BAKGRUND: Psykisk ohälsa bland unga kvinnor är ett folkhälsoproblem. Anorexia nervosa kategoriseras in som en psykisk sjukdom. Anorexia nervosa drabbar främst unga kvinnor, vilket exempelvis kan bero på tidigare händelser i livet som gett upphov till psykisk obalans i deras vardag. SYFTE: Syftet med studien var att undersöka vilka sociokulturella orsaker som bidrar till utvecklingen av Anorexia nervosa bland flickor och unga kvinnor i åldrarna 12-25 år. METOD: En literaturstudie utfördes, som baseras på 21 olika vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var pubmed och psycinfo. Temaanalys användes och artiklarna kategoriserades in i huvudteman och underteman. RESULTAT: Resultatet i studien delades in i två huvudkategorier, med två underkategorier vardera.

Syftet med detta arbete har varit att bekräfta att film är användbart och bör dessutom enligt styrdokument användas i undervisningen. Vi ville veta hur lärare går till väga för att införskaffa rörlig bild till sin undervisning. Syftet har vidare varit att ta reda på vilka hinder lärare, skolledare och sakkunniga upplever för rörlig bild i undervisningen. Arbetet ger en inblick i tidigare forskning om varför film är användbart, införskaffandet av rörlig bild, vilka hinder som föreligger, samt om framtidssatsningar för rörlig bild och andra medier. Med hjälp av enkätundersökningar bland lärare på gymnasieskolor i Malmö vill vi se hur lärare använder sig av rörlig bild idag, och vilka hinder de upplever.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Problemformuleringen i denna studie är ?Hur uppfattar fiollärare genrebreddens betydelse för elevers fortsatta musikintresse och utveckling?? Hur bemöter musikskolan den musikaliska evolutionen? Den evolution vilken, i och med 1900-talets paradigmskifte, fört det musikaliska synsättet från det traditionella mot ett allt mer öppet klimat i musikundervisningen. För att få svar på detta vände jag mig till fyra fiollärare med fiollärarutbildning och använde den kvalitativa intervjun som metod. Samtliga informanter hade erfarenhet inom yrket. Resultatet av undersökningen visar att lärarna upplever elevernas musikidentitet mycket starkare än förr, vilket resulterar i att låtvalet är väldigt viktigt.

Uppsatsens syfte var att få ökad kunskap om relationen mellan etnicitet, moderskap och uppfostran. Frågeställningarna var: Vilken är mammornas bild av den ideala modern? Vad uppfattar mammor påverkar dem i deras mammaroll? Vilken betydelse ges etnicitet i relation till moderskap och barnuppfostran? Vad har mammorna gemensamt och vad skiljer dem åt?Studien baserades på fyra fokusgrupper med mammor från tre olika etniska bakgrunder. Varje grupp bestod av två kurdiska, två arabiska och två etniskt svenska mammor vilket sammanlagt var tjugotre mammor. Jag valde att undersöka dessa mammors upplevelser av sitt föräldraskap i Sverige och utifrån deras erfarenheter ta reda på mammornas svårigheter i relation till samhället, och deras likheter och olikheter.

The aim of this Master´s thesis is to explore how public libraries in a successful way can work in projects with young people. It intends to point out different factors that in a legible way affect the accomplishment and outcome of the project. Another purpose of the study is to uncover the various approaches existing within the projects towards young people and to find out why it is seen as important to work with youngsters, considering the hard work that it requires and the reluctance of the young to visit the library. The examination is based upon eight different and fulfilled projects. Information about these has been received through project descriptions, project reports and documents describing applications for economical benefits.

I detta arbete undersöks vilka digitala verktyg som används i några musiklärares undervisning, hur de används, samt vilka de bakomliggande pedagogiska intentionerna kan tänkas vara. Vi har även försökt tolka vilken attityd musiklärarna har till användandet av dessa verktyg och om den kan sägas vara beroende av ålder och yrkeserfarenhet. Fem informanter i fem små eller mellanstora svenska städer med olika typer av musiklärarjobb intervjuades i hopp om ett varierat svarsresultat. I bakgrunden tar vi upp vad som gör ämnet intressant och relevant; att ny teknik är en stor del av barn och ungdomars livsstil. Vi tar också upp några aspekter på inlärning; sociokulturellt perspektiv ? synen på lärande som beroende av individens samspel med sin omgivning, samt hur inlärning påverkas beroende på hur stoff presenteras.

The aim of this Master's thesis is to explore the function of public libraries as arenas for young people's artistic creations. It examines how the public library makes activities based on independent creativity visible, and what activities of this sort imply to the public library. The thesis also relates this to the public library's task in society. The main object of examination is Demoteket, an on-going project in the south-eastern parts of Sweden. In this project Länsbibliotek Sydost co-operates with Reaktor Sydost, a centre of resource in the fields of young communication and filmmaking.

Det psykiska hälsoläget har förbättrats totalt sett i befolkningen de senaste åren, men trots det är detfortfarande oroväckande många unga som upplever att de mår psykiskt dåligt. Ett fenomen som ökat under senare tid och som kopplats samman med psykisk ohälsa, är olika former av självskadehandlingar. Det har tidigare visats att andra typer av riskbeteenden sprids i populationer genom att individer influeras av varandra. Bakgrunden till den här studien var en tanke om att ökningen av självskadehandlingar kan vara ett resultat av en form av smittspridning snarare än enbart ett tecken på försämrad psykisk hälsa. Som primär kanal för spridningen av beteendet undersöktes Internet eftersom mycket av ungdomars sociala liv utspelar sig på den arenan.

De tolkningsramar som individen utgår ifrån i mötet med omvärlden kan ofta tydliggöras och observeras genom vardagliga rutiner. I de spelvillkor som datorspelaren anpassar sig till genom sin sysselsättning, bemöts flera sociala och intellektuella behov hos den datorspelande tonåringen. I detta examensarbetet har jag samlat information rörande ungas datorspelsanvändning genom semistrukturerade intervjuer, och ett kompletterande enkätsunderlag. Med hjälp av samtida sociala teorier rörande senmodernitetens livsvillkor utforskas komplexiteten som ryms inom spelupplevelsen. Tonåringarna i undersökningen uttrycker att de föredrar spel med tydliga samband till deras övriga intressen, och smarta spel som kräver strategiska förhållningssätt.

Jag var utbytesstudent i Tokyo, Japan under våren 2007. Där intresserade jag mig för de olika kläduttryck som ungdomarna använde sig av i stadsdelen Harajuku. När jag kom hem till Stockholm igen såg jag tydligt hur de Harajukuinspirerade stilarna hade växt fram här.Uppsatsen tar avstamp i Harajukus mode. Syftet är att undersöka hur det har förflyttats och utvecklats i Stockholm, vad har förändrats, förstärkts eller suddats ut och varför? Vad förändras i överföringen? Jag ställer följande frågor: Hur ser det Harajukuinspirerade modet ut bland unga i Stockholm? Hur ser det ut i jämförelse med de unga i Harajuku? På vilket sätt har modet förändrats och varför? Vad kan jag som bildpedagog erbjuda ungdomar för att de ska få utveckla sina intressen inom subkulturen? Hur kan jag skapa en miljö med verkstäder och utställningar som passar denna målgrupp? I mitt designpedagogiska projekt skapar jag en japansk subkulturfestival med verkstäder och fotoutställning på Lava på Kulturhuset den 24-25 november.

Mot bakgrund av skolans och samhällets utveckling under perioden 1968?2011 ställs iundersökningen frågan om relationen mellan de nationella proven i svenska ochsamhällutvecklingen.Huvudhypotesen i undersökningen är att proven efter studentexamens avskaffande främstinriktas på individuell kommunikations- och genrekompetens, och att denna inriktning avspeglarden aktuella samhällsutvecklingen och samtidigt bidrar till just denna utveckling. Undersökningensteoretiska ram hämtas framför allt från Tomas Englunds undersökningar från 1986 omsamhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet och om läroplanens ochskolkunskapens politiska dimension. Ett centralt begrepp hos Englund som har relevans för dennaundersökning är den demokratiska utbildningskonceptionen. Också sociologiska perspektivaktualiseras i diskussionen av proven och samhällsutvecklingen.Ämnesmässigt anknyter undersökningen till historia, sociologi, språkvetenskap och didaktik.Materialet i undersökningen utgörs av de skriftliga uppgifterna i centralproven/de nationellaproven/kursproven i svenska i gymnasiet mellan 1969 och 2011.

BAKGRUND: Invandrare i Sverige har nedsatt hälsa i högre grad än inrikes födda svenskar, framför allt bland kvinnor och äldre. Arabisktalande personer från mellanöstern härstammar från en kultur långt från den svenska, vilket kan ge upphov till missförstånd i vården. Kulturella skillnader och brister i kommunikation kan leda till en icke tillfredsställande vård. Forskning tyder på att vårdgivare bör öka sin kulturella kompetens, det vill säga lära sig att belysa dessa skillnader. SYFTE: Syftet var att beskriva hur arabisktalande kvinnor från Mellanöstern upplever mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård.

Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning gymnasieelevers skolk är ett uttryck på brister inom skolans verksamhet. Utifrån syftet har två frågeställningar framkommit: Hur påverkar skolan som institution frekvensen av skolk? Vilket förändringsarbete bör ske inom skolan för att minska frekvensen av skolk? De perspektiv studien utgår ifrån är, kontextuellt samt ungdomskulturellt. Rapporten bygger på fem utförda fokusgruppsintervjuer med elever från årskurs två och tre på gymnasiet, samt sex enskilda semistrukturerade intervjuer med skolledning, elevhälsa och lärare. Materialet har bearbetats genom noggrann avlyssning av ljudinspelningar, med fokus på att finna likheter och olikheter i det empiriska materialet.

AbstractViktoria Ljungqvist: Musikvideon - en översikt. Uppsala universitet: Musikvetenskap Examensarbete C HT 1998.Syftet med denna uppsats är att göra en översikt över den moderna musikvideons framväxt, varvid frågeställningar kring bildberättandet och de underliggande musikaliska strukturerna behandlas. Uppsatsen är en litteraturstudie, där böcker och artiklar om musikvideon har samlats från flera olika ämnesområden.Studien visar att vid framväxten av musikvideon har teknisk och konstnärlig utveckling inom medier som film och TV varit av stor betydelse. Från filmen har musikvideon hämtat mycket av rörelsemönster, effekter och berättarformer. Den amerikanska rockfilmen sålde på 50-talet åsikter, image och musik i samma förpackning, vilket fått sin följd i musikvideon.