Interventioner som hälsofrämjande insatser ger organisationer möjlighet att hindra stress och ohälsa hos anställda. Genom interventioner kan kunskap förmedlas som ger de anställda verktyg att tillsammans arbeta för en bättre arbetsmiljö i verksamheten. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur chefer och medarbetare i två separata verksamheter inom offentlig sektor (socialtjänst och specialskola), upplever en arbetsmiljöintervention. Syftet är också att studera om interventionens medförda kunskap upplevs ha någon inverkan på individerna själva och påverkan på deras dagliga arbete. Studien baseras på kvalitativa frisvar från enkäter insamlade under en intervention inom offentlig sektor där cirka 480 personer deltog.

Detta arbete handlar om nio studie- och yrkesvägledare (SYV) som är verksamma utanför utbildningsväsendet. Förutom vårt eget engagemang som blivande SYV kan det ligga i studie-och yrkesvägledarutbildningens (SYV-utbildningens) intresse att få en bild av hur gångbar utbildningen är utanför utbildningsväsendet. Mot bakgrund av syfte och frågeställning ska detta arbete ge en bild av vilka alternativ som finns på arbetsmarknaden för de SYV som väljer att arbeta utanför utbildningsväsendet, hur dessa SYV startade sin karriär samt om och i så fall hur de har kompletterat sin utbildning. Avsikten är att lyfta fram en del av de karriärvägar som kan finnas för de SYV som är intresserade av att få ett arbete utanför utbildningsväsendet och i samband med detta även undersöka om och i så fall på vilket sätt yrkesrollen påverkas. Vi har valt att arbeta utifrån en kvalitativ metod eftersom vi vill uppnå en djupare förståelse kring detta. Vårt tillvägagångssätt bygger på nio samtalsinterjuver med SYV verksamma inom såväl statlig som kommunal verksamhet samt privata organisationer och eget företagande.

Science center har visat sig vara en utmärkt plats för undervisning. Detta är en studie av på vilket sätt ett skolbesök på ett science center kan bidra till att målen för år 9 uppnås och om ett besök på ett science center kan utgöra ett komplement till den vanliga skolundervisningen. Särskilt studeras ämnesområdet astronomi och kosmologi (universum och vårt solsystem) i ämnet fysik. Undersökningen är gjord på Universeum i Göteborg. Metoden i undersökningen är intervjuer och observationer.

Studien om tiden för varje elev lyfter upp problematiken med stora barngrupper och synliggör några tillvägagångssätt att arbeta mot problematiken. I Teoridelen fokuseras på begreppet barnperspektiv vilket är relativt nytt och innefattar att man utgår från barnet, dess frigörelse och individualisering. Här är det viktigt att vi kan se barnet ur barnets synvinkel "att se barnet, samtala och lyssna, ta reda på och försöka förstå"( Ihrskog, :2006:44). Syftet med min undersökning är att få en bättre kunskap och förståelse om hur dialog och delaktighet främjas i fritidshemmen samt att få reda på fritidspedagogers sätt att arbeta med att se varje elev utifrån de förutsättningar eleven har. Två pedagoger från två olika skolor med olika stora barngrupper intervjuas.

Syftet med denna studie är att undersöka bildämnets roll och plats i skolans ämnesövergripande undervisning. Bakgrunden till valet av ämnesområde ligger i mångårigt engagemang och arbete med att integrera bildämnet med skolans övriga ämnen. Utifrån ett intervjumaterial undersöks hur bildämnet kan integreras med olika ämnen i skolan men även hur olika lärargrupper förhåller sig och arbetar med bilder i undervisningen. Undersökningsmaterialet utgår från djupintervjuer med fyra utvalda lärare från både grund- och gymnasieskolan. De utvalda skolorna är alla belägna inom storstockholmsområdet.

Bakgrunden till undersökningen är att arbetsplatsen är en viktig arena att arbeta hälsofrämjande på, eftersom en stor del av befolkningen nås via denna och olika hälsobeteenden kan påverkas innan ohälsa uppstår. En framgångsrik strategi för att skapa hälsosammare arbetsplatser är att arbeta med friskvård. Om människor ska kunna leva hälsosamt krävs att de får möjlighet att göra det även på arbetsplatsen, då hälsa bör ses ur ett helhetsperspektiv. EduTainer har utarbetat en metod för att arbeta med friskvård på företag. Ett företag som arbetat efter denna metod, med gott resultat, är Måleriproduktion AB.

Många organisationer arbetar idag på en internationell marknad och måste på så sätt också anpassa sig till det nya samhällsklimatet. Att se och arbeta över gränser, arbeta utifrån att kompetens och nya affärsmöjligheter inte har någon etnisk tillhörighet. Alla är vi lika oavsett ursprung. Det handlar om kunskap, att få individen att lära och i längden skapa en gemensam syn.Syftet med denna studie är att analysera en organisations planerade och påbörjade mångfaldsarbete samt att diskutera möjliga ytterligare åtgärder.Studien är av kvalitativ karaktär med kvalitativa, semi - strukturerade intervjuer som datainsamlings metod.Resultatet av studien visade att organisationens företagskultur och värderingar var väl implementerade men att kommunikationen behöver bli tydligare om den lyckade förändring som organisationen vill ska kunna förverkligas..

Vårt syfte är att undersöka motivet till att en socialarbetare väljer att ta med hästen som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar på genom intervjuer med sex stycken utövare av hästunderstött socialt arbete (HUSA). Vår tanke var att försöka förstå varför man väljer att tillföra hästen i ett redan komplext område. Det vi ville få reda på var vilka faktorer som är avgörande för valet att arbeta med häst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och Påverkar tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? Vårt datamaterial vi fått ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrån den tidigare forskningen men också genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men också evidensbaserad praktik.

Detta examensarbete handlar om skillnaderna mellan att grunda sin undervisning på tematiskt arbete med skönlitteratur, och att grunda den på arbete med färdigproducerat läromedel. Vi ville ta reda på vilken betydelse läsning av skönlitteratur har för undervisningen, och vilken roll skolbiblioteket har i detta arbete. Vi har intervjuat elever och lärare, observerat undervisning hos två lärare, samt läst litteratur relevant för vårt syfte. Enligt styrdokumenten ska man arbeta med skönlitteratur i undervisningen, men på vilket sätt redogörs inte. Vi har kommit fram till att det finns många fördelar med att låta skönlitteratur ingå i tematiskt arbete i undervisningen.

Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lärde sig om hållbar utveckling genom att arbeta med projektet "Hållbar stad". Jag använde mig av sociokulturell teori då jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssätten var. Genom självreflektion och samtal med min lokala lärarutbildare, LLU, kunde jag även analysera min egen insats och skapa en förståelse som kan hjälpa mig som lärare. Metoden jag använde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfällen som genomfördes i en gymnasieklass i ämnet geografi.

Syftet med denna studie är att bidra till ökad förståelse för hur formativ bedömning kan främja elevers lärande i ämnet svenska med fokus på läsförståelse i årskurs 4-6. Studiens empiriska material har samlats in genom en enkätundersökning och gruppintervjuer med både lärare och elever på tre skolor i Norrbottens län. Resultatet visar att lärare och elever använder en likartad definition när de talar om begreppet läsförståelse. Bedömningens primära syfte beskrivs som att synliggöra var en elev befinner sig i sitt lärande och vad eleven vidare behöver utveckla. Resultatet redogör för lärarnas och elevernas personliga erfarenheter och tankar kring läsförståelse, läsundervisning och bedömning.

I YS-NY studien (YTstridsfartyg NYtt) ingår långräckviddig precisionsbekämpning av markmål som en ny förmåga.Uppsatsens syfte är att belysa utvecklingen inom stridsdelsteknologin, och föreslå möjliga stridsdelsuppbyggnader förmarkmålsfunktionen. Arbetet börjar med att undersöka de politiska och militära förutsättningarna för att anskaffa ettmarkmålskoncept. Därefter belyses den framtida insats- och verkansmiljön, tillsammans med de idébilder som liggertill grund för Försvarsmaktens utformning, i avsikt att identifiera möjliga mål för konceptet. De tekniskautvecklingstrenderna för stridsdelar och en kort analys av olika framtida markmålsrobotsystem ger tillsammans medmålkatalogen uppslag till olika tänkbara stridsdelskonstruktioner. Dessa är baserade på kombinationsstridsdelar ochmodulära stridsdelar som är den troliga utvecklingen.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Learning study fungerar för att identifiera och lära elever kritiska aspekter inom matematiken. Learning study bygger på varitationsteori, vilken innebär att undervisning ska bygga på elevens förmåga att se skillnaden mellan en redan känd bakgrund och en förändring. När Learning study genomförs arbetar lärargrupp tillsammans för att skapa en så optimal undervisning som möjligt för ett specifikt lärandeobjekt. För att eleverna ska nå lärandeobjektet, vilket är det moment lärargruppen vill lära ut, måste elverna också förstå sina kristiska aspekter för lärandeobjektet. I detta arbete kommer ingående förklarning av begreppet Learning study göras samt exempel på tidigare studier av Learning studies presenteras: Resultat av detta arbete bygger på min undersökning med metoden Learning study som verktyg, tillsammans med analyser av elva tidigare studier.

SammanfattningTrots att matematik är ett av skolans populäraste ämnen under de tidiga skolåren sjunker elevers intresse och deras motivation för det i skolans senare år. Av undersökningar framgår det att de flesta grundskoleelever har negativt inställning till matematik och ämnet upplevs som tråkigt, obegripligt och tungt. De flesta forskare är eniga om att antalet intresserade elever skulle ha varit större om skolmatematiken hade varit mer matematik och mindre räkning. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera elevers upplevelser av ämnet matematik i en grundskola. Med hjälp av denna studie har vi försökt att ta reda på faktorer som kan påverka elevers inställningar till ämnet både positivt och negativt.

Syftet med uppsatsen är att försöka ta reda på vad arbetet med egna idéer i trä- och metallslöjden handlar om. Frågorna jag vill besvara utifrån det sociokulturella perspektivet är: Hur arbetar elever och lärare med det som kallas elevens egna idéer? Varifrån upplever elever att de får idéer? Metoden jag valt är intervjuer med elever i årskurs sju och nio som arbetar med egna idéer eftersom jag vill veta hur eleven resonerar angående deras egna idéer. Resultatet visar att eleverna i stor utsträckning utgår från ett föremål som de vill ta hem eller ge bort till någon i present, det motiverar eleven i sitt arbete. Det är i alla fall produkter som redan finns runt om oss, som de själva vill återskapa.