Massmedia har en stor roll i dagens förmedling av hälsobudskap och är ett organ som når ut till en stor population. Många av de hälsobudskap som presenteras handlar om träning och fysisk aktivitet och genom medias sätt att framställa detta skapas ideal och normer inom ämnet. Vi anser det därför vara viktigt att undersöka hur träning framställs i ett träningsmagasin. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur texter om träning framställs utifrån diskurser och hur budskap framställs i träningsartiklar ur ett träningsmagasin. För att göra detta tillämpades socialkonstruktivistisk teori och kritisk diskursanalys.

Belöningar till företagsledare har i massmedia varit ett debatterat ämne, de senaste 10 åren har det skett en ökning av tillämpningen av rörliga ersättningar. Belöningssystem används som en mekanism i företagsstyrning för att ägarna skall motivera de anställda att agera i enlighet med ägarnas intressen. Ett belöningssystem kan ha flera funktioner, en är att fungera som incitament med syftet att få en individ att agera framåt. Belöningssystem kan även användas i motivationssyfte för att uppnå att en individ skall förvärva ett av principalen önskvärt beteende. Vårt syfte med uppsatsen har varit att studera komposition av belöningssystem i aktiebolag i Sverige och se på hur specifika faktorer påverkar utformningen av belöningssystem.

Syftet med studien är att undersöka och förstå hur Dagens Nyheter diskursivt skildrar införandet av den första pappamånaden år 1995 samt införandet av den andra pappamånaden år 2002. Vidare är syftet att jämföra de båda perioderna för att se om och hur diskurser och motdiskurser har förändrats. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på 102 artiklar publicerade i Dagens Nyheter åren 1994-1996 samt åren 2001-2003. För att utläsa och kategorisera diskurser och motdiskurser i empirin används en diskursanalytisk modell. Studiens resultat visar att det i huvudsak är tre diskurser som är rådande vid de jämförda tidpunkterna: jämställdhetsdiskursen, valfrihetsdiskursen och pappadiskursen.

Inom socialtjänsten i Sverige idag råder på många håll problem med höga ärendemängder och svåra arbetsvillkor för dess anställda. Situationen har lett till att många av landets erfarna socialsekreterare lämnar socialtjänsten vilket innebär att organisationen menas tappa viktig erfarenhet och kompetens. För att få en bild av i vilken utsträckning dagens socionomstudenter ser sig som framtidens erfarna socialsekreterare blev syftet med denna studie att undersöka vilka attityder dagens socionomstudenter har till socialtjänsten som arbetsgivare. En enkätundersökning har genomförts bland 147 socionomstudenter från tre olika lärosäten i Stockholm. Resultatet visade att en majoritet kunde tänka sig att arbeta inom socialtjänsten efter avslutad utbildning men att socialtjänsten, för de flesta, inte såg som ett förstahandsval av arbetsgivare.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska dagstidningarnas nyhetsvärdering påverkar vetenskapsbevakningen.I en kvantitativ studie jämförs antalet doktorsavhandlingar som läggs fram inom varje vetenskaplig disciplin med antalet som får genomslag i medierna.Resultatet visar att medicinska avhandlingar visserligen är de som genererar flest antal artiklar, men att det jämfört med forskningsfältets storlek ändå är förvånansvärt svårt för medicinska avhandlingar att tränga igenom mediebruset. Humaniora och samhällsvetenskap är istället de discipliner som relativt sett är bäst representerade i medierna medan naturvetenskap och teknik hamnar långt efter.En sammanställning av artiklarnas publiceringsplats visar också att nya avhandlingar inom medicin konsekvent klassas som nyheter eller feature medan humaniora klassas som kultur.I den efterföljande kvalitativa studien undersöks tre specifika avhandlingar inom medicin, litteraturvetenskap och juridik som alla figurerat stort i dagspressen.Genom intervjuer med de inblandade parterna kartläggs hela processen, från det att avhandlingarna färdigställs tills de uppmärksammas i medierna.Förutom att alla tre behandlar ämnen som i någon mån är uppseendeväckande visar sig mellanhanden, en nyckelperson som överbryggar klyftan mellan forskaren och medierna, vara en viktig gemensam faktor..

Syftet med denna uppsats är att undersöka två samtida svenska filmfestivaler, Göteborg International Film Festival och Malmö Arab Film Festival, utifrån två teoretiska perspektiv på filmfestivalen med den mer övergripande målsättningen att bidra till ett spirande och stadigt växande forskningsfält kring filmfestivalen i den nationella kontexten. De aktuella festivalerna inringar i förhållandevis god mån den svenska filmfestivalflorans allsidighet; en omfångsrik historisk publik festival respektive en smalare tematisk nykomling.                      De teoretiska perspektiven innefattar festivalen betraktad som en del av ett internationellt nätverk utifrån Thomas Elsaessers och Marijke de Valcks definition, samt som en kulturell yttring av föreställda gemenskaper. Med utgångspunkt i dessa teoretiska positioner kommer festivalerna granskas med fokus på dess uppkomst, visioner och agenda, filmprogram, publik, ekonomisk beskaffenhet och liknande kontextualiserade förhållanden.                      För Göteborg International Film Festival utgör spridningen av filmkultur, de huvudsakliga fundamenten i dess målsättningar och agenda, i synnerhet med fokus på nordisk film, medan tematiken, den arabiska kulturen, utgör det bärande för Malmö Arab Film Festival. Göteborg International Film Festival uppvisar i samstämmighet med de nätverksteoretiska perspektiven på festivalen en mångfacetterad beskaffenhet av filmceremoni, marknadsplats, internationell plattform och tävlingsmästerskap, i kontrast till Malmö Arab Film Festival där festivalens textur är mer komplex än föreliggande bestämningar. Båda festivalerna har uppstått i den post-industriella staden och dess återskapande som centrum för kreativitet, kultur och kunskap.                      Malmö Arab Film Festival adresserar en uppenbar arabisk (föreställd) gemenskap i sitt tematiska fokus.

Syftet med studien är att undersöka och förstå hur Dagens Nyheter diskursivt skildrar införandet av den första pappamånaden år 1995 samt införandet av den andra pappamånaden år 2002. Vidare är syftet att jämföra de båda perioderna för att se om och hur diskurser och motdiskurser har förändrats. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på 102 artiklar publicerade i Dagens Nyheter åren 1994-1996 samt åren 2001-2003. För att utläsa och kategorisera diskurser och motdiskurser i empirin används en diskursanalytisk modell. Studiens resultat visar att det i huvudsak är tre diskurser som är rådande vid de jämförda tidpunkterna: jämställdhetsdiskursen, valfrihetsdiskursen och pappadiskursen.

BakgrundForskning belyser hur barn påverkas av olika faktorer då det handlar om deras materiella status. De faktorer som har stor betydelse för barn är bland annat; vänner, massmedia, föräldrar, pedagoger, reklam och den rådande norm som finns i samhället. Alla dessa delar har en central och avgörande roll för barns lärande, önskningar och de val de gör för att eftersträva status.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan och föräldrar till barn i förskolan uppfattar barns materiella status, i form av kläder och leksaker. Vi är även intresserade av att undersöka om den materiella statusen kan påverka barns inkludering eller exkludering.Frågeställningar? Hur upplever pedagoger och föräldrar att barn eftersträvar status?? Vilken uppfattning har pedagoger och föräldrar kring barns intresse för kläder och leksaker?? På vilket sätt påverkar kläder och leksaker barns status i barngruppen?? Vilka faktorer påverkar barn att vilja ha materiell status?3MetodStudien är baserad på en kvalitativ metod där intervju använts som redskap, varav vi intervjuat åtta pedagoger samt åtta föräldrar.ResultatVårt resultat visade att föräldrar och pedagoger har en gemensam uppfattning om vad som var statushöjande och populärt bland barnen.

Rift Valley fever (RVF) är en i Sverige relativt okänd sjukdom som främst drabbar tama idisslare, men också har en stor zoonotisk potential. Då sjukdomen är vektorburen och har visat sig kunna spridas med ett stort antal vektorer, finns viss oro för sjukdomens spridningspotential i nya områden. Syftet med detta arbete har varit att uppskatta risken för sjukdomens spridning, främst till Sverige men även till andra länder i Europa. Flertalet undersökningar har visat att myggarter med förmågan att bära Rift Valley Fever Virus (RVFV) finns både i Europa och Nordamerika. Sedan sjukdomen år 2000 spreds från den afrikanska kontinenten till den arabiska halvön, ser många epidemiologer det bara som en tidsfråga innan sjukdomen får global spridning. Sjukdomen har ett snabbt förlopp, hos unga djur ses ofta bara diffusa symtom innan djuren dör. Frekvensen av aborter hos dräktiga djur och dödligheten hos nyfödda kan uppgå till 80-100% hos både får och nöt.

The purpose of this study is to investigate how children search for and choose picture books while visiting the library together in a preschool group. How do children interact with each other and their teacher while searching for picture books? Which aspects of children's everyday lives are apparent in their choice of picture books? The theoretical frame of reference consists of Brenda Dervin's sense-making approach to information seeking and William Corsaro's sociological approach to studying children's routine activities within a peer culture. To capture children's interaction, we have observed a preschool group consisting of six 3- to 5-year olds and their teacher in a library setting during three visits. Our study shows that children's search for picture books is a social activity that involves various verbal and nonverbal strategies in order to include and exclude each other when they find a picture book that interests them.

Something that all people have come across and more or less experienced is climate change. Climate change in itself is a very complex problem since there are no borders between countries that can stop the problem. The link between science and the public is largely in the hands of the media, since the media play an important role in defining environmental issues and to inform the public about research findings. In recent years, reports from the media showed a slightly skeptical and uncertain picture of this problem. This is despite the largely prevailing consensus among climate scientists that there is an anthropogenic climate change.

Studien belyser styrdokument utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vidare belyses aktuell forskning kring jämställdhet. Forskningen innefattar bland annat hur miljön, samhället, massmedia och hemmen kan påverka pedagoger och barnen till att bli könstereotypt i förskolans verksamhet. Studien åskådliggör att det är av betydelse att pedagoger blir medvetna om hur bemötandet av flickor och pojkar sker. Förhoppningen med denna studie är att pedagoger ska bli medvetna om betydelsen av att arbeta med jämställdhet i förskolans vardag.Syftet med studien är att kartlägga pedagogers uppfattning kring jämställdhet i förskolan.

Linda Gustafsson: Att skriva om musik. En analys av folkmusikrecensioner. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).Uppsatsens syfte är att se hur aktuella folkmusikkonserter med nordiska artister verbaliseras i dag i landets två största dagstidningarnas recensionstexter samt att ge en bakgrund till hur man skriver om musik. Uppsatsen består av två delar som binds samman av en diskussion: dels en musikestetisk teoridel som behandlar sambandet mellan musik, språk, kultur och kommunikation, dels en analys av konsertrecensioner.

Detta är en undersökning av hur två tidningar som riktar sig till kvinnor konstruerar bilden av kvinnan. Analysen grundar sig på ett nummer av vardera tidningen (Femina Nr 9, september 2004 och amelia Nr 20, 16 september 2004) med fokus på ledarna och därtill en artikel som porträtterar en kvinna eller kvinnor. I Femina analyseras ledaren ?I kålrotens tecken? och artikeln om Marie Göranzon. I amelia analyseras ledaren ?Hjälp, ge mig stil!? och artikeln ?Skål för Elin, Elisabeth och Ada!?.Jag gör en textanalys av de utvalda texterna.

Mäns fåtalighet i förskolevärlden formuleras som ett problem utifrån olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framställs på olika sätt att inneha särskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhållningssätt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framställningar och förhållningssätt. Syftet med studien är att med en diskursanalytisk metod, förstå hur media förmedlar betydelser av manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om män i förskolan och diskursanalytisk forskning på media ur genusperspektiv, men det saknas forskning på medias framställningar av manliga förskollärare i Sverige.