SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet,EKR 362, VT 2006Handledare: Ulf LarssonExaminator: Rolf LarssonFörfattare: Sandra Johansson och Sofie LanérTitel: Svensk kod för bolagsstyrning ? hur påverkas revisorns förtroendeBakgrund: Förtroende för näringslivet är en nödvändighet och revision behövs för att företagets olika intressenter ska kunna lita på den ekonomiska informationen som bolaget lämnar. På senare år har förtroendet för näringslivet och kapitalmarknaden försvagats på grund av flera stora finans- och redovisningsskandaler. Felaktig ekonomisk information har i flera fall passerat utan att företagets revisorer har ingripit. I Sverige skapade Förtroendekommissionen en arbetsgrupp, den så kallade kodgruppen, för att säkerställa förtroendet för svenskt näringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att enbart undersöka bolagskodens effekter ur revisorns synvinkel.Metod: Utifrån vårt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom vi ville skaffa oss en djupare förståelse för hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket.

Uppsatsen behandlar dels maktdelning och normkontroll, dels uppenbarhetskravets betydelse gentemot svensk rätt samt praxis i det för uppsatsen relevanta ämnet.Vi har även för avsikt att introducera läsaren i de regelverk som gäller i svensk- och EG-rätt, detta för att läsaren skall få en förförståelse i ämnet.Vi har även redovisat för vilken slags lagprövning som finns runtomkring oss i norden samt uppmärksammat de förslag som regeringens expertgrupp tagit fram gällande lagråd och förstärkt förhandskontroll mm. Vi har i detta arbete försökr analysera svensk lagprövningsrätt och gjort en bedömning om hur vi ser på framtida lagprövning i svens rätt. Vi har kommit fram till att uppenbarhetsrekvisitet kommer att ha en avgörande roll för hur maktdelningen i sverige kommer att se ut. Vi har funnit att uppenbarhetsrekvisitet bromsar rättssäkerheten för den enskilde och att en utökad lagprövning inte skulle innebära någon urholkning av folksuveräninteten. Vi anser att grundlagen är det yttersta uttrycket för folkviljan och då finns det inte något hinder mot att ändra i grundlagen gällande lagprövningsrätten..

Under säsongen 2013/2014 arbetade fyra kvinnliga ledare på högsta position inom svensk elitishockey vilket motsvarade 15 procent. Riksidrottsförbundets jämställdhetsmål är att andelen representanter från vardera kön ska vara minst 40 procent. Varför innehar så få kvinnor ledande positioner inom svensk elitishockey?Frågan besvaras genom att intervjua de kvinnliga chefer som tagit sig in i organisationerna och därav få ökad förståelse för kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Tidigare forskning visar på att kvinnor som försöker klättra i karriären möts av ett normativt motstånd vilket påvisas i teorierna om ?tokens? och glastaket.

Problem:       Ekonomiska företagsskandaler runt om i världen har lett till att många länder har infört så kallade bolagskoder för bolagsstyrning för att få en bättre styrning i bolag och för att öka förtroendet till investerare. I Sverige har en bolagsstyrningskod funnits sen år 2005 och gällt för större börsnoterade bolag. Svensk Kod för Bolagsstyrning har nu reviderats och har börjat gälla för mindre börsnoterade bolag från och med 1 juli 2008. En studie har utförts för att ta reda på hur tre av dessa mindre börsnoterade bolag ser på införandet av bolagskoden och hur de tror att dem kommer påverkas av den.Syfte:            Syftet med uppsatsen är att undersöka hur tre mindre svenska börsnoterade bolag ser på införandet av den svenska bolagskoden och hur de tror att de kommer att påverkas av regelverket. Vi har också valt att belysa vad andra insatta personer i ämnet har att säga om bolagskoden för att få en helhetsbild av ämnet.  Metod:       Insamlingen av empirisk data har skett genom en kvalitativ metod där vi har intervjuat både insatta personer på området och de berörda företagen.

Syftet med uppsatsen är att generera kunskap om skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. Det teoretiska syftet är att testa ifall det går att mäta skillnader i förhandlingsstil inom kulturella kluster. Med en kvantitativ forskningsansats har vi undersökt skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. För datainsamling använde vi en elektronisk enkät som vi skickade till 305 chefer på svenska dotterbolag i Danmark. Vårt teoretiska perspektiv består av Ghuaris teoretiska ramverk för förhandling som ligger till grund för den ytterligare fördjupningen i Salacuses tio kulturella dimensioner som påverkar förhandlingen.

Vi lever i ett allt mer multikulturellt samhälle, år 2004 passerade Sveriges befolkning 9 miljoner och vid den tidpunkten var 1, 1 miljoner människor i landet utrikes födda. Detta ökar kravet på vården och inte minst för oss blivande sjuksköterskor. Vi måste öka vår kunskap för att kunna tillgodose dessa människors behov och uppnå den hälso- och sjukvårdslag som säger att alla människor har rätt till en god vård på lika villkor. Syftet med denna studie var att få ökad förståelse kring hur sjuksköterskan kan lindra smärta och lidande för patienter med annan kulturell bakgrund. Som teoretisk referensram i arbetet används Madeleine Leiningers modell ? The Sunrise Model?, vilken syftar till att hjälpa sjuksköterskan att bedriva en kulturellt anpassad omvårdnad.

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera ideologiska samt vetenskapsbaserade aspekter kring den kontroversiella metadonbehandlingen, för att öka förståelsen för dagens pågående debatt. Uppsatsens frågeställningar var:· Hur har utformningen av och debatten kring metadonbehandlingen sett ut från 1960-talet och fram till 2000-talet?· Hur kan denna utformning och debatt förstås?För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har texter av olika slag studerats, veten-skapliga avhandlingar, facklitteratur, texter framställda av olika myndigheter och tidningsar-tiklar, av vilka sedan valda delar har analyserats och diskuterats utifrån en ideánalytisk ideal-typisk indelning. Debatten kring metadonbehandlingen har studerats ur ett tidsperspektiv, i ett försök att täcka svensk narkotikapolitisk utveckling i relation till metadonbehandlingen mel-lan åren 1960-2005. Litteraturstudiens resultat visade bland annat att svensk narkotikapolitik under perioden utvecklats i en alltmer restriktiv och repressiv riktning, medan utvecklingen av substitutionsbehandling med metadon för opiatmissbrukare tenderar ha lett till allt färre restriktioner och en ökande tillgänglighet för brukarna.

Sportchefer på elitnivå inom svensk fotboll har det yttersta ansvaret för den sportsliga verksamheten i klubbarna. Dagens klubbfotboll kan likställas med ett större företag vars resultat noga bevakas av media, supporters och sponsorer. Pressen på dessa sportchefer är höga både när det gäller att leda en omfattande organisation och att ta ansvar för det sportsliga resultatet. Detta är utgångspunkter som ligger till grund för vår undersökning.Syftet med denna uppsats var att utifrån sportchefers egna perspektiv försöka förstå hur de uppfattar kraven på deras roll samt hur de omsätter sitt ledarskap i praktiken och vilken/vilka ledarskapsmodeller detta kan relateras till. Vi har utifrån detta syfte formulerat våra undersökningsfrågor enligt följande: Vad krävs för att vara sportchef i en svensk fotbollsförening på elitnivå?Vilka ledaregenskaper anser sportchefer är nödvändiga för att leda en klubb?Vi har använt oss av en semi-strukturerad kvalitativ intervjumetod riktad till åtta sportchefer.Respondenternas svar diskuterades med stöd av tre ledarskapsteorier som sedan låg till grund för vår empiri, analys och slutsats.De sportchefer som har intervjuats har olika bakgrund och ledarstilar.

Något som alltid uppmärksammas i media och hos allmänhet är då polisen brukat sitt skjutvapen i tjänsten. Vi uppmärksammade att svensk polis rätt att använda skjutvapen skiljer sig från sina finska kollegors vilket gjorde oss intresserade av att titta närmare på detta. Det vi reagerade på var att det som reglerar polisens rätt att använda skjutvapen i Sverige är väldigt gammalt i jämförelse med den finska motsvarigheten som ständigt har uppdaterats. Det vi valt att undersöka är vad som reglerar polisens rätt att skjuta samt hur skjutvapenanvändningen och den efterföljande dokumentationen ser ut i dessa båda länder. Vi har gjort en sammanställning av vissa likheter och skillnader som finns mellan svensk och finsk polis vad gäller skjutvapenanvändning.

Problemområde: Elitettan är svensk fotbolls näst högsta serie på damsidan och denna spelades för första gången år 2013. Den nya rikstäckande serien innebar betydligt längre resor för seriens föreningar och således också en betydande ökning av resekostnaderna.Syfte: syftet med studien är att undersöka organiseringen av elitverksamheten inom svensk damfotboll. Mer precist handlar det om att belysa betydelsen av omvandlingen av landets näst högsta serie, från två geografiskt uppdelade enheter - i form av en Söder- och en Norretta - till en enda riksomfattande serie. Metod: studien har genomförts som en kvalitativ intervjuundersökning som baserats på intervjuer med personer på ledande positioner i sju olika föreningar i Elitettan, samt två utomstående personer, Hanna Marklund, expert på svensk damfotboll samt Anna Nilsson från intresseorganisationen Elitfotboll Dam. Resultat: Resultatet av studien visar att det går att urskilja tydliga samband mellan synsättet på serieomläggningen och vilken historia samt var någonstans föreningarna befinner sig geografiskt. Överlag finns dock en positiv attityd gentemot den nya serien, trots de ökade resekostnaderna som en rikstäckande serie medför. Resultatet visar också att den allmänna uppfattningen av serieomläggningen är att kvaliteten på svensk damfotboll ökat vilket i sin tur har fört med sig att föreningarna blivit mer attraktiva, både för publik och sponsorer. .

Denna uppsats ämnar undersöka vilka kulturskillnader som finns i svensk-danska affärsrelationer och hur dessa kan hanteras. Ämnet är aktuellt av många orsaker, bland annat har företagssamheten över nationsgränsen ökat allt mer, inte minst på grund av Öresundsbron.För att uppfylla syftet till uppsatsen har sju personer från både Sverige och Danmark intervjuats. Dessa personer har alla erfarenhet av svensk-danska affärsrelationer. För att lättare kunna urskilja och förstå skillnaderna mellan ländernas affärskulturer har Hofstedes fem kulturdimensioner använts. Den egna studien har kompletterats med en liknande studie gjord av Alvesson, Henriksson och Lind samt en nyligen utgiven rapport i ämnet från Svenska Exportrådet.Resultatet av uppsatsens empiriska undersökning är att även om Sverige och Danmark har många likheter så finns vissa skillnader i affärskulturerna.

Detta är ett arbete av juridisk karaktär och arbetet tar fasta på kommersiell hyresrätt. Arbetets syfte respektive avgränsning ämnar besvara frågor gällande relationen mellan parterna i hyresförhållandet med fokus på att hitta ett underlag för hur ett hyresavtal skulle kunna utformas. Arbetet behandlar således, utöver hyreslagens regler, även annan relevant lagstiftning. Med annan lagstiftning åsyftas huvudsakligen avtalslagen Arbetet är dels utfört med traditionell juridisk metod vilket innebär studier av lag, förarbeten, praxis och doktrin och dels med kvalitativ metod med hjälp av intervjuer.

I denna studie undersöks hur romer som tigger framställs i svensk dagspress. Med hjälp av en kritiskdiskursanalys har artiklar från olika tidningar analyserats för att upptäcka vilka stereotyper som framställsi den svenska dagspressen. Empirin baseras på 21 artiklar från tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheteroch Svenska Dagbladet. Utifrån en socialkonstruktionistisk utgångspunkt har vi valt teorierna?stereotyping? och andrafiering.

Den tilltagande globaliseringen ställer nya krav på juridiken och nationella beteenden ersätts av gemensamma tillvägagångssätt. Internationella regelverk i form av UniP och PECL aktualiserar frågan om vilken betydelse dylika regelverk har för svensk nationell rätt. Den situation som behandlas i uppsatsen är den då två parter har ingått förhandlingar men avtal av olika anledningar inte slutits. Syftet med uppsatsen är att redogöra för det prekontraktuella ansvaret inom svensk rätt samt enligt bestämmelserna i de internationella regelverken UniP och PECL. Detta i avsikt att med utgångspunkt i tre rättsfall, göra en jämförande analys och söka utröna likheter och skillnader avseende ansvaret i situationer då parter förhandlat men avtal inte kommit till stånd.

Bakgrund: Skandinavisk sjukvårdpersonal anser att det ibland är svårt att förstå patienter med en annan kultur och bakgrund vilket kan påverka mötet dem emellan. Kulturkrockar är därför inte helt ovanliga i vården vilket kan upplevas jobbigt för både sjuksköterskan och invandrarkvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans och invandrarkvinnors upplevelser av mötet i vården. Metod: Under litteraturstudiens gång har vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Granskningen av artiklarna har resulterat till tre underrubriker som presenteras i resultatdelen.