Raw food, eller råkost diet kan ses som en växande trend i västvärlden och även i Sverige. Det har kommit ut raw food böcker på svenska, på internet finns det svenska diskussionsforum, bloggar och butiker som alla har dedikerat sig till rawfoodister, första raw food restauranger har öppnats i landet. Raw food är en form av vegankost; den består av frukt, grönsaker, nötter, frön och kallpressade oljor. Maten värms inte upp mer än 40 C, torkning och frysning accepteras, många äter mjölksyrade grönsaker, groddade spannmål och baljväxter. Kaffe, alkohol, raffinerat socker, vit mjöl och salt undviks.

Varför klär sig somliga unga män i kläder som traditionellt anses feminina, använder make up och bär håret i små tofsar i alla möjliga färger? Varför ägnar sig somliga ungdomar åt samkönat hångel samtidigt som de ser sig som heterosexuella? Vad är det som gör att de väljer detta beteende trots att de riskerar att bli utsatta för våld på grund av detta? Dessa frågor har mynnat ut i föreliggande undersökning. Detta är en kvalitativ fallstudie/etnografi med hermeneutisk ansats. Syftet med denna undersökning har varit att belysa hur en specifik grupp ungdomar idag ser på genusidentitet och sexualitet för att försöka förstå dess betydelse i konstruerandet av självidentiteten idag. Undersökningen har skett genom deltagande observation i ungdomsgruppen under loppet av fyra år.

I dagsläget är en stillasittande livsstil med inget eller endast litet inslag av fysisk aktivitet vanligt förekommande. Med sin slogan ? Inspiring all generations ? vill HAGS Aneby AB bjuda in alla generationer till fysisk aktivitet genom sina produkter inom lek, sport och fitness. Genom att styrka idén om utomhusgym kan den fysiska aktiviteten ökas ? användare ska vilja använda utomhusgym och kunder ska vilja köpa in utomhusgym.

I dagens samhälle finner vi många budskap om en sundare livsstil och genom tiderna har även den svenska staten producerat hälsokampanjer för att påverka unga vuxnas syn på alkoholkonsumtion.Den centrala forskningsidén för min uppsats var att genom en semiotisk analys undersöka och jämföra två svenska hälsokampanjer producerade av statliga myndigheter som verkat för en sundare syn på alkohol. Kampanjerna som låg till grund för analysen var Spola Kröken som startades 1971 av Systembolaget och Festmetoden som startades 2005 av Alkoholkommittén. Bakgrunden till min uppsats var att se hur synen på alkohol samt den statliga alkoholdiskursen för en sundare alkoholkonsumtion verkar ha skiftat från 1970-talet då Spola Kröken var aktuell, till idag, då vi bland annat haft Festmetoden.Resultatet visar att alkoholdiskursen har förändrats över tid och att den statliga alkoholdiskursen idag är mer accepterande än vad den tidigare varit. Det som kommunicerades under 70-talet som ett aktivt avståndstagande från alkohol har idag istället blivit ett aktivt accepterande av alkoholkonsumtion bland unga där målet är att minska alkoholkonsumtionen istället för att förbjuda den. På en denotativ som konnotativ nivå både i Spola Kröken och Festmetoden har staten skapat två väldigt kontrasterande alkoholdiskurser.

I dagsläget är en stillasittande livsstil med inget eller endast litet inslag av fysisk aktivitet vanligt förekommande. Med sin slogan ? Inspiring all generations ? vill HAGS Aneby AB bjuda in alla generationer till fysisk aktivitet genom sina produkter inom lek, sport och fitness. Genom att styrka idén om utomhusgym kan den fysiska aktiviteten ökas ? användare ska vilja använda utomhusgym och kunder ska vilja köpa in utomhusgym.

Denna uppsats studerar fotbollssupportrarna i deras roll som konsumenter men framförallt som producenter ? som värdeskapare. Syftet är att kartlägga och ana­ly­sera deras kommunikativa praktiker för att på så sätt ta reda på i vilken omfattning de producerar värde för sina fotbollsklubbar. Utgångspunkten är att supportrarnas identitetssökande supporterskap i kombination med projicering har stor betydelse för hur starka de band blir som knyts med fotbolls­klubben. Projiceringen syftar till att få bilden av klubben att passa in i den egna livsstilen.

 En hälsocoach kan arbeta på flera arenor i samhället. Exempel kan vara i företag, skolor, träningsinstitut. Dessa kan arbeta på olika sätt men oftast handlar deras arbete om att hjälpa människor med deras hälsoarbete. "Hälsovågen - Bölja och balans i vardagen" är ett projekt som syftar till att stärka friskvårdsinslaget på Karlstads universitet. Projektet startade våren 2005 och målet var att förbättra den fysiska och psykosociala hälsan hos de anställda och därigenom få ner sjuktalen.

Detaljhandeln är idag präglad av hög konkurrens och många aktörer som slåss om sammasegment. Fast Fashion med sina snabba produktlivscykler och låga prissegment trots en högmodegrad, har lett till att konsumtionsmönstret förändrat konsumenternas beteende genomderas krav på ständiga uppdateringar av sortimentet. Dagens kunder kräver mer än enbart ettlågt pris för att attraheras, vilket kräver att även Fast Fashion-företagen adderar ytterligarevärden. Imagen och känslan för varumärket spelar därför en stor roll även för Fast Fashionföretagoch inte enbart för märken som agerar inom en högre prisklass. För att kunnatillfredställa det kunden efterfrågar krävs av företaget att de tydligt identifierat sin målgruppför att kunna anpassa erbjudandet efter just dem.

Bakgrund Nutrition är en viktig del i strävan efter god fysik och goda idrottsprestationer. Näringsintaget i samband med träning påverkar prestation och adaption till träningen. Forskning visar att våra beteenden inte grundas enbart på kunskap, utan är en produkt av våra samlade attityder. Då användandet av kosttillskott är utbrett och kan påverka näringsintaget finns det mycket att vinna på att personer som arbetar med kostrådgivning för idrottsutövare har kunskap och förståelse för vad som styr valet av näringsintag i samband med tränig.Syfte Syftet med undersökningen var att ta reda på vilka föreställningar, attityder och tankar som ligger till grund för valet av återhämtnings- och mellanmål i syfte att öka träningseffekten och förbättra återhämtningen hos regelbundet tränande individer.Metod Sju intervjuer genomfördes med regelbundet tränande individer. Vid intervjuerna användes en halvstrukturerad intervjuguide.

En konsument blir ständigt påverkad av olika intryck i en butik där produkter slåss om uppmärksamhet och försöker att särskilja sig från konkurrenter. En produkt som trängs med flera andra på butikshyllan är tidskrifter, där antal titlar på den svenska marknaden har ökat med 40 procent de senaste tio åren. Det har tidigare forskats kring vilka färger som sägs påverka människor i köpsituationer, så som att rött är en bra färg för att intressera en konsument, men detta betyder inte nödvändigtvis att det leder till ett köp. Vad är det då som intresserar konsumenten när det gäller färg? Vilka färger på ett tidskriftsomslag är det som intresserar en målgrupp mest respektive minst och varför är det så? Finns det ett samband mellan vilka färger som intresserar målgruppen och de färger som faktiskt leder till köp? Den här studien undersöker hur färg på tidskriftsomslag påverkar en konsument, både gällande associationer, känslor och köpbehov. Den tidskrift som varit i fokus för studien är Cosmopolitan, som befinner sig inom genren Livsstil för kvinnor, med målgruppen kvinnor mellan 20-30 år.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att studera hur ungdomar använder sig av Lunarstorm som en del av sin vardag, och hur de med hjälp av detta community skapar en egen identitet. Uppsatsens frågeställning är: Vilken roll spelar Lunarstorm i ungdomars identitetsskapande? Uppsatsens tidigare forskning är indelad i personers livsstil och kapital, socialisation och identitet. Under identitet presenteras Katarina Skantze Mansnerús D-uppsats ?Identitet - stora tänkares tankar om skapandet av en identitet?.

Vi konsumerar allt mer i en allt högre hastighet och barnfamiljerna är en målgrupp som marknadens aktörer gärna vill knyta till sina produkter. Funderar vi över hur vi handlar, är det hedonistiska eller moraliska faktorer som avgör eller sker det helt enkelt på rutin och i invanda mönster? Är förstagångsmamman mer intresserad av estetiskt tilltalande produkter eller anser hon att etiska frågor som miljö och arbetsförhållanden är viktigare när det gäller produkter till barn?Syftet är att inhämta information från förstagångsmammor avseende deras konsumtionsmönster när det gäller barnprodukter som kläder, leksaker och blöjor. Tanken är att få insikt i hur de väljer sina varor, om det är etiska eller estetiska faktorer som är avgörande eller kanske en kombination av de två.Undersökningen görs med teoretisk utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier om kapital med grund i respondenternas socioekonomiska grupptillhörighet. Efter litteraturgenomgång i syfte att hitta relevant material har undersökningen sedan genomförts med semistrukturerade intervjuer.

BakgrundEn mer stillasittande livsstil med ett högre kaloriintag ökar riskerna för övervikt och andra metabola sjukdomar. För att förebygga och behandla dessa sjukdomar behöver vi bland annat förstå hur hungerkänslor regleras hos människan. Hur stor inverkan blodglukosnivåer har på hungerregleringen är dock omdiskuterat.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur hungerkänslor och blodglukosnivåer förändras efter en måltid, jämfört med fasta. Kan den upplevda hungern påverkas genom periodisk fas-ta? Hur påverkar en invand måltidsrytm hungern? Hur påverkas hunger och blodglukos i för-väntan på en måltid?MetodTolv friska testpersoner (7 män, 5 kvinnor) där sju stycken var vana vid periodisk fasta och fem inte var det, randomiserades in i två grupper där ena gruppen (Pi) fick äta en 600 kcal pizza medan den andra gruppen fick fasta (F).

Syftet med studien var att undersöka och förmedla, av skolan klassificerade, överviktiga barns erfarenheter och upplevelser av ämnet idrott och hälsa. Därigenom ville vi få ökad förståelse för deras situation och på så vis, i högre grad, kunna involvera och aktivera eleverna på idrottslektionerna. Studien kan förhoppningsvis också ses som ett bidrag vilket kan användas för att på ett bättre sätt individanpassa idrottslektionerna. Frågeställningarna vi ville få svar på var vad för slags delaktighet respektive utanförskap eleverna upplever i idrottsundervisningen. Vi ville också veta på vilket sätt skolan och läraren engagerar sig i elevernas situation och få svar på vilka attityder till ämnet idrott & hälsa eleverna ger uttryck för.

Lärande är en viktig del i hållbar stadsutveckling. En hållbar stadsutveckling kan främjas när människor i olika roller och med olika intressen, känslor och värderingar blir utrustade med kunskap och när de har möjlighet till ett gemensamt lärande och innovativa lösningar till miljöproblem. Vi alla bör ha kunskaper om hur vårt sociala beteende kan få ekologiska konsekvenser på samma sätt som ekologiska störningar kan tvinga oss att leva på ett annat sätt. Att människor har information och kunskaper om miljöns tillstånd och möjliga åtgärder kan ses som en förutsättning för ett lyckosamt miljöarbete i riktning en hållbar (stads)utveckling. Genom att informera medborgare kan alltså skapas ett ökat engagemang och ansvarstagande gällande miljöfrågor, vilket i sin tur underlättar arbetet för och bidrar till hållbar utveckling (WWF, 2007 lärande och delaktighet).