Trots att djurskyddslagstiftningen kräver att djur ska kunna bete sig naturligt och att Jordbruksverkets föreskrifter fastställer att strömedlets mängd och egenskaper ska uppfylla grisarnas sysselsättnings- och komfortbehov, så är halmmängden sannolikt helt otillräcklig för många svenska grisar. Forskning visar tydligt att brist på halm leder till omriktade beteenden såsom svansbitning, något som direkt påverkar djurens välfärd och hälsa. Detta arbete visar att halmen på olika sätt har en stor betydelse för grisarna: den möjliggör starkt motiverade beteenden, den ger sysselsättning, den förhindrar omriktade beteenden, den utgör foder, den skyddar mot skador från hårda golv och den erbjuder komfort för grisarna. Halmen är dessutom ett av grisarnas favoritmaterial då de själva får välja. Arbetet visar även att finhackad halm samt leksaker av olika slag inte har samma positiva egenskaper som halmen, och de bör därför inte ersätta den. Syftet med arbetet var att undersöka grisarnas behov av halm samt att försöka fastställa den halmmängd som både tillfredsställer grisarnas explorativa behov och förhindrar omriktade beteenden. Den mängden visade sig vara markant högre än den uppskattade, faktiska halmgivan hos djurhållarna.

Miljöberikning kan påverka djurs välbefinnande positivt genom att bland annat ge djuren möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Eftersom djurparker har som mål att utbilda allmänheten om djurens naturliga beteenden är det viktigt att de jobbar med miljöberikning. Den ringsvansade näsbjörnen (Nasua nasua) är en dagaktiv omnivor som främst lever av insekter och frukt. Den rör sig både på marken och i träden och letar även föda i de båda nivåerna. Näsbjörnen är ett socialt djur som lever i flockar som består av honor med ungar och juveniler upp till två år.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ledningen i ett företag försöker påverka de anställdas attityder till hållbar utveckling. Vi har avgränsat studien till att innefatta de attityder som är en del av företagens organisationskultur.Metod: Vi delar den hermeneutiska synen på vetenskap då vi anser att kunskapen föds hos den som söker att erhålla den. Uppsatsen är baserad på en kvalitativ ansats och formen för att insamla empiriskt data utgörs av personliga intervjuer.Resultat och slutsats: Alla utom ett företag i vår studie ansåg att det i någon utsträckning går att påverka de anställdas attityder till hållbar utveckling. Företagen använder sig av samma metoder för att påverka attityder och beteende. Beteenden påverkar attityder, att därför i vissa situationer låta beteenden förändra attityder kan för företag vara en effektiv väg att åstadkomma attitydförändring.Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att undersöka vilka eventuella problem som uppstår i och med begreppet hållbar utveckling.Uppsatsens bidrag: Det vi anser vara unikt med denna studie är den tvärvetenskapliga blandningen av socialpsykologi och kritisk managementlitteratur.

Depression är vanligt hos personer med Borderline personlighetsstörning (BPS). Det finns risk för att komorbid depression försämrar behandlingsutfall och minskar sannolikhet för remission från BPS, en problematik förknippad med signifikant funktionsned-sättning. Denna studie syftade till att undersöka hur patienter med BPS och samtidig depression, svarade på beteendeaktivering inriktad på att konkurrera ut ohälsosamma beteenden med hälsosamma. I single-case design om fyra patienter, registrerades aktivitetsnivå dagligen samt upprepade mätningar med validerade skattningsskalor under baslinje och aktiv intervention. Resultatet visade att patienterna hade stora svårigheter med registrering och närvaro, och att även om hälsosamma beteenden ökade i vissa fall så påverkades inte grad av depression..

I detta examensarbete har jag undersökt elevers beteenden och handlingar i en trä- och metallslöjdssal i en 6-9 skola utifrån James J. Gibsons affordansteori, The theory of affordances, vilken inriktar sig på de handlingserbjudanden - affordanser - en viss miljö erbjuder individen. Studien har grundats på antagandet att trä- och metallslöjdssalen är en miljö vars särpräglade karaktär, full av virke, verktyg, maskiner och slöjdföremål, har en särskilt stark inverkan på eleverna och i detta tenderar att inbjuda till handlingar som kan resultera i konflikter vilka kan utgöra säkerhetsrisker. Syftet har därmed varit att försöka identifiera och analysera för slöjdsalen typiska handlingar, som ur ett lärar- och säkerhetsperspektiv kan betraktas som oönskade. Jag har huvudsakligen tagit stöd i forskning kring miljöpsykologi med inriktning mot lärandemiljöer, samt forskning kring skolans slöjdverksamhet.

Sammanfattning      I Socialstyrelsens rapport Teckenekonomi för barn och unga på hem för vård eller boende      framkommer att det, applicerat på svenska förhållanden, inte finns några vetenskapliga      stöd för huruvida teckenekonomin är effektiv som behandling samt att det inte finns några      vetenskapliga stöd till att teckenekonomin skulle ha önskad effekt. Denna studie avser att      undersöka hur behandlingsansvariga på HVB förklarar arbetet med och upplever effekterna av      teckenekonomi som metod för att förändra beteenden hos barn och ungdomar som inte har fyllt 18 år. Studien beskriver även de teoretiska ursprung teckenekonomin har samt tidigare forskningom teckenekonomi på institutioner. Studien bygger på en kvalitativ metod som grund och fyra behandlingsansvariga på HVB har intervjuats om deras tankar om teckenekonomi som behandlingsmetod. Resultaten som framkommer i studien är att de behandlingsansvariga som deltagit i studien anser att teckenekonomin är en effektiv metod för att förstärka önskade beteenden hos de ungdomar som ingår i behandling, men samtidigt lyfter de att det är viktigt att de som arbetar medteckenekonomi har rätt utbildning, att metoden inte har bestraffande inslag samt vikten av allians med ungdomarna för att nå ett framgångsrikt resultat..

Abstract.Stalking har varit ett fenomen som undersökts av forskare, men på senare tid så har cyberstalking fått uppmärksamhet i forskarvärlden. Denna studie undersöker cyberstalking bland ett urval av svenska universitetsstudenter. Syftet med studien var att undersöka och redogöra för förekomst av cyberstalking och utsatthet för andra oönskade beteenden på internet bland Mittuniversitetets studenter i Sundsvall. Studiens fokus var att beskriva och redogöra för universitetsstudenters utsatthet för oönskade beteenden online, att redogöra för de eventuella skillnader som kan finnas mellan de universitetsstudenter som har blivit utsatta för cyberstalking och de som blivit utsatta för enstaka oönskade beteenden på internet, samt att beskriva och redogöra för de uppfattningar som finns kring utsattheten på internet bland deltagarna, och på vilka sätt dessa uppfattningar eventuellt skiljer sig åt bland utsatta och icke- utsatta. Studien använde sig av en enkät som delades ut till studenterna och som därefter låg till grund för studien.

Bakgrund: Barnfetma är ett växande problem i världen och behandlas på olika sätt. Studier har visat att ju yngre barnet är när behandling sätts in, desto bättre blir resultatet. En allt vanligare behandling är beteendeterapi som involverar föräldrar i större utsträckning. Barns viktutveckling påverkas till stor del av hur föräldrarna möter olika utmaningar kopplade till livsstilsrelaterade beteenden i sin uppfostran av barnet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till normalviktiga respektive överviktiga barn upplever olika beteenden hos barnet kopplat till mat och stillasittande samt hur självsäkra de är på att hantera dessa. Syftet var även att jämföra svenska föräldrars upplevelser och självförtroende med resultaten från motsvarande studier som tidigare gjorts i Nederländerna och Australien.Metod: En enkätundersökning gjordes bland föräldrar (n=196) till fyra och femåriga barn i Stockholmsområdet efter ett icke slumpmässigt urval.Resultat: Svenska föräldrar i den undersökta gruppen upplevde generellt få problem med barns beteenden kring mat och stillasittande.

I syfte att förbättra kunskapsläget kring människors beteenden vid bränder och utrymningar studerades fyra brandsituationer hämtade från ett flertal verkliga händelser ur ett beslutsfattande- och riskbedömningsperspektiv. Det teoretiska underlaget hämtades ur Kahnemans och Tverskys forskning kring heuristiker (Kahneman och Tversky, 1974; Kahneman, Slovic & Tversky, 1982; Gilovich, Griffin & Kahneman, 2002). För ändamålet användes tre heuristiska regler: tillgänglighet, representativitet och affekt. Dessa tre heuristiker möjliggör ögonblickssnabba riskbedömningar genom att allt utom en särskild variabel bortses från i beslutsprocessen. När människor blir stressade tenderar de att förlita sig mer på heuristiker i sina bedömningar.

I Sverige är sex- och samlevnadsundervisning obligatorisk. Dock så skiljer sig innehåll, kvalitet och omfattning av undervisningen mycket mellan och inom skolor. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisning genom skolans insatser påverkar elever. Nio vetenskapliga artiklar användes för att finna svar på detta. Resultat visar att elevers kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa ökar, att attityder i viss mån kan påverkas men att beteenden är svåra att förändra.

Stereotypt beteende, det vill säga ett beteende som upprepas utan variation och som saknar tydligt mål eller funktion, är ett problem hos vissa hästar. Utvecklingen av stereotypa beteenden bedöms vara kopplad till exponering för en ?suboptimal? miljö, och genom att förstå de bakomliggande orsakerna till beteendet kan man minska förekomsten av stereotypier. Stereotypier kan alltså ses som en följd av psykisk stress hos hästen, och många faktorer i hästens miljö har identifierats som bidragande faktorer. Förutom detta kan även fysiska problem, såsom magsår, kolik och viktnedgång, uppkomma. Mekaniska metoder som använts tidigare för att förhindra utförandet av stereotypa beteenden behandlar inte den bakomliggande orsaken, utan motivationen att utföra beteendet kvarstår. Istället försöker man nu identifiera orsakerna och förändra faktorerna i miljön för att tillfredsställa hästens behov. Olika studier har tittat på effekten av förändringar i utfodring, boxdesign, uppstallningssystem och speglar i boxen på förekomsten av stereotypier.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns någonskillnad mellan mammors och pappors upplevelser av barnsutagerande beteendeproblem samt mellan mammors och papporsineffektiva fostranstrategier. Vidare avsågs att undersöka om det fannsnågot samband mellan mammors och pappors ineffektivafostranstrategier och barns utagerande beteenden. I studien ingick 304mammor och 214 pappor till 3-4 åriga förskolebarn boende i Uppsalakommun. Föräldrarna fick besvara en enkät där de skattadeupplevelsen av sitt barns utagerande beteenden, både avseendeintensiteten i dessa och huruvida det var ett problem. De fick ävenskatta sitt eget beteende utifrån så kallade ineffektiva fostranstrategier.Resultaten visade att mammor, jämfört med pappor, skattade sina barnhögre både vad gäller graden av utagerande och upplevelsen av dettautagerande som ett problem.

Alla individer som har arbetat och bott i Sverige omfattas av premiepensionen. Det innebär att individer i Sverige som betalar skatt tvingas till ett ställningstagande på den finansiellamarknaden.Många individer saknar kunskap om finansiell planering för att kunna fatta genomtänkta ekonomiska beslut för premiepensionen. Många sparare är av den anledningen i behov av hjälp och stöd, samt individanpassad information om finansiell planering. Under de senaste åren har konkurrensen inom den finansiella tjänstesektorn varit ett omdebatterat ämne. På grund av att kritik har riktats mot finansiella tjänster i anknytning till premiepensionen, saknar individer förtroende för den finansiella tjänstesektorn.

Syftet med vårt arbete var att besvara frågan om vilken betydelse skyddsfaktorer och riskfaktorer har för barn och ungdomar i skolan i förhållande till utvecklandet av negativa beteenden. Vi hade kommit i kontakt med dessa begrepp vid ett flertal tillfällen under vår utbildning, men endast i teorin. Vi ville därför ta reda på hur man ser på detta mer konkret ur skolans perspektiv och hur man arbetar med skyddsfaktorer och riskfaktorer. Vi valde att göra en kvalitativ studie och intervjuade två skolkuratorer och en anställd från Gränsöverskridande teamet. Vi analyserade materialet i sin helhet och tog ut viktiga teman och problemområden som framkommit i materialet.

Det framgår av en mängd opinionsundersökningar att vi svenskar ser oss som miljömedvetna. Ett sätt att värna om miljön är att källsortera. I kvarteret Topasen 1&2 i Norrköping har det införts källsortering i miljörum på gården men möjligheten att använda sopnedkasten finns kvar. I denna uppsats undersöks med hjälp av intervjuer och en enkät vad som styr de boendes val av sopsystem samt hur hyresgästerna påverkas av att kunna välja. Uppsatsen syftar till att undersöka om de boende i området gör så mycket för miljön som de tycker att de borde göra samt om deras beteende stämmer överens med vad de säger att de gör.