Syftet med fallstudien var att undersöka vad eleverna i klassen tyckte om att Arbeta med Trageton- metoden men också vad pedagogen hade för erfarenheter vid användningen av denna metod. Undersökningen som gjordes under fyra veckors period visar att elever och pedagog, i klassen som observerades, allmänt har en ganska positiv inställning till denna metod. Att skriva sig till läsning genom datorn passade eleverna där de också fick skapa egna böcker vilket resulterade i självkänsla och motivation. Pedagogens variation av olika metoder passade de elever som fanns i klassen, då hon hade anpassat denna till elevernas kunskapsnivå..

Arbetets art: C-uppsats, Barndoms- och ungdomsvetenskapTitel: Att vara eller inte vara ett barn i svårigheter ? vem avgör det?Författare: Lidija PetkovicHandledare: Göran KvistSammanfattning: Bakgrund: Jag har undersökt min partnerskola som ligger i södra Sverige i ett lågstatusområde och med hög invandrartäthet. Min undersökning handlar om barn i svårigheter. Syfte: Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur lärarna/skolan ser på barn i svårigheter samt vilken hjälp skolan kan erbjuda för att förbättra skolsituationen för dessa barn och hjälpa dem. Syftet är även att närmare undersöka ett resursteam som Arbetar med specialundervisning för att få reda på varför de har valt att Arbeta med barn i svårigheter.

Trauma är den vanligaste dödsorsaken under livets första fyra årtionden och kan orsaka stort lidande för den enskilda individen samt höga samhällskostnader. I Sverige saknas nationella och regionala riktlinjer för traumaomhändertagande, men ett flertal projekt pågår för att uppnå en säkrare traumavård. På grund av det låga antalet traumalarm av större dignitet får anestesisjuksköterskan, som ingår i det multiprofessionella traumateamet, efter genomgången Trauma Nursing Core Course (TNCC) -utbildning ringa praktisk övning vilket kan medföra en svårighet i att upprätthålla förvärvad kunskap. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans uppfattning av att kunna Arbeta evidensbaserat vid omhändertagandet av en patient på akutmottagningen i samband med ett traumalarm. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex verksamma anestesisjuksköterskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

 Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka speciallärares erfarenheter med att Arbeta med Tidig Intensiv Lästräning och vilka konsekvenser de anser att undervisningen får för lässvaga elever. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka är de faktorer som gör TIL-undervisningen framgångsrik enligt speciallärarna? Vilka svårigheter anser speciallärarna vara förknippade med att Arbeta med TIL? På vilket sätt anser speciallärarna att TIL-undervisningen skiljer sig ifrån den traditionella läsundervisningen, fördelar/nackdelar?Insamling av den data som ligger till grund för studien har skett genom 5 kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter som deltar i studien Arbetar som speciallärare.I de teman som blev synliga under arbetets gång och som har behandlats i studien, har det visat sig att speciallärarna anser att metoden hjälper de flesta eleverna att komma vidare i sin läsutveckling. Metoden fungerar bra för de barn som inte har specifika läs- och skrivsvårigheter eller andra diagnoser.Möjligheten att på en daglig basis Arbeta med att förstärka elevernas självförtroende genom bekräftelse och beröm, men också genom att tydliggöra elevernas framsteg anses som en särskilt viktigt för att eleven ska lyckas.

Syftet med studien var att belysa begreppet inkludering utifrån några lärares perspektiv samt vilken uppfattning de har kring möjligheterna att Arbeta inkluderande i sina verksamheter. Detta i ett led att på så vis komma åt den kunskap som behövs för att kunna Arbeta för ett skolutvecklande arbete med en inkluderande verksamhet som mål. Som en del i det undersöktes även lärarnas attityd gällande ett inkluderande arbete.Som metod har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer använts. Sex lärare som alla har erfarenhet av inkluderande arbete har intervjuats. Lärarna Arbetar i samma kommun på tre olika skolor.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur förskollärare tänker kring rörelse och hur den blir en del i undervisningen för barnen i förskoleklasserna.De frågeställningar som tas upp är; Vad har förskollärare för syfte med rörelse? Vad har förskollärare för förutsättningar för att Arbeta med rörelse? Vilka arbetssätt används för att få in rörelse i verksamheten?Här används en semistrukturerad intervju med en intervjuguide för att kunna få ut så mycket som möjligt från ett specifikt område.Resultat visar att alla intervjupersoner använder rörelse, men skillnader ligger i vilket syfte de har till rörelse. Vissa använder rörelsen för att barnen ska springa av sig och sedan kunna sitta still och Arbeta medan resterande ser rörelsen som ett medel, för att med hjälp av den lära andra viktiga delar exempelvis motorik, läsinlärning och koordination..

Bakgrund Under de senaste ?rtiondena har diagnoser av ADHD ?kat bland barn och ungdomar, troligtvis p? grund av ?kad kunskap och medvetenhet samt utvidgade diagnoskriterier. Vanliga symptom inkluderar bristande uppm?rksamhet och/eller hyperaktivitet impulsivitet. Uppskattningar fr?n Socialstyrelsen placerar f?rekomsten av ADHD bland pojkar i Sverige mellan tio och sex procent, medan f?r ungdomar generellt ?r siffran mellan fem och sju procent.

Syftet med denna studie var att undersöka hur rökande sjuksköterskestudenter ser på sin rökning relaterat till den kommande yrkesrollen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex rökande sjuksköterskestudenter på en skola i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys och fyra teman framkom: Rökande sjuksköterskor kontra yrkesrollen, preventionsarbetet, sjuksköterskan som rollmodell och rökningens påverkan av sjuksköterskans viktigaste egenskaper. Resultatet visade att det råder en samstämmighet bland rökande sjuksköterskestudenter vad gäller synen på sjuksköterskans ansvar att Arbeta preventivt mot rökning. Det framkom även att det kan skapas problem när sjuksköterskan ska Arbeta med detta och samtidigt röker.

Syftet med min undersökning är att försöka introducera och att Arbeta med olika inlärningsstilar, utvärdera om eleverna blivit uppmärksammade på vilket sätt de lär sig bäst, det vill säga vilken/vilka som är deras starkaste preferens/er. Undersökningen genomfördes med gymnasielever i årskurs tre inriktningar Transport, vårterminen 2011. Via en stilenkät utsågs tio försökspersoner av eleverna. De fick genomföra en lektion, som utformats utifrån inlärningsstilar. Slutligen blev eleverna intervjuade. Man kan inte bara syfta på en inlärningsstil.

Syftet med denna undersökning var att undersöka och beskriva hur arbetet med miljö och natur kan genomföras i förskolan. Undersökningen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio stycken pedagoger från fem olika förskolor, i en kommun i Västsverige. Resultatet av undersökningen visar att det finns många olika sätt att Arbeta med miljö och natur i förskolan, såväl praktiska som teoretiska. Att Arbeta med återvinning, kompostering och samtala om bevarandet av resurser, var några av de aktiviteter som undersökningens pedagoger brukade göra. Det framkom också i undersökningen att det i arbetet med miljö- och natur finns vissa hinder som t.ex.

I detta arbete är syftet att ta reda på hur arbete med lappteknik i grundskolan kan genomföras. Textillärare har tillfrågats om hur de Arbetar med lappteknik ute i grundskolan och varför de gör på det sättet. Sedan har undersökts vad det finns för positiva och negativa yttringar med att Arbeta med lappteknik och om lärarna Arbetar med en progression i lappteknik och hur den ser ut i sådana fall. Arbetet syftar även till att ta reda på om eleverna behöver några förkunskaper och vilka i sådana fall. I uppsatsen beArbetas också inlärning och instruktioner i skolan och med anledning av detta har lärare tillfrågats om vad de anser är väsentligt när ett självstudiematerial i lappteknik ska tillverkas samt om det finns bra instruktionsmaterial att tillgå i lappteknik.

Englund, Ellen (2014) "Jag behandlar inte alla lika" ? Intervjuer med dramapedagoger om att Arbeta genusmedvetet, Kandidatuppsats i Dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle, Sverige.Syftet var att undersöka vad det kan innebära för några dramapedagoger att Arbeta genusmedvetet. Metoden var enskilda intervjuer. Frågeställningarna undersökte dramapedagogernas uppfattningar om genus betydelse, om vad genusmedvetenhet innebär för deras praktik samt om vilka svårigheter och styrkor det finns i att Arbeta dramapedagogiskt med genus. Studien eftersökte utsagornas bredd.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare tänker angående yrkeselevers intresse för matematik, samt även att undersöka hur lärare Arbetar och vill Arbeta för att väcka elevers intresse och arbetslust. Utifrån syftet diskuteras begrepp som intresse, motivation och lust att lära, samt även matematik, vad det är och varför det är viktigt. För denna undersökning intervjuades tre matematiklärare. Den generella bilden av elever på de yrkesförberedande programmen var att dessa i allmänhet är ointresserade av matematik och ovilliga att Arbeta med ämnet. Lärarna menade att eleverna inte såg någon nytta med matematiken och att det kanske skulle behövas en starkare verklighetsanknytning för att förändra den synen.

Eftersom man aldrig kan förutspå vilka frågor och funderingar en bok kan väcka hos en elevgrupp ska man aldrig använda sig av en bok för högläsning som man själv tidigare inte har läst. Jag har i mitt utvecklingsarbete läst in mig på barnlitteratur, gjort en sammanställning av dessa verk och utvecklat en litteraturbank för de tidiga skolåren med hjälp av Microsoft Visual studio 2010. Efter att jag har läst ett skönlitterärt verk har jag utformat en rad diskussionsfrågor som man kan föra löpande med högläsningen och en konkret uppgift att Arbeta vidare med efter att man har läst boken. Sedan har verken med dess diskussionsfrågor och konkreta uppgift kopplats till Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11. Slutligen har jag gjort dessa verk sökbara efter givna kriterier, så att man snabbt och enkelt ska kunna hitta en lämplig bok att Arbeta med i klassrummet..

Vårt syfte är att undersöka motivet till att en socialArbetare väljer att ta med hästen som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar på genom intervjuer med sex stycken utövare av hästunderstött socialt arbete (HUSA). Vår tanke var att försöka förstå varför man väljer att tillföra hästen i ett redan komplext område. Det vi ville få reda på var vilka faktorer som är avgörande för valet att Arbeta med häst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att Arbeta med HUSA? Och Påverkar tidigare erfarenheter valet att börja Arbeta med HUSA? Vårt datamaterial vi fått ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrån den tidigare forskningen men också genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men också evidensbaserad praktik.