Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur sex elever på högstadiet förhåller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras åsikter åt beroende på vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fått fram genom att utföra två kvalitativa gruppintervjuer av lågstandardiserad karaktär. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn på slöjan. Vi kommer även fram till att åsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevärt åt beroende på vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör..

Studier av och reflektioner över svensk katastrofjournalistik. Vi har med vår undersökning försökt utreda i vilken riktning journalistiken i Sverige har utvecklats mellan två stora kriser, Estonia (1994) och Tsunamin (2004), mot bakgrund av de olika teoretiska perspektiv som beskrivits ovan..

Syftet med denna uppsats är att, utifrån ovan ställda problemställning, genomföra en utvärdering av Sveriges beskattningsrätt i enlighet med 3 kap. 19 § IL, sett i ljuset av neutralitetsprincipen i svensk skatterätt. Uppsatsen syftar även till att problematisera lagregeln ur ett vidare perspektiv och ge ökad kunskap och förståelse för lagregelns existens och tillämpning, bland annat i förhållande till de svenska skatteavtalen..

Bakgrund: Invandringen till Sverige har mer än fördubblats sedan år 2000 och studier visar att utlandsfödda personer har sämre hälsa än personer födda i Sverige. För att kunna ge god vård är det av vikt att hänsyn tas till patientens kulturella bakgrund. Det är dock viktigt att inte generalisera utifrån kulturell tillhörighet då detta utgör en risk för att utveckla stereotyper och att dela in människor i ?vi? och ?dem?. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och attityder till att vårda personer med annan kulturell bakgrund.

Könsroller är något som barn i tidigt ålder lär sig av föräldrar och samhället. Kulturella processer påverkar de samhällen vi lever i. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar berättar och tänker om leken, sin egen och det andra könets samt studera om det finns kulturella skillnader mellan flickors och pojkars lek. Sexton barn, 8 flickor och 8 pojkar, i åldern fem till sex år intervjuades. Fyra flickor samt fyra pojkar kom från en svensk kultur.

Sverige är ett mångkulturellt land. Den svenska skolan bör därför utformas på ett sätt som gör att alla oberoende av språklig- eller kulturell bakgrund kan förstå och tillgodogöra sig undervisningen. Elever med utländsk bakgrund klarar sig dock sämre i den svenska skolan än vad elever med svensk bakgrund gör.Uppsatsens syfte är att studera vilka moment, och varför just de upplevs vara svåra inom matematik och so-ämnena för elever med utländsk bakgrund. Vidare undersöks vem som har ansvar för att eleverna ska förstå och ha möjlighet att ta till sig undervisningen och hur gynnsamma förutsättningar kan skapas för eleverna i deras lärandeprocess.Arbetet bygger på en kvantitativ enkätstudie med 338 elever i skolåren 8-9 och en kvalitativ intervjustudie med tre lärare Det framkommer att en dubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som elever med svensk bakgrund upplever de undersökta matematikmomenten vara svåra och att en dubbelt till nära sexdubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som svensk bakgrund upplever att de undersökta so-momenten är svåra. Anledningarna till dessa resultat är huvudsakligen att språk och kunskapande går hand i hand, ämnena kräver ett stort ord- och begreppsförråd, god läsförståelse samt stora förkunskaper.Vidare visar studien att alla lärare har ansvar för elever med utländsk bakgrunds lärande men att huvudansvaret för elevernas språklärande ligger på svenska som andraspråksläraren och modersmålsläraren.

Denna uppsats behandlar etniska relationer i Norra Irak eller irakiska Kurdistan. Syftet är att studera invånarnas syn på etniska relationer i Erbil och Kirkuk. Tidigare forskningar, som gjorts i västvärlden, har visat att interetniska relationer påverkar attityder och beteenden. Tidigare forskningar har även visat att det finns skillnad i attityd till interetniska relationer beroende på individers etniska tillhörighet, kön, ålder, utbildning, etcetera. Uppsatsens huvudfråga är hur är de etniska relationerna i Norra Irak/Kurdistan, vilka attityd har respondenterna till varandra och vad påverkar attityder till interetniska relationerna?  Den teoretiska bakgrunden för undersökningen är nätverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt på etniska relationer.

Den här uppsatsen är en fallstudie av nationalismen som spelande roll för att Kroatien och Bosnien bröt sig ur Jugoslavien samt dess betydelse för att krig bröt ut i dessa två regioner.När den jugoslaviske presidenten Tito dog 1980 och när kommunismen föll i Europa i slutet av 1980-talet började Jugoslavien gå mot sitt sönderfall. Därmed började nationalistiska stämningar och etnisk separatism ta fart. Kroatien och Bosnien var två länder som förklarade sig som självständiga i början av 1990-talet efter att nationalistiska krafter vunnit stark terräng där. I både Kroatien och Bosnien ledde självständighetssträvandena till konflikt med den serbiska minoriteten och det resulterade i blodiga krig. De serbiska nationalisterna valde som svar att förklara sig som autonom inom dessa länder, men det kom att leda till en eskalerande konflikt med Kroatien och Bosnien.

The aim of our research in this study, which has a qualitative attempt, is to investigate participation concerning to a few co-workers in the old-age care. The co-workers experience of participation and their definition of participation, and how participation is related to our different themes. Our themes are the present and wanted assumptions, to make participation possible. Further more does this study discuss participation in relation to the themes communication, competence education and to physical and psychic health. The method we used was primary semi-structured interviews and some observations.

Denna avhandling är ett examinationsarbete vid yrkesofficersprogrammet och har sin bakgrund i författarens intresse för Robert R. Leonhards teoribildning om tid som presenteras i boken Fighting by Minutes: Time and the art of war. Författarens avsikt är att undersöka hur denna teoribildning relaterar till svensk doktrin. Avhandlingen syftar till att skapa djupare förståelse för doktrinen genom att ställa den mot en annan teoribildning och skapa underlag för förändring eller bekräfta det som doktrinen säger. Dessutom syftar den till att introducera Leonhards teorier för den obekante.

AbstractTitle: Den mångtydiga svenskheten: En studie av det svensk-amerikanska föreningslivet i Kalifornien utifrån en etnisk aspekt 1910 & 1915. (The multiplicity of Swedishness: A study of the Swedish-American society?s associations in California from an ethnic point of wiew 1910 & 1915.Author: Joakim FranssonMaster Thesis in History (10p)Växjö UniversityThe purpose of this thesis is to examine the Swedish-American associations in San Francisco and Los Angeles and how they withheld or/and formed a Swedish or American ethnic identity. The primary source for obtaining that objective is the newspapers Vestkusten and California Veckoblad were the announcements from the associations are analysed. The thesis main questions are as following: Which ethnic aspects appears in the announcements from the Swedish-American associations in the newspapers Vestkusten and California Veckoblad 1910 and 1915? And What similarities and differences in the ethnic expressions appears in the primary sources during these periods?The conclusions can be briefed as there was a great variety of Swedish-American associations during the examined periods, there was a frequent occurrence in both religious and secular movements.

Könsroller är något som barn i tidigt ålder lär sig av föräldrar och samhället. Kulturella processer påverkar de samhällen vi lever i. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar berättar och tänker om leken, sin egen och det andra könets samt studera om det finns kulturella skillnader mellan flickors och pojkars lek. Sexton barn, 8 flickor och 8 pojkar, i åldern fem till sex år intervjuades. Fyra flickor samt fyra pojkar kom från en svensk kultur.

SyfteSyftet är att utifrån ett lärarperspektiv se om och i så fall hur elevers kulturbakgrund påverkar skolans idrottsundervisning.MetodDenna studie har en kvalitativ ansats med intervju som metod. I studien inkluderades tre lärare som arbetar med elever i årskurs 7-9 i Stockholmsområdet. I studien användes en intervjuguide under intervjuerna med följdfrågor.ResultatLärarna vid de skolor vi besökt tycker det är viktigt att integrera kulturer och elevers olika uppväxter i undervisningen, men lärarna utgår alltid ifrån den svenska skolans läroplan med dess mål och riktlinjer samtidigt som de måste se över elevers olikheter och behov. Detta för att skolan ska ge en likvärdig undervisning för alla. Av det tre lärare vi intervjuat på tre olika högstadieskolor i Stockholmsområdet arbetar alla lärare olika kring hur man integrerar olika kulturer i undervisningen.Lärarna var eniga om att man bör integrera andra kulturer i sin undervisning.

Feministisk genusforskning och genusforskning inom socialt arbete visar att både människor i stort och klienter konstrueras olika beroende på kön, sexualitet, klass och etnicitet. Den myndighetsutövande maktdimensionen gör målgruppen socialsekreterare särskilt intressanta att studera.Syftet med uppsatsen var att undersöka konstruktion av klienter med hemlöshets- och/eller missbruksproblematik. Frågeställningarna var: hur konstrueras klienterna i relation till kön, sexualitet, klass och etnicitet? Vilka diskurser kan urskiljas rörande konstruktion av denna grupp klienter? Vilka implikationer/konsekvenser har detta för maktaspekten i arbetet/mötet mellan klient och socialsekreterare?Studien baserades på tre fokusgruppintervjuer med socialsekreterare från två olika stadsdelar och 20 sociala utredningar. Använda begrepp från feministisk teoribildning hämtades från genusteori, queerteori, klassteori och postkolonial teori.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur representationer av grupper med olika etnisk bakgrund placerade i en sluten institution skildras i en amerikansk fiktiv tv-serie, närmare bestämt i den av HBO producerade tv-serien Oz. Vidare vill vi undersöka hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien som härstammar från deras etniska bakgrund och kultur eller om den slutna institutionens totala auktoritet och miljö även spelar in i utformandet av deras personlighet.Genom att analysera tv-serien Oz, som är en av de mest ingående fiktiva skildringarna av amerikansk fängelsekultur, hoppas vi komma till insikt om hur etniska grupper, vars medlemmar besitter en moraliskt tvivelaktig karaktär, kan skildras i västerländsk kommersiell populärkultur..