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om föreningslivets roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital. Studien utgörs sedermera av en jämförande fallstudie av föreningarna, Alets IK, IS Halmia och Halmstads BK. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer och utredningar som gjorts inom ämnet.Resultatet visar att konsekvenserna är av varierande karaktär för de valda föreningarna.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilken eller vilka faktorer som påverkar alkoholförsäljningens fördelning mellan olika alkoholvarugrupper och vilken av faktorerna som är mest betydelsefull, samt om det skett någon förändring av dessa faktorers påverkan mellan åren 1998 och 2007. Detta har skett genom regressionsanalyser där vi har använt oss av statistik om Sveriges kommuner och använt dessa som analysenheter. Vi har valt att analysera resultaten med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp ekonomiskt och kulturellt kapital, samt Anthony Giddens teori om globaliseringen och världsstäder. Vi har använt oss av medianinkomst som indikator på ekonomiskt kapital. För kulturellt kapital har vi använt utbildningsnivå som indikator och för världsstäderna som globaliseringens nav, har vi undersökt närheten till världsstäderna Stockholm och Köpenhamn.

De flesta storföretag som idag driver vårt näringsliv har en gång i tiden varit småföretag som har vuxit och blivit stora. För att småföretag skall kunna existera på marknaden, växa och bli stora krävs en tillväxt som i sin tur ofta kräver investeringar. Detta investerande är inte alltid förenat med en säker utgång, vare sig för företaget eller för investeraren. Därför har en riskkapitalmarknad vuxit fram som tillhandahåller kapital förenat med en viss risk. Denna undersökning visar på vilka villkor investerare inom denna marknad ställer på företag för att tillhandahålla kapital..

Syfte: Syftet med studien är utvärdera Deloittes avdelning Clients & Markets aktiviteter, det vill säga deras strategiska åtgärder och definierade arbetsområden, efter hur viktiga de är i förhållande till varandra för Deloittes framtida framgång. Metod: För att nå vårt syfte tar vi hjälp av intellektuellt kapital-teori, innovationsteori och Corporate Entrepreneurship-teori. Vi delar in aktiviteterna i fyra olika kategorier av intellektuellt kapital; humankapital, strukturkapital, kundkapital och innovationskapital och utgår från denna uppdelning när vi sedan i avgör, tillsammans med information om Deloittes vision, vilken av aktiviteterna som är viktigast för Deloittes framtida framgång. I analysen använder vi oss av vår egen modell, The IC Inventory Model. Uppsatsen är av kvalitativ och abduktiv karaktär.

Syfte: Huvudsyftet är att undersöka effekterna av införandet av IAS inom fastighetsbranschen och se om de nya principerna har lett mot en mer värderelevant redovisning. Delsyftet är att se på införandets effekter på det egna kapitalet, samt att utröna förhållanden före och efter införandet, då sett till två tidsperioder 2000-2004 och 2005-2009.Metod: Undersökningen är en totalundersökning som innefattar tio stycken företag. Studien sträcker sig från år 2000 - 2009 där 2000 - 2004 är perioden innan införandet av IAS 40 och perioden 2005 - 2009 är efter införandet. CAPM och Tobins Q används för att se om det finns skillnader i eget kapital samt eget kapital i förhållande till börskurs före och efter införandet.  Teori: Undersökningen utgår från Finansieringsteori, Effektiva marknadshypotesen, Capital Asset Pricing Model (CAPM), Tobins Q, Redovisningsteori, Beslutsfattande och Human Information ProcessingEmpiri: I kapitlet illustreras undersökningen i tabeller och diagram. Statistik programmet SPSS har använts för bearbetning av data och illustreras även i diagram för CAPM och Tobins Q.