Aktuell Àldreforskning visar att det finns ett starkt stöd för att sociala relationer har ett positivt samband med Àldres livskvalitet. En form av förebyggande hÀlsoarbete Àr att skapa och frÀmja olika former av sociala mötesplatser för Àldre dÀr de kan uppleva meningsfulla möten med andra mÀnniskor. NÀrtrafiken Àr en offentlig miljö dÀr Àldre resenÀrer regelbundet möter andra passagerare och förare. Syftet med studien Àr att analysera vilka förutsÀttningar för meningsfull social interaktion som finns i nÀrtrafiken och dÀrigenom nÄ förstÄelse för nÀrtrafikens betydelse för Àldre resenÀrers möjligheter till sociala möten i den urbana miljön. Studien Àmnar besvara följande frÄgestÀllningar: Vilka mönster av social interaktion förekommer i nÀrtrafiken? Hur upplever de Àldre resenÀrerna den sociala interaktionen i nÀrtrafiken? Hur kan nÀrtrafikens offentliga rum beskrivas? Analysen sker med hjÀlp av teoribidrag frÄn frÀmst symbolisk interaktionism, Erving Goffmans rituella ansats samt teorin om interaktionsritualer.

Uppsatsen syftar till att skapa ett verktyg för att i framtiden enklare kommunicera och beskriva stadens rum. MÄlet med denna uppsats Àr att hitta ett internationellt applicerbart verktyg, för att analysera stadsrummets kvaliteter oavsett kontext, sprÄkliga samt kulturella skillnader. Uppsatsen undersöker begreppet space qualities, som pÄ svenska kan översÀttas till plastkvaliteter, samt existerande metoder för att analysera landskapsarkitektur med fokus vid stadens offentliga rum. Uppsatsens första delar bestÄr av en utredande text dÀr författaren bland annat diskuterar globaliseringens koppling till landskapsarkitektur, vad goda stadsrum kan vara, olika analysverktyg, kÀnda sÄ vÀl som innovativa inom landskapsarkitekturen. Med hjÀlp av en litteraturstudie, samt tidigare modeller, har ett space qualities-verktyg tagits fram. Mallen, eller verktyget, bestÄr av de sju olika dimensionerna SÀkerhet, Aktiviteter, Komfort, UpplevelsevÀrde Gemenskap, TillgÀnglighet samt Unika karaktÀrer & Skötsel. Uppsatsen presenterar det slutliga resultatet frÄn en pilotstudie, dÄ verktyget applicerats pÄ fyra stadsrum i Toulouse. Av resultatet kunde författaren konstatera att verktyget som skapades för att vara applicerbart oavsett kontext, sprÄkliga samt kulturella skillnader gav intressanta, kommunikativa och jÀmförbara resultat.

I dagens Sverige bedriver det offentliga mycket av sin ekonomiska verksamhet i aktiebolagsform, precis som privata aktörer. Det hÀvdas ofta att offentliga bolag inte Àr lika effektiva som sina privata motsvarigheter, vilket kan bero pÄ skillnader i management. MÄlet för denna uppsats Àr dÀrför att undersöka om det finns sÄdana skillnader i management, och vilka dessa i sÄ fall Àr. Undersökningen Àr begrÀnsad till Sverige och de större statliga och privata aktiebolagen. Författarna har arbetat enligt den hermeneutiska vetenskapstraditionen, och har anvÀnt sig av en kvalitativ metod i form av personligt kunskapande genom samtalsintervjuer.

Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trÀdgÄrdar och informell pÄverkan pÄ grönstrukturen Àr en allt mer vanlig syn i stÀder. Ofta tar dessa verksamheter mark i ansprÄk utan att Àgandeskap föreligger men rÀtten till marken kan med tiden förÀndras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trÀdgÄrdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trÀdgÄrdarna Àr mötesplatser, hur de upplevs pÄverka sin omgivning och varför informanterna vÀljer att tillbringa tid i trÀdgÄrdarna.

Resultaten av mycket forskning om lÀraryrket pekar pÄ att förutsÀttningarna för att arbeta som lÀrare har förÀndrats pÄ senare tid och att lÀraryrket idag Àr ett helt annat jobb Àn vad det tidigare varit. En utgÄngspunkt för denna studie Àr att detta kan medföra svÄrigheter för lÀrare att uttrycka en tydlig yrkesidentitet i dagens samhÀlle. Syftet med studien Àr att undersöka vilka offentliga berÀttelser, eller narrativ som kan hittas i den svenska skolpolitiska debatten och hur dessa kan anses pÄverka lÀrarna nÀr det gÀller just konstruktionen av en tydlig yrkesidentitet. Detta görs genom att ett antal debattartiklar och ledarsidor analyseras med hjÀlp av den narrativa identitetsteori som utvecklats av sociologen Margret R. Somers. Studien visar att det finns ett klart dominerande narrativ i det analyserade materialet vilket, Àven om lÀrarnas betydelse understryks, fokuserar pÄ att den svenska skolan befinner sig i kris och att lÀrarna inte har de kunskaper eller möjligheter de behöver för att kunna leva upp till vad samhÀllet förvÀntar sig av dem.

Enligt en lagÀndring, frÄn och med januari 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan. Planen ska finnas för att hjÀlpa eleven att uppnÄ de mÄl som finns i styrdokumenten och den tas fram av elev, lÀrare och förÀldrar tillsammans under utvecklingssamtal. Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ vad som stÄr skrivet i offentliga dokument och forskningslitteratur om individuella utvecklingsplaner, bÄde före och efter lagÀndringen. Arbetet syftar Àven till att undersöka vad fyra pedagoger anser om individuella utvecklingsplaner..

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Om en organisation i dagens samhÀlle ska leva och utvecklas bör den vara flexibel och öppen för att arbeta pÄ andra sÀtt Àn vad den mÄnga gÄnger Àr van vid. Att förÀndra ett arbetssÀtt Àr oftast lÀttare sagt Àn gjort, vilket organisationen bör vara beredd pÄ. En förÀndring av arbetssÀtt kan komma att pÄverka hela kulturen inom organisationen. NÄgot som blir mer aktuellt vid genomförandet av interna förÀndringsprojekt. NÀr det finns en risk att ett projekt pÄverkar den egna organisationen kan man uppleva det som mycket viktigt att undersöka de risker och förÀndringar som skulle kunna pÄverka sjÀlva projektet.

Detta examensprojekt handlar om att utforma en stadsdel med bostÀder som lever upp till visionerna för Stockholm och Sundbyberg inför 2020 och 2030.En bilfri förort, 15 minuter med tunnelbanan frÄn Stockholms innerstad. Alldeles intill ett kÀnsligt naturreservat. Kompakt boende, smÄskalig service och platsen prÀglas av en kÀnsla av nÀrhet. De boende ska anvÀnda lite yta, röra sig till fots, cykla och nyttja offentliga rum och kollektivtrafik i största möjliga utstrÀckning. Men de ska kunna leva ett fullgott urbant liv utan att behöva offra den bekvÀmlighet som ett liv i storstadsmiljö erbjuder..

En av Sveriges attraktiva kommuner Ă€r Örebro. Örebro kommun har en befolkningstillvĂ€xt som tenderar att öka i framtiden, vilket kan komma att leda till bostadsbrist. En attraktiv kommun behöver ha en bostadsmarknad som Ă€r balanserad, för att ha en möjlighet att förse invĂ„nare med bostĂ€der. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur bostadsbyggandet i Örebro kommun fungerar mellan aktörer som Ă€r delaktiga i bostadsbyggandet. Vidare har det studerats hur Örebro kommun kan pĂ„verka bostadsbyggandet, samt vad som krĂ€vs för att bostĂ€der ska expandera i inflyttningens takt. .

Utvecklingen av delade mobilitetstj?nster, s?som bildelning, cykeldelning och mikromobilitet, har framh?llits som lovande l?sningar f?r att adressera de utmaningar som pr?glar urbana transportsystem. Dock visar tidigare forskning att dessa tj?nster huvudsakligen anv?nds av m?n. Det finns ocks? en brist p? kunskap om varf?r kvinnor ?r underrepresenterade i anv?ndningen av delade mobilitetstj?nster och hur dessa tj?nster kan anpassas f?r att gynna kvinnors r?rlighet. Denna uppsats bidrar till att ?ka f?rst?else f?r de hinder som begr?nsar kvinnors j?mst?llda anv?ndning av delade mobilitetstj?nster samt vilka anpassningar som kan g?ras f?r att b?ttre tillgodose kvinnors r?rlighet.

De flesta chefer stÀlls inför frÄgan hur de bÀst motiverar sina medarbetare att prestera vÀl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala anvÀnder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror pÄ. Med utgÄngspunkt i fem vÀletablerade motivationsteorier ? Herzbergs tvÄfaktorteori, Maslows behovshierarki, rÀttviseteorin, förvÀntansteorin och mÄlsÀttningsteorin ? skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg Ät och vilka sÀrdrag olika organisationer har. DÀrefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring anvÀndandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell.

Arbetet syftar till att undersöka hur producenter i Södermanlands lÀn förhÄller sig till offentlig upphandling av livsmedel. Sex producenter, en representant för en ekonomisk förening och en kostsamordnare har intervjuats för att fÄ en djupare förstÄelse för vad livsmedelsproducenter upplever vara de största hindren och möjligheterna för att lÀmna anbud i offentliga upphandlingar av livsmedel. Resultaten visar att producenterna anser att mÄnga rÄdande förutsÀttningar som finns för att delta i offentlig upphandling av livsmedel Àr kopplade till och beroende av kommunens arbete. Det handlar till exempel om upphandlingens utformning, huruvida det finns en omlastningscentral som underlÀttar vid leveranser och om det finns en engagerad kostsamordnare. De hinder som producenterna upplever Àr bland annat den EU-lag som rör fri handel över grÀnserna, att de som upphandlar inte förstÄr livsmedelsproduktionens förutsÀttningar och svÄrigheten att spÄra livsmedel i förÀdlingskedjan. De möjligheter som producenterna och kostsamordnaren ser bottnar till stor del i kommunikation och dialog pÄ olika nivÄer och mellan olika aktörer. Jag har Àven undersökt vilka sociala, ekonomiska och ekologiska vÀrden en ökad andel nÀrproducerade livsmedel i offentlig sektor bidrar med till samhÀllet. NÄgra funktioner som framkom i intervjuerna var vÀrdet av att visa hur mat Àr producerad, att produktionen skapar mervÀrden och att det skapar lokala arbetstillfÀllen. Med utgÄngspunkt i analysen av producenternas resonemang har jag formulerat förslag till ÄtgÀrder för att uppnÄ en högre andel nÀrproducerad mat i de offentliga köken.

Studiens syfte Àr att undersöka vad som spelar in vid förhandling av förÀldraledighet. Detta har vi valt att göra genom att spegla blivande förÀldrars berÀttelser mot offentliga diskurser om förÀldraledighet. Formulerat som en frÄga lyder syftet: Hur förhandlar blivande förÀldrapar diskurser om förÀldraledighet? Studien baseras pÄ tvÄ typer av material. Dels har vi intervjuat blivande förÀldrar om vilka faktorer de anser har pÄverkat deras planer pÄ fördelning av förÀldraledigheten.

Studiens syfte Àr att undersöka vad som spelar in vid förhandling av förÀldraledighet. Detta har vi valt att göra genom att spegla blivande förÀldrars berÀttelser mot offentliga diskurser om förÀldraledighet. Formulerat som en frÄga lyder syftet: Hur förhandlar blivande förÀldrapar diskurser om förÀldraledighet? Studien baseras pÄ tvÄ typer av material. Dels har vi intervjuat blivande förÀldrar om vilka faktorer de anser har pÄverkat deras planer pÄ fördelning av förÀldraledigheten.