Äldreomsorg och Ă€ldreboenden i Chile finns idag i liten utstrĂ€ckning och Ă€r dĂ„ privat finansierad, dĂ„ omsorg av Ă€ldre i Chile tidigare frĂ€mst har lösts med hjĂ€lp av familjen. Chiles förĂ€ndrade ekonomiska, demografiska samt politiska situation har nu gjort att den chilenska staten tagit intresse i olika alternativ av Ă€ldreomsorg. Denna uppsats syfte var att skapa en kostnadskalkylering för en svensk modell av Ă€ldreboende anpassat till förhĂ„llanden och har skrivits pĂ„ uppdrag frĂ„n kommun i Santiago, Chile. Kostnadskalkylen skall anvĂ€ndas som ett underlag för ett förslag om en uppstart av en chilensk Ă€ldreomsorgsverksamhet som skall utarbetas och lĂ€mnas till uppdragsgivaren. Metodologiskt sett har ett kvalitativt angreppssĂ€tt med intervjuer anvĂ€nts för att insamla data om kostnader frĂ„n svenska Ă€ldreboenden samt information om prisnivĂ„er i Chile.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur nÄgra internationellt adopterade förhÄller sig till sitt ursprung och sin identitet. Delsyftet Àr att undersöka om de adopterade intervjupersonernas identitet pÄverkas av att vara med i en förening för adopterade. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr följande: Hur definierar intervjupersonerna sin etniska tillhörighet? Hur definieras deras etniska tillhörighet av omgivningen? Vilka faktorer har varit viktiga för hur intervjupersonerna förhÄller sig till sitt ursprung och sin identitet? Har adopterades föreningar betydelse för intervjupersonernas identitetsformande? Det empiriska materialet bestÄr av sex halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och tvÄ mÀn. HÀlften av intervjupersonerna Àr medlemmar i en förening för adopterade.

Idag finansieras svensk filmproduktion till största delen av stöd frÄn Svenska Filminstitutet, SFI. Det förhandsstöd som utdelas hÀrifrÄn utgör oftast en förutsÀttning för att kunna implementera en idé men behöver för den sakens skull inte innebÀra att projektets fortskridning tryggats. En medeldyr filmproduktion Àr följaktligen beroende av ytterligare kapital som kan komma frÄn en mÀngd olika instanser och aktörer bÄde inom samt utanför branschen. Fler inblandade finansiÀrer kan dock innebÀra att fler aktörer och intressenter blandar sig i filmens innehÄll och budskap, vilket kan komma att ifrÄgasÀtta filmskaparens konstnÀrliga frihet.Undersökningen belyser hur finansieringsprocessen kan se ut under en filmproduktion och ger en beskrivning av bÄde vanliga och mindre vanliga finansieringskanaler som kan komma i frÄga. Den visar Àven vad nÄgra av svensk films olika aktörer, sÄsom producenter och regissörer, anser om balansen mellan kommersialitet och konstnÀrligt skapande samt om det Àr tvÄ faktorer som gÄr att förena..

BAKGRUND: Forskning visar att skolan bemöter elever med olika social bakgrund pÄ olika sÀtt. Detta fÄr konsekvenser för hur elever kan tillgodogöra sig skolan som en resurs inför framtiden. I vÄr studie har vi belyst problemet genom att dels ÄskÄdliggöra hur elever med skiftande social bakgrund ser till framtida val av utbildning och yrke, dels hur de gör bruk av det svenska sprÄket som en resurs inför deras framtidsval.SYFTE: Undersökningens syfte Àr att belysa hur elever frÄn tvÄ skolor med skilda sociala förutsÀttningar resonerar kring sin framtida utbildning och yrkesmöjligheter, samt hur de nyttjar sprÄket dÄ de kommunicerar.METOD: Undersökningen Àr genomförd enligt kvalitativ undersökningsmetod och med en fenomenografisk ansats. Det redskap som har anvÀnts Àr fokusgruppintervjuer.RESULTAT: Sju kilometer gör skillnad. Resultatet visar att de olika elevgruppernas resonemang och argumentation skiljer sig pÄ flera punkter.

Under kalla kriget fanns stora skillnader mellan den deklarerade svenska sÀkerhetspolitiken och det faktiska handlandet. Problemformuleringen lyfter frÄgan om Àven nutida svensk sÀkerhetspolitik innehÄller betydande diskrepanser. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka korrelationen mellan proposition 2008/09:140 ? ett anvÀndbart försvar och proposition 2010/11:111 - Svenskt deltagande i den internationella militÀrainsatsen i Libyen. Med utgÄngspunkt i ett antal empiriskt bevisade smÄstatsbeteenden som syftar till ökat inflytande och dÀrmed, för en liten stat i Europa som Sverige, ökad makt analyseras propositionerna.

Sammanfattning Titel: Mölndals Centrum ? Stadsförnyelse i en svensk förstad Författare: Magnus Björned Kurs: Kandidatuppsats FM 1402 Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunnar Nyström Datum: 2010-05-17 Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera och ge förslag till en trygg, funktionsblandad och konkurrenskraftig stadskÀrna i en kommun som angrÀnsar till en större svensk stad. Metod: Att genomföra en SWOT-analys samt att göra en litteraturstudie pÄ böcker skrivna av Jan Gehl, Gordon Cullen och Kevin Lynch. Att se över Mölndals Stads förslag till stadsförnyelse i Mölndals Centrum och utveckla detta. Resultat: Rekommendationer och förslag pÄ ÄtgÀrder har arbetats fram med utgÄngspunkt frÄn analyser och Mölndals stads planförslag. Nyckelord: Stadsförnyelse, Mölndals centrum, en trygg stad, en funktionsblandad stad, en konkurrensstark stad, SWOT-analys.

Sverige beskrivs som ett mÄngkulturellt samhÀlle. Detta Àr av betydelse för förskolans uppdrag med att utveckla barnets medvetenhet och förstÄelse för andra kulturer och religioner. För att undvika fördomar och diskriminering Àr det betydelsefullt att redan i tidig Älder pÄvisa mÄngfalden av kultur och religion eller annan trosuppfattning Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur ett antal förskollÀrare talar om hur man praktiskt arbetar för att synliggöra och lyfta fram kultur och religion eller annan trosuppfattning i förskolan. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt ? och interkulturellt perspektiv. Syftet och frÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökningsmetod med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

SammanfattningÅr 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning efter en rad bolagsskandaler som drabbat svensk finansmarknad. Syftet med Koden var att stĂ€rka förtroendet för den svenska kapitalmarknaden genom att förbĂ€ttra bolagsstyrningen bland börsens bolag. I Koden anges ett antal punkter som ska redovisas i bolagsstyrningsrapporten.Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur vĂ€l bolagen redovisade dessa punkter redan i Ă„rsredovisningar frĂ„n Ă„r 2003. Var det sĂ„ att bolagen redan uppfyllde dessa krav skulle införandet av Koden kunna ses som en kodifiering av vad som redan var allmĂ€n praxis bland de börsnoterade bolagen i Sverige. Är det istĂ€llet sĂ„ att vĂ€sentlig information tillkommit i Ă„rsredovisningarna sĂ„ har aktieĂ€gares kontrollmöjligheter för bolagets styrning faktiskt förbĂ€ttrats.I denna studie har de bolag som skulle ha omfattats om införandet av Koden istĂ€llet intrĂ€ffat Ă„r 2003 utgjort underlag för undersökningen.

Denna rapport beskriver framtagandet av Katastrofsjukhus, robustare fÀltsjukhus med förbÀttrad standard. JÀmförelse görs mellan det framtagna Katastrofsjukhuset och uppblÄsbara tÀltsjukhus samt standarden i svenska sjukhus. En fÀrdig produkt finns Ànnu inte framtagen och rapporten lÀmnar en hel del lösa trÄdar, men Àr en bra grund för mer omfattande utveckling av konceptet och som en idéstudie till en vetenskaplig avhandling eller annan fortsatt forskning.Problemet med befintliga fÀltsjukhus Àr frÀmst miljön i operationsavdelningen. Detta Àr nÄgot det lagts stor vikt vid och en strÀvan att uppnÄ svensk standard har genomsyrat hela processen. En annan viktig punkt vid framtagandet av Katastrofsjukhus har varit konstruktionens vikt, vilket Àr tÀltsjukhusens största fördel.

Regeringen förordar och Svensk NÀringsliv föresprÄkar om mÄngfald och nolldiskriminering pÄ arbetsplatsen. Det leder till att organisationer riktar sin verksamhet till mÄngfald, dÀr kunskaperna bedömas inte efter kön, ursprung, trosuppfattningar eller hudfÀrg, utan individuellt förmÄga att prestera.MÄnga företag har redan tagit en stor del av denna förÀndring men vissa fortfarande agerar med stort försiktighet. Bland de företagen som tÄg medvetet steg att förÀndra Àr Skanska som Àr en av de aktörerna inom byggbranschen.För sjÀlva företaget sÄdan övergÄng innebÀr förÀndringar inom organisationen, snarare sagt förÀndringen av kulturen inom företaget och integrationen av de nya normerna. Hur vÀl lyckas organisationer att implementera nerskrivna normer och förverkliga sina mÄl Àr teman för den hÀr undersökningen. Undersökningen riktar sig till att följa upp och förstÄ effekterna av företagets övergÄng frÄn en typ av organisationskultur som uppfattas som maskulin och monokulturell till en annan som Àr mÄngfald och heterogen..

Bakgrund: I och med samhÀllets globalisering ökar möjligheterna för revisionsmedarbetare till internationell rörlighet lÀnder emellan. En svensk revisionsmedarbetare har idag möjlighet att Äka pÄ en utbytesperiod för att tillÀgna sig ny kunskap; sÄvÀl professionell som privat, vilket det finns olika tillvÀgagÄngssÀtt för. SamhÀlleliga, privata och arbetsmÀssiga kulturkrockar Àr nÄgot som en revisionsmedarbetare kan uppleva genom ett utbyte. För revisionsmedarbetare bör det vara nyttigt att erfara sÄdana hÀr skillnader för att skapa ny kunskap, utveckla sin egna samt kunna dela med sig av denna.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken utbyteskunskap en svensk revisionsmedarbetare har av ett utbyte till USA, hur denna tillÀgnas, samt om denna kunskap gÄr att implementera i det fortsatta arbetet i Sverige.Definitioner: Utbyteskunskap definieras i denna uppsats som den typ av kunskap som tillÀgnas vid ett utbyte. Med kunskap avses sÄdan som kan anvÀndas inom revisionsyrket, vilket innefattar kunskap om arbetsmetoder, tillvÀgagÄngssÀtt, sociala förhÄllanden samt regelverkens uppbyggnad.Resultat och slutsatser: Resultatet av studien konstaterar att utbyteskunskapen bestÄr i privata--?, kulturella--? och arbetsmÀssiga omrÄden, vilka tillÀgnas genom erfarenhetsbaserat lÀrande samt praktisk involvering i samhÀllet..

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur generalsekreterarens roll i FN har utvecklats i situationer som hotar fred och sÀkerhet. Uppsatsen jÀmför hur förutsÀttningarna har utvecklats frÄn dÄ Dag Hammarskjöld hade posten fram till idag, med Kofi Annan som generalsekreterare. Uppsatsen bygger pÄ den hermeneutiska metoden dÀr texttolkning ligger till grund för analysen. De stora prövningarna för de bÄda generalsekreterarna har varit konflikten i Kongo respektive konflikten i Irak. Generalsekreterarens intressen pÄverkar vilka delar av arbetet som denne kommer att prioritera.

The study examines how efficiency and effectiveness are measured in charity organizations in Sweden. The rules of Svensk Insamlingskontroll, Årsredovisningslagen and Bokföringslagen make up the accounting framework upon which efficiency and effectiveness are measured in charity organizations. The study is based upon interviews with the sector's main actors: Svensk Insamlingskontroll, Frivilligorganisationernas insamlingsrĂ„d, auditors and the charity organizations themselves. The interviews are supplemented by studies of the guidelines issued by Svensk Insamlingskontroll. Today's measure of efficiency is the percentage of a charity organization's income that benefits their goals, called nyckeltalet.

Syfte och frÄgestÀllning: UtifrÄn kvalitativa intervjuer med journalister pÄ dags-, kvÀlls- och lokaltidningar ska vi undersöka hur Twitter, som informationsteknologi, pÄverkar journalisters agendasÀttande roll, deras identitet och journalistik som profession. Detta görs för att i slutet kunna uttala sig om hur Twitter pÄverkar svensk journalistik. Metod och material: Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem journalister som har jobbat eller Àr aktiva pÄ GT, Sydsvenskan, Norra Halland, Aftonbladet, Expressen och Café. Det Àr expertintervjuer och vi har valt att anvÀnda oss av det som kallas bekvÀmlighetsteknik i vÄrt urval. VÄr empiri analyseras sedan genom abduktion.

I dagens samhÀlle kan vi se en allt starkare trend i riktning mot internationalisering och globalisering. Genom att det har blivit lÀttare att förflytta sig över nationsgrÀnserna har detta öppnat dörrar för sÄvÀl privatpersoner som företag. I och med detta har mÄnga företag och organisationer fÄtt anpassa sig till, lÀra sig att förstÄ och hantera kulturell mÄngfald. I globala företag Àr det inte ovanligt att man som manager eller ledare arbetar tillsammans med eller leder anstÀllda med annan nationell kulturell bakgrund Àn sin egen. Detta kan ibland leda till missförstÄnd och merjobb, men bidrar Àven till dynamik och inspiration pÄ arbetsplatsen.Vi genomförde en kvalitativ undersökning som grundade sig pÄ tre djupgÄende intervjuer med managers pÄ olika nivÄer pÄ ett multinationellt callcenter i Wien.