Arbetsplatsmobbning är ett vanligt förekommande fenomen som ofta uppkommer i stressiga arbetsmiljöer och där det finns brister i ledarskapet.  Hur människor upplever mobbningssituationer beror på deras egna personliga erfarenheter och hur de attribuerar det som händer. Syftet var därför att undersöka om det fanns skillnader mellan mäns och kvinnors attityder till arbetsplatsmobbning samt betydelsen av utbildningsnivån och offrets kön i sammanhanget. Studien var en enkätundersökning med frågor, påståenden och ett experimentellt moment där 90 kvinnor och 66 män deltog. För att mäta attityderna till olika typer av mobbning var enkäten utformad med utgångspunkt i skalorna NAQ-R och LIPT. Resultatet visade att kvinnor var den grupp som utför den värsta typen av mobbning och de hade även en allvarligare attityd till arbetsrelaterad mobbning än män.

Det svenska samhället har genomgått stora förändringar vilka också märks och kommer till uttryck i skolans värld. I takt med samhälleliga förändringar har också samlevnadsformerna förändrats. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i den svenska skolan arbetar med HBT-frågor i undervisningen. Särskilt fokus ligger på årskurserna 4-6 eftersom läroplanen anger vad som bör ingå i pedagogernas arbete i de olika ämnena i årskurs 4-6. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på huruvida undervisning och lärarens arbete samspelar med det som likabehandlingsplanen säger om förebyggande arbete mot mobbning av HBT-personer.

Syftet med vårt examensarbete var att studera hur skolmedling går till praktiskt, vad eleverna lär sig genom att använda denna metod för att lösa konflikter och även för att se vilka effekter detta har i arbetet mot mobbning. Det finns flera olika konfliktlösningsmetoder och medling är en metod som används i skolan. Detta är en metod där både lärare och elever är involverade i konflikthanteringen. Vi har vänt oss till en skola i Boden som arbetar med skolmedling. Genom kvalitativa intervjuer med en klasslärare och en specialpedagog, fyra elever har vi studerat skolmedling som en konflikthanteringsmodell.

Enligt läroplanen framgår tydligt att, alla som arbetar i skolans verksamhet aktivt ska motverka diskriminering, samt kränkande behandling. Det är pedagogens uppdrag att förebygga samt motverka alla former av detta. Med stöd av skollagen blir det klart att om det åsidosätts har barnet som utsätts för kränkningen, rätt till skadestånd. Idag existerar metoder att förebygga samt åtgärda mobbning effekterna är dock diskuterade. Syftet med följande studie var att beskriva hur pedagoger inom förskolan, arbetar mot mobbning.

Syftet med denna studie är att göra en komparativ studie av hur två grundskolor i Halland implementerar sin likabehandlingsplan utifrån mobbningsproblematik. Detta för att många skolor, enligt en undersökning gjord av skolverket, har bristande rutiner i arbetet mot kränkande behandling. De lagar och den läroplan som reglerar likabehandlingsplaner och skolans arbete mot mobbning i grundskolan presenteras. Mobbningsproblematiken tas också upp utifrån olika forskare och författares perspektiv.Rektorer, kuratorer och lärare från skolornas antimobbningsteam har intervjuats för att ge en bild av deras upplevelser kring hur arbetet med mobbningsproblematik utifrån likabehandlingsplanen fungerar. Urvalet av skolor var ett så kallat motpolsurval, då den ena skolan hade självbilden att arbetet med mobbningsproblematik utifrån likabehandlingsplanen fungerade väl, medan den andra skolan hade självbilden att arbetet behövde utvecklas.Studien har utgått från en så kallad implementeringsteori som tar fasta på huruvida aktörerna, som i detta fall är informanterna, förstår, kan och vill arbeta med mobbningsproblematik utifrån likabehandlingsplanen.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Abstract:Today many adolescents have access to computers and mobile phones.  They prefer to socialize through these means which has led to a new kind of bullying, the electronic bullying. The purpose of this study has been to examine the electronic bullying from the perspective of gender, anonymity and the consequences that it may lead to. We have chosen a quantitative approach by using a questionnaire survey targeting young people between the ages of 15-16 years in Kalmar county. 163 respondents took part in the survey, 78 girls and 85 boys. The gathered material is presented by means of contingency tables and has been interpreted by gender socialization, deindividuation and dehumanization.

Syftet med studien var att undersöka ungdomars uppfattning av hur kränkningar i sociala medier kan se ut samt att studera om det finns något som särskiljer det från kränkningar som sker öga mot öga. Eftersom den tekniska utvecklingen skapar förändrade förutsättningar för det sociala samspelet gör det att personer som arbetar med att förebygga kränkningar och mobbning ställs inför nya utmaningar. Därför är studien även inriktad på hur skolan kan arbeta med dessa kränkningar. Enligt en rapport från BRIS ?Barnens Rätt I Samhället? får de in fler och fler samtal varje år som handlar om mobbning och annan kränkande behandling.

För att bidra till dagens antimobbningsarbete som sker ute på skolor ser vi att barnens perspektiv bör lyftas fram. Vi tar upp olika forskare och deras definition och syn på fenomenet mobbning. Här lyfter vi även fram fyra olika perspektiv som vi använder i vårt analysarbete. Syftet med vår studie är att undersöka barns uppfattningar kring fenomenet mobbning, varför det uppstår och hur man kan stävja det. Barns perspektiv är betydelsefullt i vårt arbete då det är barns uppfattningar vi vill lyfta fram med vår studie.Vi har använt oss av en fenomenografisk kvalitativ metodansats där vi intervjuade åtta grupper med tre tioåriga barn i varje grupp. Dessa barn fick dessutom enskilt fylla i en enkät innehållande tre frågor.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Uppsatsens utgångspunkt ligger i att ta reda på vad det finns för kränkningar i förskolan och hur dessa yttrar sig, samt att ta reda på hur pedagogerna i förskolan kan arbeta för att motverka detta. Skillnaden mellan begreppen kränkning, diskriminering och mobbning förklaras även. I förskolan är en etisk medvetenhet viktig för att kunna motverka de kränkningar som kan förekomma i förskolans värld. Genom att intervjua ett antal lärarstuderande i form av en fokusgrupp har vi fått fram ett resultat som visar både hur kränkningar uppstår och hur man som pedagog, genom att vara uppmärksam på det som sker i verksamheten, kan arbeta förebyggande tillsammans med hela arbetslaget och barngruppen..

Detta arbete bygger på en enkätundersökning som inkluderar elever, lärare och föräldrar. Syftet med detta arbete är att undersöka om lärare och elever arbetar med åtgärdsprogrammen i skolan. När jag funderade på hur jag skulle få korrekt information om åtgärdsprogram och mobbning tänkte jag gå direkt till källan nämligen lärarna, eleverna och föräldrarna. Jag har gått ut till två klasser i årskurs 6 och lämnat ut enkäter till både elever, lärare och föräldrar. .

Denna studies syfte är att försöka förstå och diskutera den digitala mobbningen utifrån det mediasamhälle vi befinner oss i. Frågeställningarna som är grunden för studien är: Hur kan vi förstå digital mobbning? Hur kan denna förståelse leda vidare till metoder för att angripa problemet? Hur upplever pedagoger respektive elever den digitala mobbningen? Vad säger lagen om mobbning? Vad kan vara viktigt att tänka på i samband med Internet? Studien bygger på kvalitativa och kvantitativa undersökningar gjorda på två olika skolor. Den kvantitativa undersökningen bestod av enkäter som delades ut i tre klasser i år sex. Den kvalitativa undersökningen bygger på intervjuer med två pedagoger knutna till dessa klasser.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad det är som händer med individen under och efter mobbningen och den kränkande behandlingen Vad blir konsekvenserna för den utsatta individen under tiden mobbning och den kränkande behandlingen pågår? Vilka kan konsekvenserna för den utsatta individen blir efter att mobbningen upphört?Vi har valt att göra en systematisk litteraturstudie. Vi har sökt i databaser och även studerat referenslistor på artiklar, avhandlingar och böcker som rör ämnet vi valt. Utifrån det resultat vi fått fram är konsekvenserna för individen som blir utsatt för mobbning och den kränkande behandlingen negativ. Individerna såg sig själva som töntiga och oattraktiva, hade komplex för kroppen, låg självkänsla och hade problem vi sociala situationer och relationer.

This qualitative study is about the differences and similarities between the organization Friends and schools? methods to prevent bullying. Aggression, bullying and discomfort in schools result in that many students do not dare to go to school because of their fear that they might get attacked and become systematically bullied. Bullying is a universal and persistent problem. In this study the reader will receive a better understanding and get an insight into the problems that teachers and students experience and struggle with every day in dealing with bullying in schools.