Det finns metoder som har en fokus pÄ anvÀndarmedverkan under utvecklingen och införande av informationssystem. Det kan vara svÄrt under utvecklingsprocessen att bekrÀfta hur en specifik systemtyp som beslutstödssystem kan anses vara framgÄngsrikt. Det kan, utöver de tekniska, finnas ytterligare faktorer som pÄverkar anvÀndningen av systemen som dessutom kan vara svÄra att hantera under utvecklingen.Tar de anvÀndarcentrerade utvecklingsmetoder som anvÀnds idag för att implementera och driftsÀtta ett beslutsstödssystem hÀnsyn till mjuka faktorer som kan vara specifika eller sÀrskilt viktiga för denna typ av system? Kan effekten av faktorer som pÄverkar beslutsfattandet t.ex. stress, Ängest och grupptÀnkande minimeras i högre grad dÄ metoder som fokuserar pÄ anvÀndarnas medverkan anvÀnds? Att bekrÀfta existensen av dessa faktorer samt minimera den pÄverkan de har pÄ beslutsfattandet under anvÀndningen kan göra stora skillnader i en verksamhets effektivitet.

AbstractThe control of quality standard ISO 9001 has made the internal audit to be experienced as police authority and paragraph control. Because of that, motivation for internal auditors is low. To counteract the experience, there is a possibility to integrate internal audit with improvements in company?s processes. Theory has shown that a qualified and competent auditor can provide information that can help the organization's managements to make the right decisions that will improve product quality and result in new customer contracts.An opportunity to observe an internal and external audit at one of the case companies gave rise to this study.

Examensarbetet har sin ansats i utvecklingsmetoder nÀrmare bestÀmt den lÀttrörliga utvecklingsmetoden Extreme Programming (XP). BestÄndsdelen i en utvecklingsmetod Àr mÀnniskorna, deras erfarenheter och kunnande samt deras förmÄga att skapa idéer och lösa problem sÄvÀl enskilt som tillsammans. Utan nödvÀndig kompetens inom utvecklingsteamen ökar risken att utvecklingsprojekten misslyckas eller försenas. Syftet med detta arbete Àr att utifrÄn intervjuer med systemutvecklare undersöka vilka nödvÀndiga kompetenser som Àr nödvÀndiga för att XP skall kunna anvÀndas pÄ ett effektivt sÀtt, Àven att uppmÀrksamma vilka problem som kan uppstÄ dÄ den sociala kompetensen saknas. Metoden som har anvÀnts för att undersöka vilka faktorer som Àr nödvÀndiga i avseende till kompetenser Àr baserad pÄ en kvalitativ ansats.

System Ă€r för att stödja samarbete, samordning av arbetsinsatser och medvetenhet ombland annat organisationens gemensamma mĂ„l.För att hantera komplexa verksamhetsprocesser har metoder och applikationer tagitsfram. MĂ„nga av dagens system har dock allvarliga problem, en hel del forskning harutförts kring design av system, men utvĂ€rdering av sĂ„dana system Ă€r betydligt mindreundersökta. Det beror pĂ„ till stor del att det inte finns mĂ„nga enkla och praktiskametoder som kan anvĂ€ndas av samtliga.Det finns företag som vĂ€ljer att investera i systemutvĂ€rdering för att effektivisera arbetetoch anpassa verksamheten till nya förutsĂ€ttningar.Huvud syftet med denna uppsats var att ta reda pĂ„ hur systemutvĂ€rderingen utförs samtta fram riktlinjer för systemutvĂ€rdering. Även att ta fram vilka utvĂ€rderingsmetoder somanvĂ€nds för att utvĂ€rdera ett system inom olika verksamheter.För att Ă„stadkomma till resultat har vi anvĂ€nd oss av bland annat delfrĂ„gan ?hur bör ensystemutvĂ€rdering vara utformad?.Enligt vĂ„ra intervjupersoner Ă€r ordningen av systemutvĂ€rdering olika, att man fĂ„ranpassa sig till kunden.

FjĂ€rrvĂ€rmen anses idag vara ett viktigt inslag för att öka samhĂ€llets energieffektivitet och minska vĂ„r miljöbelastning med sĂ€nkta CO2-emissioner. I Sverige Ă€r i dag omkring hĂ€lften av alla bostĂ€der och lokaler anslutna till fjĂ€rrvĂ€rme och anslutningsgraden ökar samtidigt som antalet kraftvĂ€rmeanlĂ€ggningar ocksĂ„ ökar. Med kraftvĂ€rme, avses en anlĂ€ggning som producerar bĂ„de fjĂ€rrvĂ€rme och el.För elproduktion i en kraftvĂ€rmeanlĂ€ggning fungerar det fjĂ€rrvĂ€rmeanslutna bostadsbestĂ„ndet som en kylanlĂ€ggning och en god avkylning Ă€r att föredra bĂ„de för el- och vĂ€rmeproduktionens effektivitet. MĂ„nga genomförda studier under 1990-talet har visat pĂ„ onödigt höga returtemperaturer i svenska fjĂ€rrvĂ€rmenĂ€t och vikten av en sĂ€nkt returtemperatur har betonats och vĂ€rderats men det praktiska arbetet med att öka avkylningen har hittills gĂ„tt trögt. Med detta som utgĂ„ngspunkt har fokus i detta arbete lagts pĂ„ möjligheten att sĂ€nka returtemperaturen och dĂ„ mer specifikt pĂ„ fjĂ€rrvĂ€rmecentralens funktion och utformning i de fall dĂ€r fjĂ€rrvĂ€rme anvĂ€nds för ventilationssystemet. Simuleringar och berĂ€kningar har gjorts för att jĂ€mföra olika kopplingsprinciper, den klassiska parallellkopplingen jĂ€mfört med en delvis seriell koppling som medför en lĂ€gre destruktion av exergi. Resultatet visar att principen för koppling av fjĂ€rrvĂ€rmecentralen och utformningen av vĂ€rmesystemet kan pĂ„verka returtemperaturkurvans karakteristik vilket ger en sĂ€nkt returtemperatur vid fallande utetemperatur i stĂ€llet för en höjd returtemperatur som i normalfallet. Simuleringsresultatet visade, med en fullstĂ€ndigt parallell koppling som referens, att kopplingen ?Ventilation med Ă„tervinning? gav en flödesviktad medelreturtemperatur som var 5,1ÂșC lĂ€gre.

AnvÀndbarhet Àr en term som anvÀnds för att bedöma kvaliteten hos ett grÀnssnitt. God anvÀndbarhet Àr viktig dÄ den ger en ökad produktivitet och andra affÀrsfördelar i form av fÀrre misstag och bÀttre kvalitet pÄ slutprodukten. AnvÀndbarhet Àr en viktig designprincip men Àr en svÄr egenskap att uppfylla hos applikationer. Studien behandlar anvÀndbarhet ur olika perspektiv, dels det teoretiska genom litteraturgenomgÄng, dels det praktiska genom intervjuer och observationer. Syftet var att förklara vad anvÀndbarhet Àr, hur det bedöms och vad man kan göra för att bygga in egenskapen i applikationer man utvecklar.

En systemarkitekts praktik besta?r till stor del av att tolka, beskriva och strukturera verksamhetsprocesser och -information som underlag fo?r fo?ra?ndrings- och utvecklingsarbete, oftast med sto?d av it-system. Professionen betraktas traditionellt som en teknisk ingenjo?rskonst. Men de problem jag sta?lls info?r som arkitekt handlar inte enbart om att designa tekniska system och kommunikation mellan maskiner, utan minst lika ofta om att hantera utmaningar relaterade till mellanma?nsklig kommunikation i komplexa situationer.Vad ha?nder om vi fokuserar pa? denna andra del av arkitektens praktiska kunskap? Denna magister- uppsats handlar om spra?kets och kommunikationens roll i kontexten av ett systemutvecklingsprojekt.

Inom IT-branschen lÀggs det mycket resurser pÄ att effektivisera arbetssÀtt, och att hitta det optimala sÀttet att styra och leda projekt Àr en stÀndig utmaning. Dagens IT-organisationer befinner sig Àven i en situation dÀr marknaden stÀller krav pÄ minskade kostnader men samtidigt en högre nivÄ av support och service. UtifrÄn detta har det genererats en uppsjö olika arbetssÀtt och tillhörande verktyg som alla har som mÄl att strukturera eller effektivisera systemutvecklingsprocessen. Ett av dessa arbetssÀtt Àr Lean IT som hÀmtar sina grunder frÄn det vÀl beprövade produktionssystemet Lean Manufacturing.Inom systemutvecklingsbranschen arbetas det ofta i projektform och att ha en bra projektledning Àr ofta en av faktorerna bakom ett lyckat projekt. För att en projektledare ska kunna leda projektet till framgÄng krÀvs det att denne har en bra uppfattning om arbetssÀttet inom organisationen och projektgruppen.

IT is often seen as a solution to many problems concerning effectiveness in organizations. Information systems within the healthcare sector is often viewed as medical devices rather than just systems or services. These medical devices are thoroughly regulated by laws, standards and certifications. In this study I participated in an innovative project that aimed to bring new life and use to the old fashioned patient journal by giving it a visual representation through the use of an avatar. I aimed to study the effects of regulators connected with the patient journal as a source of information for the innovative project.

Syfte - Syftet med den hÀr uppsatsen var att via befintlig litteratur undersöka vilka modeller som finns för att vÀlja systemutvecklingsmetod. Vidare syftade uppsatsen till att testa modellerna pÄ nÄgra av de vanligast förekommande utvecklingsmetoderna. Detta skedde med hjÀlp av ett förenklat exempelprojekt.Metod ? Metoden till den hÀr uppsatsen var en litteraturstudie. En litteraturstudie sammanstÀller tidigare forskning kring ett Àmne för att skapa nya perspektiv.

Det har lÀnge varit vanligt att informationssystem i verksamheter har haft uppenbara brister i funktionalitet och dÀrför snarare varit ett hinder Àn det stöd som de förvÀntas vara i verksamheten, detta beror i mÄnga fall pÄ hur utvecklingen av dessa gÄr till. Ett misslyckande i utvecklingen av ett informationssystem Àr inget ovanligt och kan innebÀra att tidsplan, budget eller systemets funktion inte efterföljer förvÀntningarna. DÄ det finns en verksamhet kring systemet Àr det vanligt att denna glöms bort i utvecklingen och systemet stödjer dÄ inte denna verksamhet som det Àr tÀnkt. En mycket viktig del i dessa utvecklingar Àr den inledande förstudien, dÀr utvecklingens alla delar ska behandlas. Det ska tas beslut om tidsplan, budget, krav pÄ funktion och andra viktiga aspekter.Syftet med studien Àr att se hur förstudien pÄverkar ett system- och verksamhetsutvecklingsprojekt som helhet.

Vad Àr det som gör att införandet av ett nytt IT-system i en organisation upplevs som framgÄngsrikt eller inte? För att söka svar pÄ frÄgan studerades införande av ett nytt IT-system vid en svensk myndighet. Ramen för studien utgörs dÀrmed av den offentliga sektorn och e-förvaltningskontexten. Genom att Äterge och analysera systemÀgares och anvÀndares berÀttelser om införandet och anvÀndandet gavs möjlighet att jÀmföra berÀttelserna med myndighetens intentioner med IT-systemet utgÄende frÄn olika beslut och planer. Syftet med studien var att i den jÀmförelsen kunna fÄnga upp och bidra med kunskap om gap mellan olika perspektiv/berÀttelser vid införande av IT-system och utgÄende frÄn det kunna visa pÄ olika aspekter som kan bidra till förstÄelse av och förklaringar till upplevelser och resultatet av införande av nya IT-system i offentlig verksamhet. Studiens teoretiska ramverk baserade sig pÄ idén om att IT konstrueras socialt och att man vid studier om informationssystem och organisationer behöver beakta bÄde tekniska och sociala system/institutionell kontext.

Nutida organisationer och företag har svÄrt att undvika anvÀndningen avinformationsteknologin (IT). Den stora utmaningen Àr att lyckas med införandet av etttredjepartssystem i form av ett IT-projekt med ett positivt resultat. Trots att detta anses viktigtstÄr mÄnga organisationer och företag i behov och saknar konkreta förslag för att lyckas vidett införande av ett informationssystem. DÀrför vill vi Ästadkomma med framgÄngsfaktorervid införande av ett tredjepartssystem i en stor verksamhet.Vi har deltagit och varit aktiva i en fallstudie hos VÀstfastigheter, dÀrför har uppsatsen etttolkande synsÀtt. Datainsamling och empirisk data har Àven kompletterats med intervjuer samtett studiebesök hos en organisation.

In this study a case study was conducted at the Transport Agency. The government agency is seeking better alternatives to its current ways of keeping track of important dates stated in legal documents. The agency wants to explore the possibility for an IT-solution for keeping track on those dates. In the case study change analysis was conducted on the vehicle type approval process. Qualitative interviews were conducted with a section manager, vehicle type and component approvers, and with a system administrator and a system manager at the Transport Agency in BorlÀnge.

Att utveckla en publik webbtjÀnst kan tyckas lÀtt, men att fÄ denna till en framgÄngsrik och lönsam applikation Àr en annan sak. Konkurrensen Àr idag stenhÄrd och en bra applikation Àr lÄngt ifrÄn det enda man behöver för att lyckas.Studiens syfte var att kartlÀgga och öka förstÄelsen kring publik webbtjÀnstutveckling, ett omrÄde som tidigare inte fÄtt sÄ stor uppmÀrksamhet i den akademiska vÀrlden. Studien bygger pÄ ett empiriskt material insamlat genom intervjuer med nÄgra av Sveriges frÀmsta IT-entreprenörer inom omrÄdet. Studien inkluderade Àven ett praktiskt moment dÀr utveckling av inbjudningssajten InviClub.se genomförts för att praktiskt testa teorierna.VÄr studie visade pÄ att traditionella systemutvecklingsmetoder Àr svÄra att tillÀmpa pÄ detta omrÄde. En faktor som visade sig vara av yttersta vikt för lyckade projekt var snabbhet, nÄgot som de traditionella modellerna RUP och Vattenfallsmodellen inte prioriterar.