I detta arbete undersöks identitetsskapande i en lärarledd skolkontext. Syftet är att undersöka och gestalta hur två pedagoger på en skola för grundskolans senare år säger sig arbeta med och förhålla sig till elevernas identitetsskapande under de aktiviteter som de leder. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer som berört pedagogernas uppfattning av hur de arbetar med och förhåller sig till identitetsskapande. Därefter har vi tolkat och gestaltat innehållet i intervjuerna i panoramabilder som animerats till film. Estetik, genus, elever i årskurs sju och styrdokument är tydligt återkommande teman i intervjuerna. Undersökningen visar att våra informanter tycker sig arbeta med identitetsskapande och att arbetssätten som inrymmer identitetsskapande har mestadels estetisk form och ett innehåll som erbjuder rollprövande och/eller ställningstagande..

Syftet med vårt arbete var att få en inblick i hur verksamma lärare i förskoleklass arbetar genusmedvetet med undervisningens innehåll i praktiken. För att få reda hur det ser ut i verksamheten genomförde vi en kvalitativ studie där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio lärare med varierade åldrar på sex olika skolor.  Den genusmedvetenhet som lärarna lyfte fram kan knytas till följande kategorier: se individen, synliggöra och diskutera skillnader, bryta könsmönster, arbeta könsneutralt, lärarnas tankemönster samt tillvaron utanför förskoleklassen. Vår slutsats blev att lärare behöver få mer kunskap och fortbildning i form av en teoretisk grund som kan hjälpa att sammanfoga teori och praktik när det gäller att kunna arbeta mer genusmedvetet i verksamheten..

Kläder och identitet är starkt förknippade eftersom människan mer eller mindre är beroende av kläder, åtminstone på våra breddgrader. Med kläder visar vi också vilka vi är och vilken grupp vi tillhör. Vår studie syftar till att undersöka hur lärare förhåller sig till ett införande av obligatorisk skoluniform. Fokus ligger på hur ett införande av obligatorisk skoluniform påverkar eleverna i relation till mobbning. Metoden som användes var kvalitativ och datainsamlingen skedde genom tio intervjuer.

Syftet med undersökningen är att beskriva och problematisera pedagogers syn på en integrerad matematikundervisning för elever i behov av särskilt stöd. Vi valde då att intervjua pedagoger, specialpedagoger och en rektor på två år 0-6 skolor. Frågorna berörde bland annat hur pedagogerna och specialpedagogerna arbetar med elever i behov av särskilt stöd, vilken tanke de har med sitt arbetssätt och hur de skulle vilja arbeta om de fick önska. Rektorn fick bl.a. svara på frågan hur hon vill att hennes personal ska arbeta med elever i behov av särskilt stöd i matematik.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen uppfattar ett rehabiliterande förhållningssätt i hemvården och vad det innebär för personalen att arbeta på ett rehabiliterande förhållningssätt. Metod: Studien är av kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor, fyra undersköterskor och två vårdbiträden som alla arbetar inom hemvården. Resultat: Av intervjusvarens analys framkom fem kategorier och fem underkategorier. 1) Få göra själv och komma tillbaka, det vill säga att vårdpersonalen inte utför för många uppgifter åt sin vårdtagare. Detta kan leda till ökat självförtroende hos vårdtagaren och en enklare arbetssituation för personalen.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger och elever upplever att arbeta och ingå i en åldersintegrerad klass samt hur föräldrarna till de elever vi har intervjuat, ser på denna organisationsform. I vår undersökning intervjuade vi tio elever och två pedagoger i årskurs 1-3 och 2-3. För att få uppfattningar om hur föräldrarna tycker det är att ha sitt/sina barn i en åldersintegrerad klass, skickade vi ut 36 enkäter med sju frågor. Studien resultat visar att såväl elever som pedagoger och föräldrar upplever det som positivt att arbeta åldersintegrerat. Fördelarna upplevs vara större än nackdelarna..

Syftet med detta arbete har varit att undersöka på vilket sätt man ska arbeta med problemlösning, är det individuellt och/eller i grupp. Nästa fråga som jag hade i fokus handlade om vad läraren ska tänka på för att engagera alla elever i arbetet. För att få svar på dessa två frågor studerade jag en del forskning inom område. Lärarens roll, grupparbete och individuellt arbete samt val av uppgiften var de viktigaste centrala punkterna som jag fokuserade på när det gällde teorin. För att se kopplingen mellan teori och praktik och för att få en uppfattning av verkligheten i klassrummet, var jag på en gymnasieskola och gjorde observationer bland elever som läser kursen Matematik 2 c. Jag observerade hur de arbetade individuellt och i grupp då de skulle lösa två problemlösningsuppgifter. Sedan tyckte jag det var viktigt att samla in elevernas åsikter angående dessa två sätt att arbeta.

Detta examensarbete handlar om hur verksamma förskolepedagoger ser på uteleken. Förskolan ska arbeta utifrån de styrdokument som finns. I styrdokumenten står det att barn ska erbjudas rika tillfällen till att utveckla sina färdigheter. Vi har undersökt vilka kunskaper pedagogerna anser att barnen utvecklar under uteleken och undersökt hur pedagogerna planerar uteleken. Vi har genomfört intervjuer och observationer på tre olika förskolor med sammanlagt sex pedagoger.

This study concerns the experiences and feelings students in intermediate school gain from the changing room to sports class. It is a qualitative study with a socio-cultural approach, which has been analysed in a hermeneutic way. The students? voices have been heard through interviews and questionnaires, and furthermore, to get a broader perspective, adults working in school, have also been interviewed. The study shows that many children feel discomfort without clothes in the changing room, furthermore that the absence of adults in this room may add to exercise of power amongst the student, like abuse, direct- and indirect threats or to exclude someone from the group.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur elever vill arbeta med matematik. Genom hela arbetet har vi haft barns perspektiv som utgångspunkt. Det är elevernas upplevelser och tankar formulerade i ord som vi genom denna uppsats vill lyfta fram. Hur vill eleverna arbeta med matematik ifråga om arbetsform, undervisningsmetod samt undervisningsmaterial? Eleverna som medverkat i undersökningen går i årskurs 3.

Detta examensarbete är ett konsumtionsarbete som berör ämnet dyskalkyli inom matematik. Arbetet består av tre frågeställningar som ska svara på frågorna: hur dyskalkyli kännetecknas, vad det finns för bidragande orsaker samt hur läraren kan arbeta med elever som har dyskalkyli. Dessa frågeställningar besvaras med grund i aktuell forskning om området. Resultatet visar att dyskalkyli främst visar sig genom bristande taluppfattning. Det framkommer även att dyskalkyli kännetecknas genom bland annat fingerräkning, bristande läsförståelse och rimlighetsbedömning.

Syftet med den här uppsatsen var att jämföra hur gymnasieelever kan tänka kring ondska i förhållande till några välkända filosofernas sätt att tänka kring ondska. För att kunna ta reda på detta så gjorde vi en undersökningen på två gymnasieskolor, i två olika klasser i årskurs 3. Metoden som används var en kvalitativ undersökningsmetod, där eleverna fick skriva små uppsatser utifrån ett frågeformulär med öppna frågor. Resultaten nåddes genom analyser av dessa uppsatser, och som analysverktyg användes olika filosofiska tänkares syn på ondska. Resultaten visade att flertalet av eleverna inte hade varit med om något som de skulle vilja kalla för ondska.

Det har blivit mer uppmärksammat att pojkar inte är lika duktiga i skolan som flickor. De har svårare att få höga betyg i teoretiska ämnen. En anledning kan bero på att skolan har riktat in sig på att lyfta fram flickor som inte har fått gått i skolan lika länge som pojkar. Det var vanligare att pojkar fick vidareutbilda sig för att flickor skulle giftas bort och bli kvinnor som är hemma och tar hand om hemmet och barnen. För ca 40 år sedan började man undersöka varför flickor inte var så framåt i skolan och man började arbeta för att stärka flickor i deras studier.

Det här examensarbetet handlar om litteraturläsning ur ett receptionsperspektiv, hur man kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen i grundskolans senare år och då speciellt hur man som lärare leder goda och utvecklande boksamtal med eleverna. Arbetet består av en litteraturstudie och en undersökning. Undersökningsmaterialet utgörs av transkriptioner av två boksamtal samt elevernas reflektioner inför och efter samtalen. Studien visar att i en medveten och välplanerad litteraturundervisning, där elevernas läsupplevelser får stå i centrum, kan eleverna i mötet med skönlitteraturen få värdefull kunskap om sig själva och omvärlden. I boksamtalets dialog fördjupas deltagarnas läsupplevelser och de får möjlighet att uttrycka och pröva sina intryck, uppfattningar och värderingar..

Syfte: Att belysa nyblivna barnmorskors upplevelse av att börja arbeta inom yrket. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Deltagare/urval: Sex barnmorskor i norra regionen i Sverige intervjuades och samtliga hade arbetat mellan ett och tre år som barnmorska, inom prenatal vård, förlossningsvård och/eller antenatal vård. Resultat: Sex kategorier hittades: Att pendla mellan glädje och osäkerhet, Att känna stöd, Att uppleva för lite handledning och mentorskap, Att uppleva arbetsmiljön hämmande, Att formas med tiden och Att ha förberett sig via utbildningen, samt nio subkategorier och det övergripande temat: Att befinna sig i en bergoch dalbana. Slutsats: Det är ett stort steg att börja arbeta som barnmorska.